X AB (Bolaget) har genom beslut på bolagsstämman inrättat ett personaloptionsprogram enligt bestämmelserna i 11 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Enligt programmet kan totalt (…) personaloptioner ges ut till anställda i Bolaget. Personaloptionerna ger innehavaren rätt att efter en intjänandetid om tre år förvärva aktier i Bolaget.

Tilldelningen av optionerna regleras i ett optionsavtal (Optionsavtalet) och de närmare villkoren för optionerna regleras i ett särskilt dokument (Optionsvillkoren).

För att kunna säkerställa leverans av aktier enligt ett av de alternativ som anges i Optionsvillkoren har Bolaget i enlighet med bestämmelserna i 14 kap. aktiebolagslagen (2005:551), ABL, beslutat att emitterat (…) teckningsoptioner. Vid den tidpunkt optionsinnehavaren väljer att utnyttja optionen kommer nämligen leverans av aktier ske antingen genom överlåtelse av teckningsoptioner som omedelbart nyttjas för förvärv av aktier i Bolaget (Teckningsoptionsalternativet), eller genom en riktad nyemission av aktier i Bolaget till innehavare av optionerna (Nyemissionsalternativet). Samtliga teckningsoptioner har tecknats av Bolaget.

Hur utnyttjandet av optionerna och leveransen av aktierna ska genomföras rent praktiskt enligt de båda alternativen är särskilt reglerat i Optionsvillkoren. Gemensamt för de båda alternativen är att en anmälan om förvärv av aktier sker genom att en anmälningssedel fylls i och undertecknas. Anmälningssedeln kommer också innehålla en fullmakt för av Bolaget utsedd person att, i optionsinnehavarens namn och för dennes räkning, utnyttja teckningsoptionerna som Bolaget är ägare till men som kommer att överföras till optionsinnehavaren i samband med utnyttjandet av personaloptionen. Alternativt kan fullmaktshavaren teckna aktier vid en riktad nyemission.

Av Optionsvillkoren framgår att vid Teckningsoptionsalternativet kommer förvärv av aktier verkställas enligt följande.

Beträffande Nyemissionsalternativet verkställs förvärv av aktier enligt följande.

Bolaget, vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad och som enligt bestämmelserna i 19 kap. ABL är förhindrad att teckna och inneha egna aktier, skulle föredra att aktier levererades enligt Teckningsoptionsalternativet. Förutom att Nyemissionsalternativet är resurs- och tidskrävande kan det vara problematiskt för Bolaget att säkerställa att varje nytillkommen aktieägare gör de åtaganden som krävs om detta alternativ används.

Bolaget vill veta om en överföring av teckningsoptioner till optionsinnehavare (och framtida optionsinnehavare) enligt Teckningsoptionsalternativet medför att Bolaget ska ta upp marknadsvärdet av teckningsoptionerna som en skattepliktig inkomst (fråga 1).

Bolaget vill vidare veta, om man väljer Nyemissionsalternativet och låter teckningsoptionerna förfalla, om en underlåtenhet att utnyttja teckningsoptionerna föranleder uttagsbeskattning (fråga 2).

Bolaget menar att inget av alternativen innebär beskattningskonsekvenser för Bolaget.

En överföring av teckningsoptionerna enligt Teckningsoptionsalternativet utgör ett delmoment i optionsinnehavarens förvärv av aktierna och ska inte ses som en separat överlåtelse som kan medföra skattekonsekvenser för Bolaget. För det fall överföringen ska ses som en separat överlåtelse utgör det en inkomst kopplad till kapitalanskaffning, vilket enligt allmänna principer är en skattefri inkomst. En beskattning av Bolaget i dessa fall skulle vidare försvåra kapitalanskaffning och vara direkt motstridig till syftet med bestämmelserna i 11 a kap. IL.

Beträffande Nyemissionsalternativet kan konstateras att enligt bestämmelserna i ABL är Bolaget förhindrat att själv utnyttja teckningsoptionerna. Vidare medför en utebliven teckning ingen värdeöverföring, varken till annat företag eller till någon annan.

Skatteverket anser att Bolaget vid Teckningsoptionsalternativet ska beskattas som om teckningsoptionerna hade avyttrats till marknadspris men att någon beskattning inte blir aktuell om Bolaget låter teckningsoptionerna förfalla.

Uttalanden i praxis ger stöd för att bl.a. överföring av egeninnehavda aktier till anställda inom ramen för incitamentsprogram aktualiserar inkomstbeskattning hos företaget som är arbetsgivare (RÅ 2004 ref. 83). I det aktuella ärendet kommer det, genom bestämmelserna i 11 a kap. IL, inte uppkomma någon förmånsbeskattning för de anställda som erhåller personaloptionerna och Bolaget kommer enligt 16 kap. 37 § inte medges avdrag för löneutgiften. Frågan om bolagets beskattning i samband med överlåtelse av teckningsoptioner i dessa sammanhang har inte berörts i förarbetena och det finns inte några undantag från beskattning enligt IL för en sådan överlåtelse.

Av 11 a kap. IL framgår att förmån av personaloption inte ska tas upp till beskattning om vissa villkor är uppfyllda. Villkoren gäller för såväl det företag från vilket personaloptionen förvärvas, som personaloptionen och optionsinnehavaren. Om samtliga villkor är uppfyllda ska värdet av förmånen inte beskattas som inkomst av tjänst hos den anställde och arbetsgivaren ska därmed inte heller betala arbetsgivaravgifter.

Beträffande personaloptioner gäller vidare enligt 16 kap. 37 § att förmån av personaloption som inte ska tas upp som intäkt enligt 11 a kap. inte heller får dras av.

Syftet med bestämmelserna är att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner (prop. 2017/18:1 s. 275 f.).

I HFD 2020 ref. 39, ett överklagat förhandsbesked, prövades om ett visst förfarande omfattades av regelverket i 11 a kap. Den anställde hade av sin arbetsgivare erbjudits att vederlagsfritt förvärva personaloptioner som gav den anställde rätt att i framtiden förvärva aktier i bolaget där han var anställd. Aktieförvärvet skulle ske genom användande av teckningsoptioner som bolaget, ett onoterat företag, hade emitterat i syfte att täcka framtida leveranser av aktier. Frågan i målet var om villkoret enligt då gällande lydelse av 11 a kap. 5 §, att optionsinnehavaren ska utnyttja optionen för förvärv av andel i företaget, var uppfyllt när förvärvet skulle ske genom användande av teckningsoptioner. Högsta förvaltningsdomstolen fann att så var fallet. Den omständigheten att förvärvet även innefattade ledet att den anställde först erhåller teckningsoptioner vilka därefter omedelbart utnyttjas för förärv aktier föranledde ingen annan bedömning.

Lydelsen i 11 a kap. 5 § har därefter ändrats så att reglerna nu uttryckligen också omfattar förvärv av teckningsoption som ger rätt att förvärva andel i företaget (SFS 2021:1161).

Av 22 kap. följer att om en skattskyldig överlåter en tillgång som vid en avyttring beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat ska uttaget behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet.

I RÅ 2004 ref. 83, ett överklagat förhandsbesked, prövades olika frågor med anledning av ett incitamentsprogram för anställda inom en koncern. Frågorna avsåg ett bolags avdragsrätt vid överlåtelse av egeninnehavda aktier till anställda. Skatterättsnämnden framhöll i sin bedömning bl.a. följande. En arbetsgivares ersättning till en anställd i form av en annan tillgång än pengar presumeras i skattehänseende vara en marknadsmässig betalning för det arbete som den anställde utfört. Ur arbetsgivarens synvinkel kan betalningen för arbetet ses som en avyttring av tillgången till marknadspris. Skatterättsnämnden angav vidare att ett alternativt synsätt är att se överlämnandet av tillgången som en överlåtelse till ett pris understigande marknadsvärdet och i så fall ska arbetsgivaren som regel uttagsbeskattas för ett belopp motsvarande marknadsvärdet. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde förhandsbeskedet i denna del.

I RÅ 1998 ref. 13 hade ett svenskt aktiebolag förvärvat ett konvertibelt skuldebrev som utfärdats av ett utländskt dotterföretags helägda dotterföretag. Att påfordra betalning av skuldebrevets nominella belopp i stället för att begära konvertering till aktier i dotterdotterföretaget bedömdes med hänsyn till omständigheterna föranleda uttagsbeskattning.

RÅ 2001 ref. 11 gällde ett bolag som hade förvärvat konvertibla skuldebrev, som utfärdats av bolagets moderbolag. I detta fall bedömdes ett avstående från konvertering inte föranleda uttagsbeskattning eftersom underlåtenheten att utnyttja konverteringsrätten inte ansågs innebära någon värdeöverföring. Inte heller i övrigt ansågs det föreligga någon grund för uttagsbeskattning.

Fråga 1

Frågan är om en inledande överföring av teckningsoptioner enligt Teckningsoptionsalternativet med anledning av det optionsprogram som bolagsstämman beslutat om kan föranleda beskattningskonsekvenser för Bolaget.

Det som talar för beskattning är att en överföring ska ske utan att Bolaget erhåller någon ersättning för teckningsoptionerna och att en överföring av en tillgång utan ersättning normalt föranleder uttagsbeskattning. De uttalanden och de resonemang som tidigare gjorts i samband med bedömningen av ett företags överlåtelse av egeninnehavda aktier till anställda visar att uttagsbeskattning som regel också ska ske i situationer av förmånsbeskattning (se RÅ 2004 ref. 83).

I förevarande fall är emellertid utgångspunkten att någon förmånsbeskattning inte blir aktuell på grund av de särskilda bestämmelserna i 11 a kap. Vidare måste beaktas att överföringen av teckningsoptionerna ska ske som ett inledande steg i ett förfarande som i praxis bedömts och accepterats (HFD 2020 ref. 39). Detta trots att förfarandet med en inledande överföring av teckningsoptioner inte omnämndes i samband med lagstiftningsarbetet (prop. 2017/18:1).

Skatterättsnämnden konstaterade vid sin prövning att om ett sådant förfarande inte skulle omfattas av regleringen skulle bestämmelserna bli mycket svåra att tillämpa för just de företag som de riktar sig till, dvs. onoterade företag. Detta eftersom den aktiebolagsrättsliga regleringen inte tillåter sådana företag att säkra den framtida leveransen av aktier till optionsinnehavaren genom att inneha egna aktier.

Detta synsätt har visserligen inte uttryckligen berörts i Högsta förvaltningsdomstolens domskäl men bedömningen utgår trots allt från den aktiebolagsrättsliga situation som onoterade företag befinner sig i och beaktar lagstiftningens syfte. Av den anledningen bör enligt Skatterättsnämndens mening motsvarande konstaterande kunna göra sig gällande beträffande den frågan som nu är aktuell med närmast identiska omständigheter. En beskattning av Bolaget skulle vid sådana förhållanden strida mot lagstiftningens syften.

Det ovan anförda innebär att en överföring av teckningsoptioner enligt det förfarande som gäller vid Teckningsoptionsalternativet inte medför att Bolaget ska ta upp någon inkomst till beskattning.

Fråga 2

För det fall Bolaget väljer leverans av aktier enligt Nyemissionsalternativet kommer de (…) teckningsoptionerna som sedan tidigare emitterats att löpa ut utan att de nyttjas, alternativt makuleras.

Såsom parterna funnit kommer en sådan underlåtenhet att nyttja teckningsoptionerna inte innebära att det sker någon värdeöverföring från Bolaget. Eftersom Bolagets ekonomiska ställning blir oförändrad och då någon annan inte heller berikas genom förfarandet föreligger inte någon grund för uttagsbeskattning.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordförande), Fredrik Hammarström, Birgitta Petterson och Olof Sundin.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop