A överväger att installera en laddningspunkt för elfordon på sin fastighet och begära skattereduktion för installation av grön teknik.

En vanlig metod för att undvika överbelastning i elanläggningar på grund av att en laddningspunkt används samtidigt som övrig utrustning med hög effekt är att installera en s.k. lastbalanserare. Lastbalanseraren begränsar i allmänhet laddningspunktens effekt så mycket som behövs för att den totala effekten i elanläggningen vid varje given tidpunkt inte ska överstiga den belastning som huvudsäkringen klarar.

Enligt Skatteverkets information om skattereduktion för installation av grön teknik godkänns lastbalanserare som exempel på material som, utöver laddningspunkten, är nödvändigt för installationen.

A:s bostadshus är uppvärmt genom direktverkande el. Ett problem som då kan uppstå är att uppvärmning och varmvatten vintertid tar så mycket effekt i anspråk att det, med en traditionell lastbalanserare, blir mycket litet utrymme kvar för laddningspunkten. Följden blir att bilen inte kan laddas alls eller med kraftigt förlängd laddtid.

A vill därför, samtidigt som installationen av laddningspunkten, även installera en utrustning som kallas X. Utrustningen består av en centralenhet, sensor för avläsning av elförbrukning, reläer för styrning av värmesystem, laddningspunkt och andra fasta installationer samt applikation för att styra systemet. Genom programmerade inställningar eller användarens egna automationer kan utrustningen bl.a. begränsa hur laddningspunkt, uppvärmningssystem m.m. används vid olika tidpunkter.

Den utrustning som A överväger att köpa innehåller således en lastbalanserande funktion, men ger användaren större valfrihet än att bara begränsa laddningspunkten. Den ger också möjlighet till annan övervakning av elanläggningen och energieffektivisering.

A vill veta om han kan få skattereduktion för installation av grön teknik för produkten X som installeras samtidigt som en laddningspunkt för elbil.

A anser att skattereduktion ska medges för hela kostnaden för att han ska få en fungerande laddningspunkt. Produkten har funktionen att balansera lasterna i hans elanläggning. Det saknar då betydelse om det är laddningspunktens effekt eller t.ex. husets uppvärmning som begränsas.

Skatteverkets uppfattning är att utrustning som är nödvändig för laddningspunktens funktion får ingå i underlaget för skattereduktionen. Övrigt arbete och material som inte är direkt kopplat till laddningspunktens funktion omfattas inte.

Rätten till skattereduktion för utgifter för installation av grön teknik regleras i 67 kap. 36‑45 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Med installation av grön teknik avses de installationer som anges i 38 §, dvs. installation av nätanslutet solcellssystem, system för lagring av egenproducerad elenergi samt laddningspunkt till elfordon.

Av 36 § fjärde stycket framgår att utgifterna för installation utgörs av det debiterade beloppet för arbete och material inklusive mervärdesskatt.

Skattereduktionen för installation av grön teknik ersatte stöd till fysiska personer enligt förordningar om bidrag för vissa installationer, bl.a. förordning (2017:1318) om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Skattereduktionen ska omfatta samma slags installationer som respektive stöd och definitionerna om stödberättigande åtgärder i förordningarna överfördes i allt väsentligt till inkomstskattelagens bestämmelser (prop. 2020/21:1 s. 291).

Fråga i ärendet är om skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon kan medges för utrustning med lastbalanserande funktion där det är elförbrukningen i annan utrustning än laddningspunkten som kan begränsas.

Vilket arbete och material som ingår i en installation av grön teknik och berättigar till skattereduktion framgår inte närmare av inkomstskattelagen. Skattereduktionen ska dock omfatta samma slags installationer som tidigare bidrag på området. Enligt förordningen om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon var bidragsberättigande kostnader de material- och arbetskostnader som behövdes för att installera laddningspunkten, såsom kostnader för laddbox och framdragning av el (4 § första stycket).

Ordalydelsen och exemplifieringen i förordningen talar för att stödet avsåg åtgärder för att få laddningspunkten monterad och inkopplad i elanläggningen.

Vidare var syftet med stödet endast att göra det enklare och billigare för hushåll att installera laddningspunkter och därmed bidra till omställningen till hållbara transporter i Sverige (prop. 2017/18:1, Utgiftsområde 20 s. 105). Bidraget var också beroende av i statsbudgeten anslagna medel. Det går därför inte att utläsa någon avsikt att ersätta alla kostnader som har någon anknytning till en installation, t.ex. åtgärder för att anpassa den enskilda elanläggningen till den nya belastning som laddningspunkten medför. Inte heller förändringen från bidrag till skattereduktion har medfört någon utvidgning i detta avseende (prop. 2020/21:1 s. 291).

En sådan utrustning som A vill installera är inte sådant material som behövs för att montera och koppla in laddningspunkten. Utrustningen är inte heller något krav för att laddningspunkt för elfordon ska få installeras eller användas. Den är då snarare att betrakta som en anpassning eller förbättring av fastighetens elanläggning.

Den utrustning som A överväger att köpa kan därför inte ingå i underlaget för skattereduktion.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Fredrik Hammarström, Birgitta Pettersson och Olof Sundin.

Ärendet har föredragits av Håkan Gustavsson.