Omstrukturering, skatteflykt
(Dnr 19-25/D)Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En omvandling av en persons A-aktier till B-aktier som resulterar i att ägarna till redan befintliga B-aktier får en utökad rätt till utdelning medför inte att de befintliga B-aktierna ska anses avyttrade.
Omvandling av A-aktier till B-aktier medför inte att A:s B‑aktier ska anses avyttrade.
A är delägare i X AB. I bolaget finns (…) aktier av serie A och (…) aktier av serie B. Aktier av serie A har företrädesrätt till utdelning upp till (…) miljoner kr, därutöver har A- och B-aktier lika rätt till bolagets tillgångar, vinst och utdelning. A-aktierna medför vardera tio röster och B-aktierna vardera en röst.
Av bolagsordningen framgår att A-aktier ska kunna omvandlas till B-aktier på begäran av ägaren.
Tidigare ägde A:s far samtliga aktier i bolaget. Under 2014 överlät han alla B-aktier [till sina barn] genom gåva.
A äger således (…) B-aktier i bolaget motsvarande (…) procent av kapitalet.
Nu avser fadern att begära omvandling av samtliga sina A-aktier till B-aktier så att alla aktier i bolaget därefter kommer att ha samma rätt till utdelning.
A vill veta om omvandlingen av faderns A-aktier till B‑aktier kommer att medföra att hans B-aktier anses avyttrade.
A anser att frågan ska besvaras nekande. Att omvandlingen av A-aktierna kan ses som en avyttring är i linje med rättspraxis. Någon överlåtelse av hans B-aktier sker däremot inte när A-aktierna omvandlas. Omvandlingen sker inte med hans medverkan utan enbart på A‑aktieägarens begäran.
Skatteverket anser inte heller att omvandlingen medför att befintliga B-aktier ska anses ha avyttrats. Den reella följden av att A-aktier omvandlas till B-aktier är att de tidigare A-aktierna förlorat sin företrädesrätt till utdelning. Det medför att befintliga B-aktier tillförs en utökad rätt till en årlig utdelning med högst (…) miljoner kr, vilket motsvarar (…) kr per aktie. Den verkliga innebörden är alltså att omvandlingen av A-aktierna indirekt medför att B-aktierna får rätt till en betydligt högre utdelning. En sådan förändring av utdelningsrätten kan utgöra grund för att samtliga aktier i bolaget ska anses vara avyttrade. Befintliga B-aktier kommer dock i formell rättslig mening inte ha omvandlats. Detta talar mot en betungande rättsföljd för ägarna till dessa.
Av 44 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar.
Huruvida aktier som varit föremål för omvandling eller ändrade villkor genom bolagsordning ska anses avyttrade har varit föremål för prövning ett flertal gånger.
I RÅ 84 1:1 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att en omvandling av aktier som aktieägare och bolaget medverkar till och som har som enda konsekvens att röstvärdet förändras på de omvandlade aktierna inte anses innefatta en avyttring av de aktierna, oavsett om den sker med stöd av bestämmelse i bolagsordningen eller ej. Den aktuella omvandlingen medförde inte någon förändring av bolagets totala aktiekapital eller någon ändring av den förmögenhetsmassa vari aktien utgjorde en andel eller andelens storlek.
RÅ 1997 ref. 81 rörde frågan om samma synsätt gäller även när aktieägare ges möjlighet att omvandla aktier till aktier som ger rätt till högre utdelning eller har en skyldighet att omvandla aktier till sådana som ger lägre utdelning. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en sådan omvandling av aktier i princip är att se som en sådan förändring i andelsrätten som leder till att de omvandlade aktierna anses avyttrade.
Av RÅ 2000 ref. 44 framgår att det räcker att villkoren för ett aktieslag ändras genom bolagsordningen för att en avyttring ska anses ha skett.
Gemensamt för de nämnda avgörandena är att det skett någon form av formell förändring av villkoren för aktierna som varit föremål för prövning.
Aktier, som de nu aktuella B-aktierna, som endast påverkas indirekt utan medverkan av aktieägaren är inte föremål för någon sådan förändring och bör då inte anses avyttrade.
A:s fråga ska således besvaras nekande.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit.
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om en svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige sedan 2007 får väsentlig anknytning hit på grund av att han bland annat kommer att ha ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige.
Fråga om utdelningar från ett bolag ska beaktas vid bedömningen av om en stiftelse uppfyller fullföljdskravet. Andelarna i bolaget skulle ha varit näringsbetingade för en oinskränkt skattskyldig stiftelse.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
VR-träning som syftar till att träna upp ögonens koordination för förbättrad läsning och minskade besvär vid skärmarbete har ansetts vara annan friskvård. Ett friskvårdsbidrag som används för sådan träning har ansetts vara en skattefri personalvårdsförmån.
Fråga om uttagsbeskattning kan ske när den kontanta ersättningen vid en fastighetsreglering understiger 42 000 kr. Även fråga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet.
Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om ett förfarande som innefattar gåva av aktier till en stiftelse medför utdelningsbeskattning av givaren. Även fråga om stiftelsen ska beskattas för gåvan samt om gåvan ska beaktas vid bedömningen av fullföljdskravet.
Fråga om svensk beskattning av utdelning ska begränsas till högst 5 procent av utdelningens bruttobelopp enligt skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien