Beskattning av inkomster härrörande från riskkapitalfond
(Dnr 43-24/D)Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Den danska företagsformen a.m.b.a. (andelsselskap med begrænsat ansvar) har ansetts motsvara en svensk ekonomisk förening vid tillämpning av bestämmelserna om koncernbidrag.
X AB kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag till Y AB.
X AB är ett helägt dotterbolag till det danska bolaget Å A/S som i sin tur är helägt av Z a.m.b.a (Z) som också är hemmahörande i Danmark. Y AB är ett helägt dotterbolag till det danska bolaget Ä A/S vars andelar till 99 procent ägs av Z.
Ett a.m.b.a. är enligt dansk rätt ett ”andelsselskab med begrænset ansvar” med vilket förstås ett verksamhetsdrivande kooperativ vars syfte är att främja medlemmarnas gemensamma intressen genom deras deltagande i verksamheten som kunder, leverantörer eller liknande. Det utgör en självständig juridisk person och medlemmarna, som ska vara minst två stycken, är inte personligt ansvariga för kooperativets förpliktelser.
Ett a.m.b.a. är skattskyldigt till dansk bolagsskatt. Den beskattningsbara inkomsten beräknas till mellan fyra och sex procent av kooperativets nettoförmögenhet och beskattas med 14,3 procent.
X AB avser nu att lämna koncernbidrag till sitt svenska systerföretag Y AB och vill veta om koncernbidraget ska dras av (fråga 1). Om svaret på den frågan är nekande vill X AB veta om bolaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till Y AB med stöd av diskrimineringsklausulen i artikel 27.4 i det nordiska skatteavtalet (fråga 2). Om även den frågan besvaras nekande vill X AB ha svar på om det strider mot etableringsfriheten inom EU att neka avdragsrätt för koncernbidrag (fråga 3).
Vad frågeställningen främst gäller är om ett a.m.b.a. kan utgöra ett moderföretag enligt reglerna om koncernbidrag i 35 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
Båda parter anser att så är fallet och att X AB med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till Y AB.
Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag ska enligt 35 kap. 3 § dras av om vissa förutsättningar är uppfyllda.
Med moderföretag avses, enligt 2 § första stycket, ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som - såvitt nu är ifråga – är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. Med helägt dotterföretag avses enligt paragrafens andra stycke det företag som ägs av moderföretaget enligt första stycket.
Av 2 a § framgår att vid tillämpning av bestämmelserna i 35 kap. ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom EES och som motsvarar ett svenskt företag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant företag, om mottagaren av koncernbidraget är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till.
Av förarbetena framgår att syftet med bestämmelsen är att förekomsten av ett utländskt bolag någonstans i ägarkretsen inte ska påverka möjligheten att ge koncernbidrag med avdragsrätt mellan två svenska företag om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom EES (prop. 2000/01:22 s. 70).
Med utländskt bolag avses, enligt 2 kap. 5 a § första stycket, en utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag. Enligt andra stycket anses som utländskt bolag alltid en juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.
Enligt 35 kap. 6 § ska ett koncernbidrag dras av om givaren hade kunnat lämna ett koncernbidrag till ett annat företag med rätt till avdrag enligt 3, 4 eller 5 § och bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på ett sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag för det vidarebefordrade bidraget (slussningsregeln).
För att Z ska anses utgöra moderföretag enligt bestämmelserna i 35 kap., och därmed kunna lämna och ta emot koncernbidrag, krävs enligt 2 a § att Z är ett utländskt bolag som kan anses motsvara något av de svenska företag som anges i 2 §. Ett ytterligare krav är att mottagaren av koncernbidraget är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till.
Av förutsättningarna framgår att Z är en utländsk juridisk person. Eftersom Z hör hemma i Danmark och är ett skattesubjekt där utgör Z ett utländskt bolag enligt definitionen i 2 kap. 5 a § andra stycket (jfr RÅ 2004 ref. 29). Att beräkningen av beskattningsunderlaget enligt dansk rätt skiljer sig från den svenska medför ingen annan bedömning.
Den danska företagsformen a.m.b.a. har enligt Skatterättsnämndens bedömning så stora likheter med en svensk ekonomisk förening att den kan anses motsvara en sådan i den mening som avses i 35 kap. 2 a § (jfr 1 kap. 1–3 §§ lagen [1987:667] om ekonomiska föreningar).
En sista fråga är om kravet på att mottagaren av koncernbidraget är skattskyldig i Sverige är uppfyllt. Det framgår inte om kravet, vid en tillämpning av slussningsregeln i 6 §, gäller varje företag som förmedlar bidraget eller endast den slutliga mottagaren av koncernbidraget. Mot bakgrund av syftet med bestämmelsen är det enligt Skatterättsnämndens uppfattning den slutliga mottagaren, i detta fall Y AB, som avses. Koncernbidraget från X AB kan därmed slussas genom den danska delen av koncernen till Y AB.
Eftersom även övriga villkor i 35 kap. enligt förutsättningarna är uppfyllda ska X AB dra av koncernbidrag som lämnas till Y AB.
Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller frågorna 2 och 3.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson och Olof Sundin.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
Fråga om en allmännyttig stiftelse genom en aktiv kapitalförvaltning ska anses bedriva värdepappersrörelse
Fråga om förvärv av aktier utan ersättning ska leda till att förvärvaren inkomstbeskattas eller om förvärvet ska betraktas som en skattefri gåva