Regelbundna besök i Sverige har medfört obegränsad skattskyldighet på grund av stadigvarande vistelse här. Även fråga om väsentlig anknytning.
Fråga 1
A är obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.
Fråga 2
Svaret förändras inte om vistelsen i Sverige begränsas till 111 övernattningar per kalenderår.
Fråga 3
Den stadigvarande vistelsen påbörjas vid den första vistelsen i Sverige efter utflyttningen.
Fråga 4
A har inte väsentlig anknytning till Sverige.
A är svensk medborgare och bodde vid tidpunkten för ansökan tillsammans med sin fru i ett hus i [Sverige]. Under våren 2016 såldes permanentbostaden med tillträde för de nya ägarna [senare under året]. A och hans fru hade dessförinnan köpt ett hus [i utlandet]. De avsåg att bosätta sig där tills vidare (…).
Enligt ansökan skulle makarna hyra en lägenhet om två rum och kök (…) där de avsåg att bo från det att de flyttade från sin tidigare permanentbostad till dess att de flyttade till [utlandet]. De har inte tillgång till lägenheten efter utflyttningen.
Makarna äger fritidshus på [två orter i Sverige] men har aldrig varit folkbokförda på någon av de bostäderna.
Fram till tidpunkten för utflyttningen var A arbetande styrelseordförande i det icke börsnoterade aktiebolaget X AB. Bolaget ägs till 100 procent av Y AB som i sin tur har [ett antal] delägare. A var tidigare delägare i Y AB men sålde sitt innehav (…) 2016. Inga närstående till A har ägarintressen i [företagsgruppen].
Efter flytten till [utlandet] kommer A att fungera som icke operativ (traditionell) styrelseordförande i X AB. Han räknar med att arbeta en halv till en dag per vecka i den rollen. Arbetet kommer huvudsakligen att utföras från utlandet. Hans kontrakt löper för ett år i taget och kan sägas upp när som helst av vardera parten utan uppsägningstid. Ersättningen för arbetet som styrelseordförande uppgår till cirka (…) kr per år.
Makarna (…) kommer att påbörja uttag av tjänstepension och privat pension i samband med att de flyttar till [utlandet]. A:s fru har (…) avslutat sin anställning i Sverige.
A kommer, efter flytten till [utlandet] (…), att i genomsnitt tillbringa 119 övernattningar i Sverige per löpande tolvmånadersperiod. Vistelserna i Sverige kommer som regel att fördela sig på följande sätt:
- tre veckor i samband med jul
- nio veckor utomlands
- fyra veckor i samband med påsk
- nio veckor utomlands
- åtta veckor över sommaren
- nio veckor utomlands
- två veckor för styrelsemöte under hösten
- åtta veckor utomlands
Vistelserna i Sverige är betingade dels av A:s roll som styrelseordförande, dels av att han och hans fru vill fira jul i Sverige och nyttja [sina fritidsbostäder]. Om A av någon anledning avträder posten som styrelseordförande kan dagarna i Sverige bli något färre.
A vill veta om han kommer att vara obegränsat skattskyldig i Sverige efter [utflyttningen] på grund av att han vistas här stadigvarande (fråga 1). Om så är fallet undrar han om svaret förändras om han genom att minska varje vistelse i Sverige med i genomsnitt två nätter begränsar sina vistelser i Sverige till 111 övernattningar per kalenderår (fråga 2).
För det fall han bedöms vistas stadigvarande i Sverige enligt något av alternativen i frågorna 1 och 2 frågar A om svaren förändras om utflyttningen inleds med en sammanhängande vistelse utanför Sverige som överstiger sex månader (fråga 3).
Om svaret på någon av frågorna 1-3 medför att han inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige vill A veta om han kommer att vara obegränsat skattskyldig här efter [utflyttningen] på grund av att han har väsentlig anknytning hit (fråga 4).
A anser inte att hans vistelser i Sverige efter utflytten medför att han kan anses vistas här stadigvarande. Vistelserna i Sverige föregås och efterföljs hela tiden av längre vistelser utanför Sverige och regelbundenheten över en årscykel kan inte medföra att det är fråga om en stadigvarande vistelse i Sverige. A anser inte heller att han har väsentlig anknytning hit.
Skatteverket anser i första hand att ansökan ska avvisas eftersom frågan om stadigvarande vistelse kommer att föreligga utgår från vissa angivna hypotetiska vistelser i Sverige.
Om en prövning blir aktuell ska A anses som obegränsat skattskyldig på grund av stadigvarande vistelse. Svaret förändras inte om vistelsen inskränks till 111 dagar. Det har inte heller någon betydelse om utflyttningen inleds med en utlandsvistelse om cirka sex månader. Den stadigvarande vistelsen påbörjas då i samband med den första vistelsen här efter utlandsvistelsen.
Under förutsättning att inga andra ekonomiska engagemang föreligger eller andra anknytningspunkter kvarstår förutom svenskt medborgarskap och styrelseposten i X AB föreligger inte väsentlig anknytning efter utflyttningen.
Den som stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig här. Det är också den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här (3 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden. (3 kap. 7 §).
Av praxis framgår att som stadigvarande vistelse i Sverige i princip räknas en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer. För att stadigvarande vistelse ska anses föreligga krävs förutom att vistelsen är sammanhängande och uppgår till minst sex månader att den skattskyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige. Tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar betydelse (se RÅ 1981 Aa 4 och RÅ 1997 ref. 25).
En läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader, med regelmässiga avbrott om två till tre månader, har ansetts stadigvarande vistas i Sverige (RÅ 2008 ref. 16).
En läkare vars arbete vanligen förlagts så att han arbetat i sammanhängande arbetspass om två veckor i Sverige och på så sätt vistats här sammanlagt 18 veckor under ett år och sammanlagt nio veckor under första halvåret därefter har också ansetts vistas stadigvarande i Sverige på grund av vistelsens omfattning och regelbundenhet (RÅ 2008 ref. 56).
Frågorna 1–3
Efter att ha flyttat från Sverige avser A att vistas här regelbundet efter ett visst mönster. Samtliga vistelser föregås och efterföljs av avbrott som är längre än vistelserna men inget avbrott kommer att vara längre än cirka två månader. Enligt Skatterättsnämndens mening innebär detta att vistelsen i Sverige kommer att vara av sådan omfattning och regelbundenhet att den får bedömas som stadigvarande. A kommer därmed att vara obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av att han vistas här stadigvarande. Bedömningen blir densamma oavsett om A kommer att ha 119 eller 111 övernattningar i landet per år.
Vistelsen blir att anse som stadigvarande även om den föregås av en utlandsvistelse som överstiger sex månader. Den enda skillnaden blir att den stadigvarande vistelsen då inleds när A återvänder till Sverige första gången efter utflyttningen.
Fråga 4
Om A:s kommande vistelse i Sverige föregås av en utlandsvistelse som överstiger sex månader aktualiseras frågan om väsentlig anknytning föreligger under den inledande utlandsvistelsen.
Enligt Skatterättsnämnden har inte A sådan anknytning hit efter utflyttningen att han kan anses obegränsat skattskyldig här på grund av väsentlig anknytning under den aktuella perioden. Att han senare har för avsikt att vistas här på ett sätt som kommer att anses som stadigvarande förändrar inte bedömningen.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Merja Lohela, Robert Påhlsson, Ulla Werkell och Åsa Ärlebrant.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
