Y AB (Y) är ett helägt dotterbolag till X, vars huvudak­tieägare är Z AB. Y köpte aktiemajoriteten i Å ASA (Å) från externa ägare [...] 2006. Ledande befattningsha­vare i Å (managers), däribland sökanden, innehar en aktieminoritet i bolaget. Sökanden och andra managers kommer att anställas i den nybildade Å-koncernen mot marknadsmässig lön. De kommer därvid att erbjudas att förvärva aktier i X på lika villkor.

Det innebär att sökanden först kommer att få nyemitterade aktier i Y i utbyte mot aktierna i Å. De erhållna aktierna kommer därefter omedelbart att bytas mot nyemitterade aktier i X. Som förutsättning ges att bytena uppfyller villkoren för framskjuten beskattning i 48 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Sökanden kan i samband därmed komma att förvärva ytterligare aktier i X vid en riktad nyemission mot kontant betalning.

Som förutsättning ges vidare att värdet på de aktier sökanden får vid aktiebytet motsvarar betalningen som dåvarande ägare fick för aktierna i Å vid försäljningen [...] 2006. Om sökanden kommer att förvärva ytterligare aktier i X vid en riktad emission kommer detta att ske till samma pris. Det är för övrigt samma pris som övriga aktieägare betalar för förvärv av aktier i X.

Förvärvet av aktierna innebär att de rättigheter som följer enligt aktiebolagslagen (2005:551) tillfaller sökanden, såsom rätt att närvara och rösta på stämma och att få utdelning. Ett villkor för aktieförvärvet är emel­lertid att sökanden ingår ett aktieägaravtal med övriga aktieägare i X, företrädda av huvudaktieägaren.

Vissa delar av avtalet skall utformas enligt något av tre alternativ (A, B eller C). Gemensamt för alternativ A och B är att sökanden inte utan huvudaktieägarens tillstånd får avyttra aktier i X till tredje man (överlå­telser till eget bolag, maka, barn och huvudaktieägaren är dock tillåtna). Om sökanden begår ett väsentligt avtalsbrott äger huvudaktieägaren förvärva sökandens hela aktieinnehav eller del därav. Exempel på väsentliga avtalsbrott, som är gemensamma för samtliga alternativ, är att sökanden slutar sin anställning eller motverkar en försäljning eller notering av bolaget.

För alternativ A gäller därutöver följande. Huvudaktie­ägarens förvärv av sökandens aktier skall ske till mark­nadspris. Om det föreligger ett väsentligt avtalsbrott kan priset komma att reduceras med ett belopp som motsva­rar ett kontrakts­rättsligt skadestånd.

I motsvarande mån gäller enligt alternativ B att sökanden vid ett väsentligt avtalsbrott får betalt för sina aktier med ett belopp som understiger marknadsvärdet.

Slutresultatet av alternativ A eller B är i allt väsent­ligt detsamma. Skillnaden består i att skadeståndet i alternativ A utgår brutto och i alternativ B netto.

Aktieägaravtalet enligt alternativ C innehåller inte några inskränkningar i sökandens möjligheter att externt överlåta sina aktier. I stället finns en klausul om att huvudaktieägaren har förköpsrätt (till marknadsvärdet i form av ett skuldebrev). Om ett väsentligt avtalsbrott föreligger har huvudaktieägaren rätt att förvärva sökan­dens aktier varvid värdet på skuldebrevet kan justeras ned.

Sökanden kommer att lämna sina aktier som pant för sina förpliktelser enligt avtalet.

Nämnden gör följande bedömning.

I ärendet är det fråga huruvida sökanden skall anses för­värva aktierna i X vid tidpunkten för aktieby­tet eller vid den senare tidpunkt när förfoganderättsinskränkningarna enligt aktieägaravtalet upphör. Vederlaget skulle då även omfatta värdet av utfört arbete. Motsva­rande gäller för de aktier som kan komma att förvärvas vid den kontant betalade nyemissionen.

Det förstnämnda synsättet innebär att en värdestegring på aktierna i X kommer att vara hänförlig till inkomstslaget kapital. Det andra synsättet leder till att en värdestegring fram till tidpunkten då förfoganderätts­inskränkningarna upphör skulle vara intäkt i inkomstsla­get tjänst.

Parterna i ärendet är ense om att beträffande aktiebytet skall aktierna anses förvärvade vid tidpunkten för bytet. Förvärv genom nyemission mot kontant betalning skall enligt sökanden bedömas på samma sätt medan Skatte­verkets uppfattning är att vid beskattningen skall ett sådant för­värv anses ske då förfoganderättsinskränkningarna upphör.

Till ledning för bedömningen har parterna åberopat tidi­gare, i det följande redovisad, praxis.

I RÅ 1996 ref. 92 var det fråga om när en anställd skulle anses förvärva aktier i arbetsgivarens moderbolag. Akti­erna hade genom arbetsgivarens försorg och på dennes bekostnad placerats i en depå hos en förvaltare för den anställdes räkning (skuggsparande). För dessa aktier gällde bl.a. följande. Om den anställde slutade sin anställning före utgången av en viss tidrymd (intjänandetiden) skulle rätten till aktierna förfalla. Detsamma gällde för utdelning på aktierna som skulle reserveras på depån. Rösträtten för aktierna tillkom i princip den anställde men förvaltaren skulle av praktiska skäl få fullmakt från den anställde att rösta. Regeringsrätten fann att den anställde inte kunde anses ha förvärvat och blivit ägare till de skuggsparade aktierna förrän rätten till dem blivit intjänad.

RÅ 2004 ref. 35 I gällde en anställd som till nominellt belopp av moderbolaget till sin arbetsgivare förvärvat ett av moderbolaget utfärdat räntelöst skuldebrev förenat med avskiljbara optionsrätter med möjlighet att efter en viss tid teckna aktier i moderbolaget. Vissa villkor upp­ställdes för rätt till aktieteckningen, bl.a. att den anställda var kvar i sin anställning till teckningsperio­dens början. Först då skulle hon få fri förfoganderätt till optionsrätterna (inklusive rätt att avyttra dem på marknaden). Om anställningen upphörde innan lånet förföll till betalning skulle endast nominellt belopp återbeta­las. Med hänsyn till de villkor som gällde för options­rätterna fann Regeringsrätten att den anställda genom skuldebrevsförvärvet skulle anses ha förvärvat enbart en rätt att i framtiden förvärva ifrågavarande värdepapper (optionsrätter). Regeringsrätten fann vidare att ett utnyttjande av den erhållna rätten till förvärv av värde­papper skulle anses äga rum när den anställda vid teck­ningsperiodens början blev innehavare av optionsrätterna.

I RÅ 2002 ref. 78, slutligen, hade en anställd ingått ett avtal som i huvudsak innebar att han hade förpliktat sig att vara anställd hos ett bolag (koncern) under en viss tid. Om han avbröt anställningen i förtid skulle han som skadestånd betala ett belopp motsvarande värdet av ett visst antal aktier i bolaget. Aktierna hade han förvärvat genom ett byte mot aktier i det bolag där han tidigare varit anställd. Som säkerhet för förpliktelsen att kvar­stå i tjänst viss tid hade han pantsatt en del av sina tillbytta aktier. Vid bytet hade det köpande bolaget för­värvat aktiemajoriteten i det andra bolaget. Samtliga aktieägare som avyttrat aktier genom aktiebyte hade fått samma betalning oavsett om och i vilken utsträckning de hade förpliktat sig till anställning. Genom aktiebytet fick den skattskyldige äganderätt till de tillbytta akti­erna, t.ex. rätt till utdelning och rösträtt från tid­punkten för aktiebytet. Vidare fick han marknadsmässig lön. I målet var det fråga om hur ett effektuerande av skadeståndet skulle hanteras vid inkomstbeskattningen. För att kunna ta ställning i den frågan var det nödvän­digt att först avgöra om den skattskyldige skulle anses ha förvärvat samtliga sina aktier i det köpande bolaget vid aktiebytet eller om de pantsatta aktierna skulle anses förvärvade först efter ”inlåsningsperiodens” utgång. Med hänsyn särskilt till att alla säljare av aktier i det köpta bolaget fått lika mycket betalt vid bytet och alltså betalat lika mycket för de tillbytta aktierna fann Regeringsrätten att den skattskyldige hade förvärvat aktierna vid tidpunkten för bytet.

Det nu förevarande ärendet företer tydliga likheter med 2002 års fall. Sökanden kommer att äga aktierna med de rättigheter som följer av ett aktieägande enligt aktiebo­lagslagen, som rätt att rösta på bolagsstämma och att erhålla utdelning. Vidare gäller att sökanden kommer att betala lika mycket för sina aktier i X som de som förvärvar aktier utan att anställas i koncernen. Till bilden hör även att han kommer att anställas mot mark­nadsmässig lön.

Mot bakgrund härav får sökanden anses betala ett mark­nadsmässigt pris vid nyemissionerna och där­med anses då förvärva aktierna i X oavsett om förvärv sker i form av aktiebyte eller mot kontant betalning. En framtida värdestegring på aktierna kan därför inte på liknande sätt som skedde i exempelvis RÅ 1996 ref. 92 och RÅ 2004 ref. 35 I ses som en ersätt­ning för utfört arbete. Den omständigheten att sökanden kommer att förvärva en del av aktierna mot betalning i form av aktier i andra bolag och andra aktier mot kontant betalning saknar betydelse för den gjorda bedömningen. I båda fallen kommer nämligen sökanden att betala lika mycket för varje förvärvad aktie.

Vid angivna förhållanden skall, oavsett om aktieägaravta­let utformas enligt alternativ A, B eller C, en realise­rad värdeökning på sökandens aktier i X behand­las enligt de regler som gäller för kapitalvinst.

Fråga 5

Frågan förfaller.

Beslutande: André, ordf., Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl, Werkell

Sekreterare, tilllika föredragande: Roupe