Kvalificerade andelar, utomståenderegeln
(Dnr 70-23/D)Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
Dödsbodelägare har inte ansetts kunna överta underskott i dödsbo i samband med övertagande av näringsverksamheten.
Sökandena har inte rätt till avdrag för kvarstående underskott i den av dödsboet efter Y bedrivna näringsverksamheten.
Y, som avled under år 2005, var verksam som enskild näringsidkare genom innehav av hyres- och jordbruksfastigheter. Vid utgången av år 2004 fanns ett underskott i näringsverksamheten om X miljoner kronor. Sökandena, arvingar efter Y, frågar huruvida de kan överta underskottet om de i samband med arvskifte övertar tillgångarna i den enskilda näringsverksamheten och driver den vidare. Skatteverket anser att ett kvarstående underskott i dödsboet inte kan utnyttjas i näringsverksamheten efter det att boet skiftats.
Enligt 40 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska ett underskott av näringsverksamheten som kvarstår från det föregående beskattningsåret dras av i den utsträckning det inte finns begränsningar i kapitlet eller i vissa uppräknade andra bestämmelser (begränsningarna är inte aktuella i ärendet). Av 4 kap. 1 § IL följer att dödsboet för dödsåret ska dra av underskott i en avlidens näringsverksamhet från närmast föregående beskattningsår. Det anses även att dödsboet kan dra av underskott som kvarstår från dödsåret eller senare beskattningsår när bestämmelserna för obegränsat skattskyldiga fysiska personer ska tillämpas (jfr 4 kap. 2 § IL).
För dödsbodelägare som efter ett arvskifte tar över näringsverksamheten finns inte någon särskild regel om rätt till avdrag för underskott som uppkommit hos en annan person. Enligt nämndens uppfattning kan en sådan rätt inte anses följa enbart av 40 kap. 2 § IL och inte heller av en oreglerad generell kontinuitetsprincip (jfr RÅ 2001 not. 196).
Efter det att sökandena tagit över den aktuella näringsverksamheten genom arvskifte har de därför inte rätt att dra av dödsboets underskott i näringsverksamheten som kvarstod närmast föregående beskattningsår.
Frågorna 2 och 3 förfaller.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Hellenius, Sjökvist, Ståhl
Sekreterare, tillika föredragande: Gilbe
Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern kommer att indirekt äga omkring 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag som indirekt äger andelar i ett svenskt verksamhetsbolag i likvidation.
Fråga om stiftelses bidrag till ett aktiebolag främjar ett allmännyttigt ändamål
En svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige mer än 20 år har inte ansetts få väsentlig anknytning hit med anledning av att hans hustru stadigvarande kommer att vistas här.
En bahamansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. Förmånstagaren ska behandlas som ägare av trustegendomen och beskattas för eventuell avkastning på tillgångarna i trusten medan en utbetalning av tillgångarna från trusten inte ska beskattas.
Fråga om ränta på kontanta medel på ett bankkonto inom ISK med samma räntesats som den räntefaktor som gäller för schablonbeskattningen ska beskattas enligt huvudregeln i inkomstslaget kapital.
Ett privatbostadsföretags innehav av aktier i dotterbolag har ansetts vara näringsbetingade andelar.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.