Underprisöverlåtelse till nytt bolag har inte medfört beskattning i inkomstslaget tjänst för delägare som inte också var delägare i det överlåtande bolaget.
Det avsedda förfarandet medför inte någon inkomstbeskattning för B.
A äger samtliga aktier i X AB som äger bl.a. samtliga aktier i Y AB. Dotterbolaget bedriver entreprenadverksamhet och har cirka 15 anställda. B är verkställande direktör och styrelseledamot i bolaget.
Avsikten är att genomföra en omstrukturering av koncernen, bl.a. på grund av att det bedöms som värdefullt för Y:s verksamhet att låta B komma in som delägare i bolaget. Omstruktureringen är avsedd att gå till på följande sätt. A bildar tillsammans med B ett nytt aktiebolag, Nyab, i vilket A skall äga 85 procent och B 15 procent av aktierna. Nyab förvärvar sedan samtliga aktier i Y för ett pris som understiger marknadsvärdet.
B vill få klarlagt om det uppkommer några skattemässiga konsekvenser för honom med anledning av underprisöverlåtelsen till Nyab (fråga 4).
Skatteverket anser att B skall beskattas i inkomstslaget tjänst för den del av underpriset för aktierna i Y som belöper på hans aktier i Nyab. Som stöd för sin uppfattning anför Skatteverket att överlåtelsen i denna del får anses ske till marknadsvärdet såsom avseende ersättning för de arbetsinsatser som B utför i sin anställning i Y. Reglerna i 23 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är därmed inte tillämpliga (jfr 23 kap. 2 § andra stycket IL). Alternativt anser Skatteverket att B skall beskattas på den grunden att tecknandet till nominellt belopp av aktier i Nyab — som i samband med bildandet tillförs stora värden genom förvärvet av Y — utgör en förmån som är ett direkt utflöde av hans anställning i Y.
Eftersom överlåtelsen till Nyab avser näringsbetingade aktier aktualiseras inte någon uttagsbeskattning av det överlåtande bolaget X. Enligt bestämmelserna i 23 kap. 2 § andra stycket IL kan, trots att överlåtelsen inte omfattas av bestämmelserna i 23 kap. IL, kapitlets bestämmelser i 11-12 §§ bli tillämpliga.
Enligt 23 kap. 11 § första stycket första meningen IL skall vid en överlåtelse av tillgångar mellan företag i ett fall som det förevarande inte någon som direkt eller indirekt äger del i överlåtande företag ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Av första stycket andra meningen 2 i paragrafen följer att överlåtelsen inte heller skall medföra att mellanskillnaden tas upp i inkomstslaget tjänst av den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget.
Bestämmelserna i paragrafens första stycke fick sin nuvarande lydelse år 2001 (SFS 2001:1176). Bestämmelsen i dess tidigare lydelse tillät att även ägare av andel i det förvärvande företaget som inte var kvalificerad inte behövde ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som intäkt. En sådan vid tillämpning av bestämmelsen var inte åsyftad (prop. 2001/02:46 s. 53). Det ansågs motiverat att en ägare i det förvärvande företaget skall ta upp mellanskillnaden i inkomstslaget tjänst när sådan beskattning kan komma i fråga enligt allmänna regler under förutsättning att en framtida beskattning av utdelning eller kapitalvinst på aktierna i bolaget skall ske helt i inkomstslaget kapital (a.prop. s. 54).
Ägare med kvalificerade andelar i företaget ansågs emellertid även fortsättningsvis kunna undantas från tillämpning av allmänna regler i inkomstslaget tjänst (a.prop. s. 55). I specialmotiveringen till det aktuella undantaget i 23 kap. 11 § första stycket IL anges att det av bestämmelsens utformning framgår att tjänstebeskattning aldrig kan komma i fråga för den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget (a.prop. s. 73).
Mot denna bakgrund och då B:s aktier i Nyab blir kvalificerade andelar i och med det bolagets förvärv av Y finner nämnden att han omfattas av undantaget i 23 kap. 11 § första stycket andra meningen 2 IL från beskattning i inkomstslaget tjänst. Någon annan grund för att förfarandet medför beskattning av B kan inte anses föreligga.
Fråga 5, en följdfråga till fråga 4 som ställs av sökandebolagen, förfaller.
Beslutande: André, ordf. (skiljaktig), Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Svanberg, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds
André är skiljaktig och anför följande.
Majoritetens inställning synes vara att bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § IL exklusivt reglerar hur den, som till följd av en underprisöverlåtelse äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget, skall beskattas med anledning av överlåtelsen. Något utrymme att pröva förfarandet mot allmänna regler i inkomstslaget tjänst skulle därmed saknas.
Om underpriset, i ett fall som det förevarande, motsvaras av en arbetsinsats eller betalning på annat sätt från ägaren till vissa andelar i det förvärvande företaget och denne inte direkt eller indirekt ägt de tillgångar som överlåts, kan emellertid enligt min mening en underprisöverlåtelse i den delen inte anses föreligga (jfr SOU 2005:99 s. 119). Systematiska skäl kan också anföras till stöd för denna uppfattning. Med majoritetens synsätt skulle, i två i övrigt likvärdiga situationer, frågan om förmånsbeskattning eller ej avgöras av om underprisöverlåtelsen till det nybildade bolaget sker omedelbart före eller efter det att den skattskyldige förvärvat aktierna i bolaget.
De faktiska förhållanden som skall ligga till grund för transaktionerna är inte närmare redovisade i ingivna handlingar. Tillräckligt underlag för att pröva huruvida fråga är om en underprisöverlåtelse finns därför inte. Med hänsyn härtill anser jag att förhandsbesked inte bör lämnas.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
Ett kommanditbolag köper varor med betalning 30 dagar efter fakturadatum. Varorna säljs sedan vidare på samma villkor. Om betalning sker innan eller efter 30 dagar sker en ned- respektive uppjustering av priset. Fråga om prisjusteringarna omfattas av den särskilda definitionen av ränta i 24 kap.
Ett bolag överväger att låta anställda avstå bonus mot att bolaget istället betalar en engångspremie till en tjänstepensionsförsäkring till förmån för den anställde. Premien har inte ansetts avse en utfästelse om pension som är otillräckligt tryggad enligt kompletteringsregeln.
Ett företag som äger över 90 procent av aktierna i ett annat företag har ansetts vara ett sådant moderföretag som avses i bestämmelserna om koncernbidrag. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig.
En ideell förening bedriver bl.a. högskoleverksamhet. Föreningen överväger att flytta verksamheten till ett (ännu ej bildat) helägt aktiebolag. Tillskott som ska betalas till aktiebolaget från föreningen har ansetts utgöra driftbidrag. Bolaget har ansetts utgöra ett allmänt undervisningsverk varför driftbidragen inte blir skattepliktiga för bolaget. Också fråga om uttagsbeskattning och fastighetstaxering.
Ett underskottsföretag ägs av tre närstående fysiska personer. Ägarna avser att förändra sitt direkta ägande till ett indirekt ägande via var sitt bolag. Ägarförändringen har inte ansetts begränsa företagets rätt att dra av tidigare års underskott.
Sökandena bedriver fastighetsförvaltning i aktiebolag samt samäger och förvaltar ett antal hyresfastigheter. Underprisöverlåtelse av några av de samägda fastigheterna till aktiebolaget har inte medfört några beskattningskonsekvenser för sökandena.
En i Sverige begränsat skattskyldig person ska inte beskattats för tidigare beviljat uppskovsbelopp.
Särskilda skäl för att medge undantag från röstvillkoret i samband med andelsbyte har ansetts föreligga.
En överlåtelse av aktier till ägarens söner har ansetts utgöra skattefria gåvor för sönerna.
