Innehav av en mindre andel av en jordbruksfastighet i den svenska fjällvärlden, 100 procent av aktierna i ett bolag som bedrev passiv kapitalförvaltning samt en styrelsepost i ett bolag sökanden tidigare haft ägarintressen i har inte medfört väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga 1
Sökandena ska inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till ett annat land i Europa.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) ska den som tidigare varit bosatt i Sverige och fortfarande har väsentlig anknytning hit, vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Vid bedömningen om väsentlig anknytning föreligger ska enligt kapitlets 7 § beaktas bl.a. om personen bedriver näringsverksamhet i Sverige, är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som direkt eller indirekt ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet eller om han har fastighet här.
Sökandena, som båda är svenska medborgare, flyttade i juli 2007 till ett annat land i Europa tillsammans med sina barn.
A innehar aktierna i X AB, ett bolag som bedriver enbart passiv kapitalförvaltning. Han har dessutom ett oavlönat styrelseuppdrag i aktiebolag som han tidigare hade ägarintressen i. B innehar tre åttiondelar av en jordbruksfastighet i den svenska fjällvärlden. Något jordbruk bedrivs inte på fastigheten. Bland sökandenas övriga tillgångar i Sverige märks bankkonton, några placeringar i fonder och börsaktier som understiger 1 procent av respektive bolags aktier.
Sökandena vill i första hand veta om de anknytningsfaktorer som de redovisat kommer att leda till att de ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till det andra landet i Europa.
Skatterättsnämnden finner att frågan ska besvaras nekande.
Frågorna 2 och 3 förfaller.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Ståhl, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
