Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) ska den som tidigare varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit, vara obegränsat skattskyldig. Vid bedömningen om väsentlig anknytning föreligger ska enligt kapitlets 7 § beaktas bl.a. om personen är svensk medborgare, hur länge han varit bosatt här, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk och om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här.

A växte upp i A-land. På grund av faderns arbete var han ... [som barn  bosatt dels i Sverige en kortare period, dels i B- land en kortare period]. Han flyttade från A-land [i 20-årsåldern] och var därefter [en kortare period] bosatt i Stockholm där han också arbetade. Sedan dess har han under varierande tidsperioder varit bosatt och arbetat [utomlands].

A och hans hustru är båda  [utländska] medborgare. Familjen flyttade till Sverige  ... år 2003 i anledning av att A skulle bedriva [verksamhet] i Norden för [den utländska företagsgruppen] X, [som är]  organiserad så att det indirekt ägda X  AB ansvarar för den nordiska verksamheten. Den faktiska ... verksamheten bedrivs av X  KB.

Vid tidpunkten för ansökan om förhandsbesked var A verkställande direktör och styrelseledamot i X  AB samtidigt som han ledde verksamheten i X  KB. Han saknade ägarintressen i X  AB. Däremot kontrollerade han kommanditbolaget genom ett eget [utländskt bolag] och dess svenska dotterbolag Y AB. Resterande andel av kommanditbolaget ägdes av X  AB.

Makarna ... och deras  ... barn flyttade enligt ansökan till Storbritannien ... år 2008 till följd av att A [såsom delägare i X fick sitt tjänsteställe där]. Den villafastighet i [Stockholmsområdet] som makarna ... förvärvade år 2002 och som använts av familjen som permanentbostad under vistelsen här avser de att behålla. En del av bohaget ska vara kvar i villafastigheten men huvuddelen ska flyttas till den nya bostaden i Storbritannien. Villafastigheten i [Stockholmsområdet] ska i fortsättningen användas som fritidsbostad för familjen under högst 15 dagar per år. Den kommer även att användas som övernattningsbostad för A vid tjänsteresor i Sverige under högst 15 dagar per år.

I samband med utflyttningen ska A avgå som styrelseledamot och verkställande direktör i X  AB. Han ska vidare avveckla de ekonomiska engagemang han haft i X  KB. Det innebär att han ska likvidera Y AB efter att bolaget utträtt som delägare i kommanditbolaget. Verksamheten i Sverige ska skötas av en efterträdare till A tillsammans med kvarvarande anställda i kommanditbolaget.

Överskottet av X:s globala verksamhet inklusive den del som härrör från den i Sverige bedrivna verksamheten fördelas mellan bolagets [delägare] i förhållande till deras andelar... A:s andel understiger X procent.

A vill veta om han efter utflyttningen till Storbritannien får väsentlig anknytning till Sverige om han och hans hustru behåller ... bostaden och använder den på det angivna sättet (fråga 1). Om svaret på fråga 1 är jakande vill han veta om svaret ändras om bostaden hyrs ut och den inte längre kan disponeras av familjen (fråga 2).

Skatteverket anser att A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige om makarna behåller villafastigheten och att svaret inte ändras om den hyrs ut.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Reglerna om väsentlig anknytning som en självständig grund för att fysiska personer ska anses obegränsat skattskyldiga i Sverige infördes år 1984. Av förarbetena framgår att syftet med reglerna är att komma till rätta med bl.a. skenbosättningar i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige (prop. 1984/85:175 s. 10—15). Med "bostad för åretruntbruk" avses enligt förarbetena i princip en bostad som är utrustad och kommunikationsmässigt belägen så att det utan vidare är möjligt att bo där året runt. Enbart innehav av fritidsbostad för åretruntbruk anses inte utgöra en grund för bosättning (SkU 1984/85:59 s.13 f .).

Att den skattskyldige behåller sin permanentbostad vid utflyttning har i praxis ansetts som en stark anknytningsfaktor till Sverige. Exempel på detta är RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2002 ref. 70. Rättsfallen gäller svenska medborgare. Däremot har en villafastighet inte ansetts utgöra tillräcklig anknytningsfaktor i RÅ 1997 not. 197. I det målet var fråga om en sedan många år i Sverige bosatt norsk medborgare, som inför sin och sin familjs utflyttning till Norge skulle avyttra familjens bostadsfastighet i Danderyd. Efter utflyttningen avsåg hans hustru att förvärva en annan villafastighet i samma område vilken skulle disponeras som fritidshus under en begränsad tid varje år.

Mot att villafastigheten, i fortsättningen använd som fritidsbostad, ger väsentlig anknytning hit talar att A och hans maka är [utländska] medborgare. Dessutom har hans anställning med åtföljande bosättning här sträckt sig över en förhållandevis kort tidsperiod (ca fem år). 

Med hänsyn till det anförda finner Skatterättsnämnden vid en sammantagen bedömning av A:s förhållanden att övervägande skäl får anses föreligga för att han — under den givna förutsättningen att hans ekonomiska engagemang i kommanditbolaget har avvecklats — inte kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till Storbritannien (fråga 1).

Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller fråga 2.
 
Beslutande: André, ordf., (skiljaktig), Svanberg, Dahlberg (skiljaktig), Gäverth, Jönsson, Påhlsson, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Grotander

Skiljaktig mening

André och Dahlberg är skiljaktiga och anför följande.

A avser att behålla den villafastighet i [Stockholmsområdet] som familjen använt som permanentbostad i Sverige. Ett sådant fortsatt innehav har i praxis ansetts som en tungt vägande anknytningsfaktor (RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2002 ref. 70). Däremot synes ett innehav av en bostad av motsvarande storlek och standard som bara används för fritidsändamål (eller anskaffats för sådant ändamål inför utflyttningen eller senare) inte alls tillmätas sådan vikt, inte ens för skattskyldiga som är svenska medborgare (jfr t.ex. RÅ 1987 not. 800 och RÅ 1992 not. 367).

Under större delen av sin uppväxt var A, som är [utländsk]  medborgare, bosatt i A-land. Den senaste femårsperioden har han tillsammans med sin familj varit bosatt i Sverige. Han har även varit bosatt i Sverige vid två tidigare tillfällen under kortare perioder. Den senaste bosättningstiden i Sverige framstår inte som obetydlig.

Den bör även ses i ljuset av A:s förhållanden i övrigt. Han har inte varit bosatt i A-land sedan år 1993. Under tiden därefter har han bott i Sverige i sammanlagt ungefär sju år och i övrigt i tre andra länder, varav ungefär fem år i Storbritannien. Mot den bakgrunden får enligt vår uppfattning bosättningstiden i Sverige en särskild vikt vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger.

Det anförda leder oss till att A vid en sammantagen bedömning av anknytningsfaktorerna ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Den omständigheten att A och hans hustru båda är [utländska] medborgare  föranleder ingen annan bedömning. Den ändras inte heller om villafastigheten hyrs ut.