Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Andelsägare i investeringsfond får genom ett individuellt avtal med fondbolaget rabatt på fondförvaltningsavgift (s.k. kick back). Fråga om beskattning av rabatten.
A ska ta upp marknadsvärdet av de fondandelar som hon får från [fondbolaget] — alternativt den kontanta ersättningen — som inkomst på grund av innehav av tillgångar enligt 42 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Anskaffningsutgiften för de tilldelade andelarna utgörs av motsvarande belopp.
A planerar att investera ett större kapital i en av fondbolaget förvaltad svensk investeringsfond [som är en s.k. specialfond].
Fondbolaget tar ut ett förvaltningsarvode som består av dels en fast förvaltningsavgift, dels en differentierad prestationsbaserad avgift baserad på den totalavkastning för varje enskild fondandelsägare som överstiger en viss indexbaserad avkastningsnivå. Avgifterna tas ur fonden.
Fondbolaget har erbjudit A en rabatt (återbäring) på förvaltningsarvodet. Detta kommer att ske enligt ett av två alternativ.
Enligt det som benämns som huvudalternativet ska rabatten beräknas på A:s innehav av fondandelar och uppgå till 50 procent av både det fasta och det prestationsrelaterade arvodet. Fondbolaget kommer en gång per månad i efterhand att överföra den rabatterade delen av arvodet till henne i form av nya fondandelar. Dessa fondandelar förvärvar fondbolaget i fonden för egna medel.
Enligt det andra alternativet kommer fondbolaget att betala rabatten kontant.
De frågor som A ställer gäller om hon som kapitalinkomst ska ta upp fondandelar eller kontant ersättning som fondbolaget kan komma att tilldela henne som rabatt och i så fall — såvitt avser andelar — med vilket belopp. Vid jakande svar vill hon också veta hur kapitalinkomsten ska klassificeras.
A anser att rabatten oavsett form är skattefri och att anskaffningsutgiften på nya fondandelar motsvaras av andelarnas marknadsvärde vid tilldelningen. Skatteverket delar hennes uppfattning avseende anskaffningsutgiften men anser att rabatten i bägge alternativen ska tas upp som kapitalinkomst på grund av innehav av tillgångar.
Skatterättsnämnden, som förutsätter att den angivna metoden att premiera vissa innehavare av fondandelar är förenlig med de lagar och andra föreskrifter som gäller på värdepappersmarknaden, gör följande bedömning.
En investeringsfond är inte en juridisk person men behandlas som en sådan vid inkomstbeskattningen (2 kap. 3 § andra stycket IL). Innehavare av fondandelar beskattas på motsvarande sätt som gäller för aktieägare. A betalar inte fondbolagets förvaltningsarvode direkt till fondbolaget. Arvodet tas i stället ur fonden. Den rabatt på förvaltningsarvodet som utges av fondbolaget bör därför inte jämställas med en sådan rabatt som en aktieägare kan utverka av någon som förvaltar hans egna aktier, t.ex. en fondkommissionär. Det leder till att rabatten får ses som någon form av uttag ur fonden som överförs till A alternativt som avkastning på hennes fondandelar.
För att anse en rabatt som den nu aktuella som skattefri inkomst torde krävas att fråga är om ett återtagande av belopp som fondandelsägaren sätter in i fonden. Med hänsyn till att rabatten kommer att betalas ut löpande och att någon möjlighet till återtagande inte regleras i fondstadgarna bör rabatten inte behandlas som en helt skattefri inkomst utan som avkastning på A:s fondandelar som ska beaktas vid inkomstbeskattningen.
Härefter återstår att närmare ta ställning till hur denna avkastning ska behandlas.
Såsom anges i ansökan har Skatterättsnämnden i två tidigare ej överklagade förhandsbesked den 12 maj 1999, dnr 35-99/D, och den 27 november 2002, dnr 69-02/D, tagit ställning till frågor huruvida andelsinnehavares tilldelning av nya fondandelar i en s.k. specialfond som ett led i en differentiering av prestationsbaserad förvaltningsavgift skulle utlösa omedelbar beskattning. Nämnden svarade nej och förklarade att de nya fondandelarna skulle anses anskaffade utan utgift.
Tilldelningen av nya fondandelar reglerades i fondstadgarna i de fall som prövades i förhandsbeskeden. I det aktuella fallet sker tilldelningen i stället som en följd av ett individuellt avtal mellan fondbolaget och fondandelsinnehavaren utan någon koppling till fondstadgarna.
En fond som den aktuella är i skatterättsligt hänseende att anse som ett från fondbolaget skiljt rättssubjekt. Vidare kommer tilldelningen av nya andelar enligt de förutsättningar som gäller i ärendet att ske endast på grund av A:s innehav av fondandelar. Mot den bakgrunden finner Skatterättsnämnden att tilldelningen av nya andelar ska behandlas som en sådan annan inkomst på grund av innehav av tillgångar som avses i 42 kap. 1 § första stycket IL. Beskattning ska ske till andelarnas marknadsvärde, vilka belopp också utgör anskaffningsutgift för andelarna. Något skäl att behandla alternativet att rabatten betalas kontant på annat sätt föreligger inte.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.