Beräkning av omkostnadsbelopp i fråga om utgifter som make beskattats för.
A får vid beräkning av omkostnadsbeloppet för fastigheten beakta utgifterna ifråga enligt vad som följer av en tillämpning av bestämmelserna om förbättringsutgifter i 45 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Ansökan avvisas i den mån den inte har besvarats
A är gift med B. Vid bodelning under äktenskapet i november år 2002 tilldelades A den av maken tidigare ägda fastigheten (...) i [viss] kommun. Som Skatterättsnämnden uppfattar ansökan är fastigheten en privatbostadsfastighet.
Innan A förvärvade fastigheten hade makens helägda företag, X AB, bekostat diverse renoveringsarbeten på fastigheten. Kammarrätten i (...) beskattade i lagakraftvunnen dom den (...) avseende 2000—2002 års taxeringar honom i inkomstslaget tjänst för belopp motsvarande bolagets utlägg för arbetena med hänvisning till att de gjorts för hans räkning (...).
A avser att avyttra fastigheten till en extern köpare. Hon vill därför veta om hon vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för fastigheten kan tillgodoräkna sig de "förbättringsutgifter" på fastigheten som maken beskattats för.
Skatteverket anser att A är berättigad att i omkostnadsbeloppet för fastigheten medräkna de hos maken förmånsbeskattade beloppen i samma utsträckning som skulle ha gällt för maken om han fortfarande hade ägt fastigheten. Till vilken del utgifterna ska anses som avdragsgilla förbättringar får sedan bedömas vid taxeringen.
Kapitalvinst beräknas enligt 44 kap. 13 § IL som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången och omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp avses enligt kapitlets 14 §, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter).
Enligt kapitlets 21 § gäller vid kapitalvinstberäkningen att om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, så inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation.
A tilldelades fastigheten vid bodelning mellan makarna och inträdde därmed i makens skattemässiga situation. Det innebär att hon vid beräkning av fastighetens omkostnadsbelopp får beakta anskaffningsutgift och förbättringsutgifter som hennes make haft.
Praxis ger uttryck för, när en anställd eller en aktieägare fått en förmån genom att förvärva egendom till underpris från arbetsgivaren eller aktiebolaget, att det beskattade förmånsvärdet, tillsammans med eventuell annan köpeskilling, anses utgöra anskaffningsutgift för tillgången (jfr t.ex. RÅ 80 1:28).
De aktuella beskattade förmånsvärdena bör enligt Skatterättsnämndens mening på motsvarande sätt anses som utgifter som lagts ned på fastigheten.
A får därför vid beräkning av omkostnadsbeloppet för fastigheten beakta utgifterna ifråga enligt vad som följer av en tillämpning av bestämmelserna om förbättringsutgifter i 45 kap. IL.
Ansökan skulle möjligen kunna uppfattas på det sättet att A även önskar besked huruvida de hos maken förmånsbeskattade beloppen i sin helhet avser sådana förbättringsutgifter som avses i 45 kap. 11 § IL.
Handlingarna i ärendet innehåller inte något underlag för en sådan bedömning.
Med hänsyn härtill finner Skatterättsnämnden att ansökan ska avvisas i den mån den inte besvarats.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Opander
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
