Beräkning av omkostnadsbelopp i fråga om utgifter som make beskattats för.
A får vid beräkning av omkostnadsbeloppet för fastigheten beakta utgifterna ifråga enligt vad som följer av en tillämpning av bestämmelserna om förbättringsutgifter i 45 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Ansökan avvisas i den mån den inte har besvarats
A är gift med B. Vid bodelning under äktenskapet i november år 2002 tilldelades A den av maken tidigare ägda fastigheten (...) i [viss] kommun. Som Skatterättsnämnden uppfattar ansökan är fastigheten en privatbostadsfastighet.
Innan A förvärvade fastigheten hade makens helägda företag, X AB, bekostat diverse renoveringsarbeten på fastigheten. Kammarrätten i (...) beskattade i lagakraftvunnen dom den (...) avseende 2000—2002 års taxeringar honom i inkomstslaget tjänst för belopp motsvarande bolagets utlägg för arbetena med hänvisning till att de gjorts för hans räkning (...).
A avser att avyttra fastigheten till en extern köpare. Hon vill därför veta om hon vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för fastigheten kan tillgodoräkna sig de "förbättringsutgifter" på fastigheten som maken beskattats för.
Skatteverket anser att A är berättigad att i omkostnadsbeloppet för fastigheten medräkna de hos maken förmånsbeskattade beloppen i samma utsträckning som skulle ha gällt för maken om han fortfarande hade ägt fastigheten. Till vilken del utgifterna ska anses som avdragsgilla förbättringar får sedan bedömas vid taxeringen.
Kapitalvinst beräknas enligt 44 kap. 13 § IL som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången och omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp avses enligt kapitlets 14 §, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter).
Enligt kapitlets 21 § gäller vid kapitalvinstberäkningen att om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, så inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation.
A tilldelades fastigheten vid bodelning mellan makarna och inträdde därmed i makens skattemässiga situation. Det innebär att hon vid beräkning av fastighetens omkostnadsbelopp får beakta anskaffningsutgift och förbättringsutgifter som hennes make haft.
Praxis ger uttryck för, när en anställd eller en aktieägare fått en förmån genom att förvärva egendom till underpris från arbetsgivaren eller aktiebolaget, att det beskattade förmånsvärdet, tillsammans med eventuell annan köpeskilling, anses utgöra anskaffningsutgift för tillgången (jfr t.ex. RÅ 80 1:28).
De aktuella beskattade förmånsvärdena bör enligt Skatterättsnämndens mening på motsvarande sätt anses som utgifter som lagts ned på fastigheten.
A får därför vid beräkning av omkostnadsbeloppet för fastigheten beakta utgifterna ifråga enligt vad som följer av en tillämpning av bestämmelserna om förbättringsutgifter i 45 kap. IL.
Ansökan skulle möjligen kunna uppfattas på det sättet att A även önskar besked huruvida de hos maken förmånsbeskattade beloppen i sin helhet avser sådana förbättringsutgifter som avses i 45 kap. 11 § IL.
Handlingarna i ärendet innehåller inte något underlag för en sådan bedömning.
Med hänsyn härtill finner Skatterättsnämnden att ansökan ska avvisas i den mån den inte besvarats.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Opander
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.
En person har vid en samlad bedömning inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
