Ett bundet tillgodohavande hos bank med avkastning som delvis styrs av aktieindex kan vara en tillgång i enskild näringsverksamhet.
Kontot är ett sådant tillgodohavande som avses i 13 kap. 7 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
A bedriver enskild näringsverksamhet. Han ämnar placera pengar som tillhör verksamheten i ett [konto hos en bank]. Kontot har en löptid på två år. Vid löptidens utgång utbetalas dels nominellt belopp på kontot, dels fast ränta, dels - i förekommande fall - ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet beräknas på ett aktieindex (om index inte har sjunkit under löptiden).
Kontot är odelbart. Det går alltså inte att skilja rätten till ränta eller till eventuellt tilläggsbelopp från det insatta beloppet och kontot avslutas med utbetalning vid löptidens utgång. Någon kapitalförlust kan ej uppkomma vid en sådan utbetalning. Det är dock möjligt för innehavaren att avsluta kontot före tvåårsdagen mot särskild avgift. Kontot kan inte överlåtas. Det omfattas av den statliga insättningsgarantin.
A frågar om kontot är ett sådant tillgodohavande som omfattas av reglerna i 13 kap. 7 § andra stycket IL.
Som svar på Skatteverkets yttrande, där verket bl.a. framfört tveksamhet om pengarna på kontot ska användas i näringsverksamheten, har A framfört att avsikten är att placera överskottsmedel från näringsverksamheten på ett för verksamheten fördelaktigt sätt och att Skatterättsnämnden äger förutsätta att det är fråga om medel som skulle hänföras till näringsverksamheten om de hade satts in på ett vanligt bankkonto.
A åberopar också RÅ 1997 ref. 5 II, varav framgår att medel kan vara delvis bundna (specialutlåning till bank) men ändå anses tillhöra enskild näringsverksamhet.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Enligt 13 kap. 7 § första stycket IL ska delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. inte räknas som tillgångar i näringsverksamhet för enskilda näringsidkare. De ska dock, enligt bestämmelsen i andra stycket, räknas som sådana tillgångar bl.a. om de är tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:229) om inlåningsverksamhet och tillgodohavandet hör till näringsverksamheten.
Kontot är ett sådant tillgodohavande som avses i bestämmelsen om det hör till enskild näringsverksamhet. Oavsett om kontot är en sådan tillgång som ska likabehandlas med en delägarrätt enligt 48 kap. 2 § andra stycket IL eller ej är det därför, och med de övriga förutsättningar som gäller för förhandsbeskedet, ett sådant tillgodohavande som ska räknas som tillgång i As näringsverksamhet.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Bengtsson, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
Gåvor i form av aktier till två personer som är verksamma i aktiebolaget från kusiner och en syster har mot bakgrund av omständigheterna bedömts som skattefria förvärv.
