Kvalificerade andelar, utomståenderegeln
(Dnr 70-23/D)Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
Bidrag till enskilda skogsägares skogsröjning har inte ansetts främja ett allmännyttigt ändamål.
Stiftelsen främjar inte ett allmännyttigt ändamål.
X Stiftelse bildades [årtal] med ändamål att bidra till främjandet av näringslivet i [kommun] genom premiering eller bidrag för välskötta jordbruk, skogsbruk samt trädgårdsodlingar till ägare, brukare eller arrendatorer.
Stiftelsen har under den senaste tjugoårsperioden huvudsakligen till privata skogsägare i kommunen betalat ut bidrag för utförd skogsröjning med ett belopp per röjd hektar.
Med hänvisning till att lagstiftningen om beskattningen av bl.a. stiftelser ändrats 2013 frågar stiftelsen om bidrag till skogsröjning kan anses främja miljövård eller en annan likvärdig verksamhet i den mening som avses i 7 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Stiftelsen hävdar att så är fallet och hänvisar till en skrivelse från Skogsstyrelsen med rubriken ”Röjning i ungskog är en värdefull miljöåtgärd”.
Skatteverkets uppfattning är att utgivande av sådana bidrag inte kan anses främja ett allmännyttigt ändamål eftersom skogsröjning vidtas som ett led i skogsägarnas näringsverksamhet.
Utgångspunkter för bedömningen
Syftet med den nya lagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari 2014 var att skapa enhetligare skatteregler för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund (prop. 2013/14:1, volym 1, s. 286 ff.).
För att stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund ska undantas från skattskyldighet för vissa inkomster krävs enligt 7 kap. 3 § att de uppfyller ändamåls-, verksamhets-, och fullföljdskraven i kapitlets 4–6 §§.
Genom att ändamålsbestämmelsen i 4 § utformats efter förebild av vad som tidigare gällde för ideella föreningar och registrerade trossamfund har det för stiftelsernas del skett en ökning av de ändamål som kan kvalificera för skattebefrielse. Bland de allmännyttiga ändamål som räknas upp i lagtexten finns numera även främjande av miljövård.
Av förarbetena till 4 § framgår att för att ett ändamål ska betraktas som allmännyttigt bör det avse ett direkt eller indirekt främjande av verksamhet som är av sådan karaktär att det är av samhällelig natur och bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Verksamhet som erhåller stöd av stat eller kommun utgör normalt allmännyttig verksamhet. Det saknar betydelse om de allmännyttiga ändamålen tillgodoses genom egen verksamhet eller genom bidrag till annan allmännyttig organisation. Det måste dock vara fråga om ett bidrag avsett att användas i den mottagande organisationens verksamhet eller att en mottagande organisation slussar vidare bidraget i sin helhet till andra organisationer (a. prop. s. 289–290).
En annan förändring av ändamålskravet är att förutsättningen att stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska ha till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål har tagits bort. Detta ska dock ses i ljuset av att verksamhetskravet i 5 § fortfarande innebär att den verksamhet som bedrivs av stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande ska främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 § (a. prop. s. 309–311).
Av praxis framgår att vad som i allmänt språkbruk anses som allmännyttigt inte nödvändigtvis är allmännyttigt i den mening som uttrycket har i 4 §. I RÅ 2005 ref. 8 fann Högsta förvaltningsdomstolen att en föreningsverksamhet i form av förskole- och fritidsverksamhet med aktiv föräldramedverkan, som med vanligt språkbruk kunde hänföras till vård och uppfostran av barn, inte uppfyllde det övergripande kravet på att fråga ska vara om främjande av ett allmännyttigt ändamål.
Rättsfallet RÅ 1973 Fi 861 gällde en stiftelse som hade till ändamål att vara ett komplement till de svenska pingstförsamlingarnas mission i andra länder än Sverige genom att ge hjälp till självhjälp i socialt hänseende, såsom ekonomiskt bistånd till startande av yrkesskolor, småindustrier och liknande. Dessutom ingick att vara behjälplig vid planering av biståndsprojekt och även att utöva annan i samband därmed förenlig verksamhet. De ändamål som kunde grunda rätt till skattefrihet för stiftelser omfattade bl.a. att främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande. Under processens gång uppgav stiftelsen att dess verksamhet uteslutande avsåg humanitär hjälpverksamhet. Högsta förvaltningsdomstolen fann att stiftelsens huvudsakliga ändamål enligt dess stadgar inte kunde anses vara ett sådant allmännyttigt ändamål som avsågs i lagstiftningen.
Skatterättsnämndens bedömning
X Stiftelse har de senaste tjugo åren i enlighet med sina stadgar betalat ut medel huvudsakligen till privata skogsägare i [kommun] för utförd skogsröjning. Stiftelsen avser att fortsätta att betala ut röjningsbidrag och vill ha bedömt om bidragen kan anses främja miljövård eller annan likvärdig verksamhet enligt ändamålskravet i 7 kap. 4 §.
För att en stiftelse ska kunna undantas från skattskyldighet enligt kapitlets 3 § krävs att den uppfyller ändamålskravet i 4 § och i så fall att, i enlighet med 5 §, den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande innebär att det aktuella ändamålet främjas.
Av stiftelsens stadgar framgår att dess ändamål är att genom bidrag främja en del av det lokala näringslivets ekonomiska intressen. Även om röjningsbidragen kan medföra vissa positiva effekter för miljön innebär inte detta att stiftelsens verksamhet kan anses ha ett sådant innehåll att förutsättningar för skattebefrielse föreligger.
Med hänsyn till det anförda ska frågan besvaras nekande.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Per-Arvid Gustafsson deltagit.
Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern kommer att indirekt äga omkring 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag som indirekt äger andelar i ett svenskt verksamhetsbolag i likvidation.
Fråga om stiftelses bidrag till ett aktiebolag främjar ett allmännyttigt ändamål
En svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige mer än 20 år har inte ansetts få väsentlig anknytning hit med anledning av att hans hustru stadigvarande kommer att vistas här.
En bahamansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. Förmånstagaren ska behandlas som ägare av trustegendomen och beskattas för eventuell avkastning på tillgångarna i trusten medan en utbetalning av tillgångarna från trusten inte ska beskattas.
Fråga om ränta på kontanta medel på ett bankkonto inom ISK med samma räntesats som den räntefaktor som gäller för schablonbeskattningen ska beskattas enligt huvudregeln i inkomstslaget kapital.
Ett privatbostadsföretags innehav av aktier i dotterbolag har ansetts vara näringsbetingade andelar.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.