Försäljning av elva fastigheter under en tioårsperiod har inte ansetts leda till att säljaren bedriver handel med fastigheter.
A bedriver inte handel med fastigheter.
Under 1995 förvärvade A 22 fastigheter i (…) av en affärsbekant mot att han övertog betalningsansvaret för samtliga i fastigheterna intecknade skulder. Då det var fråga om korsvisa inteckningar ställde säljarens kreditgivare som villkor för förvärvet att A tog över hela fastighetsbeståndet.
A uppger att syftet med förvärvet av fastigheterna var att bedriva fastighetsförvaltning och att därigenom skaffa sig ett stabilt förmögenhetsunderlag. Han har varken före eller efter 1995 förvärvat några ytterligare fastigheter med undantag för familjens bostadsfastigheter.
Under den tioårsperiod som följde på köpet avyttrade A elva fastigheter. Vissa av fastigheterna, däribland en obebyggd tomt och en lantbruksenhet, var inte lämpade att ingå i förvaltningsverksamheten. En fastighet såldes också till ett bolag som han äger bl.a. tillsammans med sin son.
Vad gäller de försäljningar som sedan företogs, syftade de till att åstadkomma en förtätning av kvarvarande fastighetsbestånd och att få till stånd en effektivare förvaltning. A hade inte utfört om- eller tillbyggnader på någon av de sålda fastigheterna och den värdeökning som uppkommit berodde på prisrörelser på fastighetsmarknaden.
Som ett första led i ett generationsskifte avser han att överlåta samtliga elva kvarvarande fastigheter till ett aktiebolag som han äger tillsammans med sina barn. Bolaget som ska förvärva fastigheterna är ett helägt dotterbolag till X AB som är moderbolag i en koncern med [viss verksamhet]. A är huvudaktieägare i X AB. Han har även ägarintressen i flera bolag utanför koncernen.
Enligt lämnade förutsättningar bedriver inget av de bolag A äger del i handel med fastigheter eller byggnadsrörelse. Inte heller driver någon annan i familjen verksamhet av något sådant slag.
A vill veta om han anses bedriva handel med fastigheter.
Parternas samstämmiga uppfattning är att de företagna transaktionerna sammantaget med den planerade överlåtelsen av de kvarvarande fastigheterna inte leder till att A ska anses bedriva handel med fastigheter.
Bestämmelser om handel med fastigheter finns i 27 kap. 2–8 och 18 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).
Vad som utgör handel med fastigheter framgår varken av lagtext eller förarbeten. Bedömningen får i stället göras med ledning av de allmänna principerna för näringsverksamhet i 13 kap. och praxis på området.
Av 13 kap. 1 § framgår att med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.
A har under en tidsperiod om ca tio år avyttrat ett förhållandevis stort antal fastigheter. Med hänsyn till vad som anförts om skälen till fastighetsförvärven, att A efter 1995 inte förvärvat några ytterligare fastigheter (med undantag för byte av familjens privatbostadsfastighet) samt att hälften av fastigheterna fortfarande innehas av honom ska han dock inte anses bedriva handel med fastigheter.
Inte heller medför överlåtelsen av de kvarvarande fastigheterna till ett bolag i X-koncernen, vilket A indirekt äger tillsammans med sina barn, att han ska anses påbörja sådan handel.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Marie Jönsson, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Marcus Andersson.
I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
