A äger samtliga aktier i X AB som i sin tur indirekt äger del i Y AB. Han äger vidare
samtliga aktier i Z AB och är i detta bolag verksam i betydande omfattning i den mening som avses i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229).

 A har aldrig varit verksam i betydande omfattning i X AB. Före 2011 var han verksam i betydande omfattning i Y AB.

Z AB har vid tre tillfällen under 2014–2017 lämnat lån till X AB. År 2014 lämnades ett
lån om (…) kronor med anledning av att Z AB inte var berättigad till ränta på bankkonto överstigande visst belopp och medlen placerades därför på ett bankkonto tillhörande X AB som erhöll ränta. Ett lån om (…) kronor lämnades under 2015 i syfte att låta X AB lösa en skuld gentemot A. Under 2017 lämnades ett lån om (…) kronor så att X AB kunde delta i en nyemission i Y AB.

X AB har mellan 2013–2015 lämnat lån om sammanlagt (…) kronor till Z AB. Detta på grund
av praktiska överväganden då bankkonto tillhörande X AB stängdes för att
begränsa bolagets kontoavgifter.

Enligt A har samtliga lån lämnats på affärsmässig grund och varit föremål för marknadsmässig ränta.

A överväger att ta ut en utdelning om ca (…) kronor från X AB. Han vill därför veta om utlåningen av medel från Z AB till X AB, eller från X AB till Z AB, innebär att dessa bolag bedriver samma eller likartad verksamhet och att hans aktier i X AB därmed är kvalificerade andelar. 

A anser inte att aktierna är kvalificerade andelar eftersom lånen mellan bolagen är affärsmässiga förbindelser som skett på marknadsmässiga villkor. Skatteverket är av motsatt uppfattning och menar att genom de lån som lämnats får kapital som genererats i den av Z AB bedrivna verksamheten och som kan hänföras till A:s arbetsinsatser i bolaget anses ha överförts till X AB. Enligt praxis bedriver därmed de aktuella bolagen samma eller likartad verksamhet.

Enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 är en andel i ett fåmansföretag kvalificerad om andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet. 

I förarbetena när bestämmelsen infördes sägs bl.a. att syftet är att karenstiden ska förlängas om den skattskyldige eller närstående fortsätter med samma eller likartad verksamhet i ett annat fåmansföretag då det annars kunde bli möjligt att flytta verksamheten mellan olika företag och spara arbetsinkomster i ett vilande företag (prop. 1989/90:110 del 1 s. 703 f.).

Av praxis framgår att jämförelsen med ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller
likartad verksamhet i huvudsak tar sikte på sådana fall där hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag har överförts till ett annat sådant företag och där verksamheten i det senare företaget ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten eller på fall där likartat samband föreligger mellan företagen (jfr RÅ 2010 ref. 11 I–V).

Det är i dessa sammanhang tillräckligt att kapital som genererats i ett fåmansföretag förs över till ett annat sådant företag för att samma eller likartad verksamhet ska anses föreligga (jfr HFD 2011 ref. 75). I tidigare avgöranden har bl.a.utlåning förekommit mellan de företag som ska jämföras och bedömningen harblivit att företagen ansetts bedriva samma eller likartad verksamhet (jfr RÅ 2010 ref. 11 V). Villkoret har ansetts uppfyllt även om företagen bedriver
verksamhet av skilda slag (HFD 2012 ref. 67 I).

Enligt Skatterättsnämndens mening bör i dessa sammanhang mot bakgrund av bestämmelsens syften någon skillnad inte göras mellan kapital som förs över i form av lån och kapital som förs över i form av utdelning eller tillskott.

I detta fall har kapital som genererats i Z AB, där A varit verksam i betydande omfattning, förts till X AB genom lån. Även om lån i sig inte innebär att utrymmet för utdelning ökar kan lånen bidra till vinstgenerering som i sin tur möjliggör vidareutdelning. Av praxis följer då att dessa bolag anses bedriva samma eller likartad verksamhet.

Mot bakgrund av det ovan anförda är A:s aktier i X AB kvalificerade andelar.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell (skiljaktig mening).

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop (avvikande mening).

SKILJAKTIG MENING

Ulla Werkell är skiljaktig och anför med instämmande av Krister Rentrop följande.

Såsom majoriteten anför följer av praxis att det är tillräckligt att kapital som genererats i ett fåmansföretag förs över till ett annat sådant företag för att samma eller likartad verksamhet ska anses föreligga. I tidigare avgöranden har bl.a. utlåning förekommit mellan de företag som ska jämföras och bedömningen har i dessa fall blivit att företagen ansetts bedriva samma eller likartad verksamhet (RÅ 2010 ref. 11 V och HFD 2012 ref. 67 I). Frågan är emellertid vilken betydelse själva utlåningen haft för utgången i målen eftersom kapital tidigare hade överförts mellan bolagen på annat sätt.

Utlåning av medel innebär till skillnad mot exempelvis utdelning inte någon förmögenhetsöverföring och lånet i sig skapar inte något utrymme för utdelning hos låntagaren. Utdelningsutrymmet är lika stort före som efter utlåningen.

Ett lån kan vidare normalt sett inte heller innebära att långivarens verksamhet delas upp eller flyttas från ett fåmansföretag till ett annat, vilket bestämmelserna syftar till att hindra. Lån bör i dessa sammanhang kunna bedömas som vilken transaktion som helst mellan de företag som ska jämföras och sker en sådan transaktion på marknadsmässiga villkor kan det enligt min mening inte bli fråga om samma eller likartad verksamhet (jfr RÅ 2007 not. 66 och HFD 2012 not. 25).

Enligt sökanden har de aktuella lånen mellan Z AB och X AB lämnats utifrån affärsmässiga grunder med en marknadsmässig ränta. Det har inte framkommit anledning att ifrågasätta denna förutsättning och med detta som utgångspunkt anser jag att utlåningen inte innebär att fråga är om samma eller likartad verksamhet. Utlåningen av medel från X AB till Z AB förändrar inte denna bedömning eftersom samma förutsättningar gäller för denna transaktion. Det nu anförda innebär att A:s aktier i X AB inte är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 1.