Rättsligt
Stadigvarande vistelse
Den som stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig här (3 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).
Av praxis framgår att som stadigvarande vistelse i Sverige räknas i princip en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer. För att stadigvarande vistelse ska anses föreligga krävs, förutom att vistelsen är sammanhängande och uppgår till minst sex månader, att den skattskyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige (se RÅ 1981 Aa 4). Tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar betydelse (se RÅ 1997 ref. 25).
En läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader, med regelmässiga avbrott om två till tre månader, har ansetts stadigvarande vistas i Sverige (RÅ 2008 ref. 16).
En läkare vars arbetstid vanligen förlagts så att han arbetat i sammanhängande arbetspass om två veckor i Sverige och som på så sätt vistats här sammanlagt 18 veckor under ett år och sammanlagt nio veckor under första halvåret därefter har också ansetts vistas stadigvarande i Sverige på grund av vistelsens tid, omfattning och regelbundenhet (RÅ 2008 ref. 56).
Väsentlig anknytning
Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är också obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 §).
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretrunt-bruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 §).
Skatterättsnämndens bedömning
Fråga 3
Den fråga som först ska bedömas är om A ska anses vistas stadigvarande i Sverige efter utflyttningen om han vistas här under de tre sommarmånaderna och därutöver gör två besök per år om fem till tio dagar vardera med fyra månader emellan.
Frågan avser vistelser i Sverige om maximalt 112 dagar per år fördelat på tre tillfällen. Vistelsen här under sommarmånaderna kommer inte att både föregås och efterföljas av avbrott som är längre än vistelsen. De nämnda avbrotten kan däremot antas bli längre än de två vistelserna i Sverige om fem till tio dagar. Dessutom kommer det att vara ett förhållandevis långt avbrott mellan de två kortare vistelserna här.
Enligt Skatterättsnämndens mening kommer vistelsen i Sverige inte att vara av sådan omfattning och regelbundenhet att den ska bedömas som stadigvarande.
Fråga 4 a
Nästa fråga som ska bedömas är om A ska anses vistas stadigvarande i Sverige efter utflyttningen om han vistas här maximalt 110 dagar per år, varav 90 dagars sommarsemester samt två besök om maximalt tio dagar vardera och typiskt sett minst 30 dagar mellan varje besök. Vad gäller den frågan anser Skatterättsnämnden att det saknas skäl att göra en annan bedömning än avseende fråga 3.
Fråga 1
Därefter ska bedömas om A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter att X AB:s aktieinnehav i Ä AB har minskat till under tio procent.
Då någon egentlig rörelse inte bedrivs i X AB kan aktieinnehavet och styrelseuppdraget i det bolaget inte anses ge A ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här i den mening som avses i 3 kap. 7 § (se RÅ 2001 not. 41 och RÅ 2002 not. 150).
I praxis har aktieinnehav som understiger tio procent inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28). I och med att aktieinnehavet i Ä AB har minskat till under tio procent kan innehavet i sig inte anses ge A ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Med hänsyn till de uppgifter som lämnats om uppdragen som han genom sin [utländska] firma ska utföra för Ä AB kan inte heller uppdragen tillsammans med aktieinnehavet anses ge honom ett sådant inflytande.
Skatterättsnämnden anser vidare att aktieinnehavet och de nämnda uppdragen inte innebär att det föreligger sådant ekonomiskt engagemang och andra liknande förhållanden som medför väsentlig anknytning till Sverige (jfr HFD 2013 ref. 4 där den skattskyldige även hade ställningen som tidigare anställd och skulle kvarstå som ledamot av Sveriges Advokatsamfund).
X AB kommer inte att ha några andra innehav i svenska bolag som överstiger en procent av kapitalet. Sådana innehav får betraktas som rena kapitalplaceringar.
Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna finner Skatterättsnämnden att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige.
Frågorna 2 och 4 b–e
Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller fråga 2 och med hänsyn till svaret på fråga 4 a förfaller frågorna 4 b–e.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Stefan Pärlhem och Olof Sundin.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.