Återkommande vistelser i högst tre månader per år fördelat på högst fyra tillfällen har inte ansetts medföra obegränsad skattskyldighet på grund av stadigvarande vistelse i Sverige. Innehav av en hyresrätt har jämställts med innehav av en fritidsbostad som tillsammans med förhållandena i övrigt inte gett väsentlig anknytning hit.
Frågorna 1 och 2
A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här eller väsentlig anknytning hit.
A är ogift och har inga barn. Han är född och uppvuxen i (…) men flyttade därifrån för ca 15 år sedan på grund av sitt arbete. Han bor numera i (…). A:s familj består av (…) syskon. Syskonen och de flesta av syskonens barn och barnbarn bor i eller i närheten av (…). A hyr sedan flytten en lägenhet om 28 kvadratmeter i (…) för att vid högtider, större familjedagar och delar av sommarsemestern kunna åka dit och besöka familjen. Lägenheten har aldrig varit hans permanentbostad.
Hösten 2019 avser A att gå i pension och flytta [utomlands]. Efter utflytten tänker han sig framtida Sverigebesök om dels en lite längre semesterresa om 1–2 månader, dels 1–3 släktträffar om året. Han kommer sammanlagt att vistas högst tre månader per år i Sverige fördelat på högst fyra besök.
A frågar om hans innehav av hyresrätten (…) ger honom väsentlig anknytning till Sverige efter utflytten 2019 (fråga 1).
Han vill också veta om hans vistelser i Sverige efter utflytten gör att han anses vistas här stadigvarande och därmed betraktas som obegränsat skattskyldig här (fråga 2).
Parterna är överens om att A inte ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige efter utflytten på grund av väsentlig anknytning eller stadigvarande vistelse.
Den som stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig. Detsamma gäller den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här (3 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 §).
Fråga 2
Den fråga som först ska bedömas är om A efter flytten från Sverige ska anses obegränsat skattskyldig på grund av stadigvarande vistelse här.
Som stadigvarande vistelse räknas i princip en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer. Tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar därvid betydelse (se RÅ 1997 ref. 25).
A avser att återkommande vistas i Sverige i högst tre månader per år fördelat på högst fyra tillfällen. Enligt Skatterättsnämndens mening kommer vistelsen i Sverige inte att vara av sådan omfattning och regelbundenhet att den ska bedömas som stadigvarande. A ska därmed inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.
Fråga 1
Nästa fråga som ska bedömas är om A kommer att ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflytten.
A:s innehav av hyresrätten (…) får därvid anses som innehav av en fritidsbostad. Enbart innehav av en fritidsbostad ger i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367). Med hänsyn till det och till vad som redovisats om A:s förhållanden i övrigt finner Skatterättsnämnden att han inte ska anses ha väsentlig anknytning hit efter att han flyttat från landet.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Stefan Pärlhem och Olof Sundin.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
