Återkommande vistelser i högst tre månader per år fördelat på högst fyra tillfällen har inte ansetts medföra obegränsad skattskyldighet på grund av stadigvarande vistelse i Sverige. Innehav av en hyresrätt har jämställts med innehav av en fritidsbostad som tillsammans med förhållandena i övrigt inte gett väsentlig anknytning hit.
Frågorna 1 och 2
A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här eller väsentlig anknytning hit.
A är ogift och har inga barn. Han är född och uppvuxen i (…) men flyttade därifrån för ca 15 år sedan på grund av sitt arbete. Han bor numera i (…). A:s familj består av (…) syskon. Syskonen och de flesta av syskonens barn och barnbarn bor i eller i närheten av (…). A hyr sedan flytten en lägenhet om 28 kvadratmeter i (…) för att vid högtider, större familjedagar och delar av sommarsemestern kunna åka dit och besöka familjen. Lägenheten har aldrig varit hans permanentbostad.
Hösten 2019 avser A att gå i pension och flytta [utomlands]. Efter utflytten tänker han sig framtida Sverigebesök om dels en lite längre semesterresa om 1–2 månader, dels 1–3 släktträffar om året. Han kommer sammanlagt att vistas högst tre månader per år i Sverige fördelat på högst fyra besök.
A frågar om hans innehav av hyresrätten (…) ger honom väsentlig anknytning till Sverige efter utflytten 2019 (fråga 1).
Han vill också veta om hans vistelser i Sverige efter utflytten gör att han anses vistas här stadigvarande och därmed betraktas som obegränsat skattskyldig här (fråga 2).
Parterna är överens om att A inte ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige efter utflytten på grund av väsentlig anknytning eller stadigvarande vistelse.
Den som stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig. Detsamma gäller den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här (3 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 §).
Fråga 2
Den fråga som först ska bedömas är om A efter flytten från Sverige ska anses obegränsat skattskyldig på grund av stadigvarande vistelse här.
Som stadigvarande vistelse räknas i princip en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer. Tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar därvid betydelse (se RÅ 1997 ref. 25).
A avser att återkommande vistas i Sverige i högst tre månader per år fördelat på högst fyra tillfällen. Enligt Skatterättsnämndens mening kommer vistelsen i Sverige inte att vara av sådan omfattning och regelbundenhet att den ska bedömas som stadigvarande. A ska därmed inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.
Fråga 1
Nästa fråga som ska bedömas är om A kommer att ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflytten.
A:s innehav av hyresrätten (…) får därvid anses som innehav av en fritidsbostad. Enbart innehav av en fritidsbostad ger i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367). Med hänsyn till det och till vad som redovisats om A:s förhållanden i övrigt finner Skatterättsnämnden att han inte ska anses ha väsentlig anknytning hit efter att han flyttat från landet.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Stefan Pärlhem och Olof Sundin.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
