Fråga om tillämpningen av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § när det utomstående ägandet består i moderbolaget men det dotterbolag där delägarna har varit verksamma i betydande omfattning har avyttrats. Även frågor om kvalificerade andelar.
Fråga 1
Utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) är tillämplig.
Fråga 2
Aktierna i X AB och Y AB är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 2.
Fråga 3
Aktierna är inte kvalificerade andelar vid utdelningstillfället.
A och B (sökandena) är sedan 2003 verksamma i betydande omfattning i Z AB. Sökandena ägde inledningsvis aktierna i verksamhetsbolaget direkt med hälften vardera. Under 2011 överlät de aktierna till varsitt nybildat ägarbolag, X AB respektive Y AB. Ägarbolagen avyttrade samma år aktierna i verksamhetsbolaget till en extern köpare, Q AB, mot betalning i kontanter, säljarreverser och fyra procent vardera av aktierna i Q AB.Q AB är ett holdingbolag med flera verksamhetsdrivande dotterbolag. Enligt lämnade förutsättningar är bolaget ett fåmansföretag som har ägts av utomstående i betydande omfattning sedan 2011.
Under 2017 kan en avyttring av Q AB och Z AB bli aktuell.
Sökandena vill ha klarhet i om utomståenderegeln i 57 kap. 5 § är tillämplig om utdelning lämnas från X AB och Y AB efter att Q AB har avyttrat samtliga sina dotterbolag externt, förutsatt att det utomstående ägandet kvarstår i Q AB vid tidpunkten för utdelningen (fråga 1).
Vidare vill sökandena veta om aktierna i X AB och Y AB är kvalificerade andelar om utdelning ur bolagen lämnas efter att Q AB avyttrats externt alternativt likviderats (fråga 2).
Om svaret på fråga 2 är att andelarna i X AB och Y AB är kvalificerade andelar vill sökandena veta om bedömningen påverkas om utdelning från ägarbolagen lämnas innan det utomstående ägandet i Q AB upphör, men under samma beskattningsår (fråga 3).
Parternas samfällda uppfattning är att fråga 1 ska besvaras med att utomståenderegeln är tillämplig.
Gällande fråga 2 anser sökandena att aktierna i X AB och Y AB inte är kvalificerade andelar efter att Q AB avyttrats eftersom ett utomstående ägande har förelegat i verksamhetsbolaget under hela den föregående femårsperioden. Skatteverkets uppfattning är att aktierna i X AB och Y AB är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 2 även efter det att nämnda bolag avyttrat sina aktier i Q AB. För att utomståenderegeln ska vara tillämplig krävs att det utomstående ägandet föreligger vid tidpunkten för utdelning från ägarbolagen.
Vid besvarande av fråga 3 anser såväl sökandena som Skatteverket att bedömningen av utomståenderegelns tillämplighet görs vid beskattningstidpunkten. Om utomstående äger del i Q AB vid den tidpunkt då sökandena erhåller utdelning från ägarbolagen bör således utomståenderegeln vara tillämplig.
Enligt 57 kap. 2 § ska hos fysiska personer utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i den omfattning som anges i kapitlet tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital.
Med kvalificerad andel avses enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 andel i eller avseende ett fåmansföretag bl.a. under förutsättning att andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet.
Enligt 4 § första stycket 2 är en andel även kvalificerad om företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag och andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag.
Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, ska en andel enligt 57 kap. 5 § första stycket anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.
Med företag avses enligt andra stycket det företag i vilket delägaren eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning.
Enligt tredje stycket ska ett företag anses ägt av utomstående utom till den del det ägs av fysiska personer som (1) äger kvalificerade andelar i företaget, (2) indirekt äger andelar i företaget som hade varit kvalificerade om de ägts direkt, eller (3) äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag som avses i 4 § eller andelar i ett fåmanshandelsbolag som avses i den paragrafen.
Syftet med bestämmelserna i 57 kap. är att motverka att personer med höga arbetsinkomster tar ut dessa som lägre beskattad utdelning eller kapitalvinst i samband med försäljning av aktier. Om utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning så blir risken för omvandling av arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalvinster mindre eftersom utdelning och kapitalvinst tillfaller även dessa ägare. Med ett utomstående ägande i betydande omfattning avses ett ägande av minst 30 procent av aktierna. Vid ett så stort utomstående ägande har risken för omvandling av arbetsinkomster ansetts mindre eftersom utdelning och kapitalvinster tillfaller också dessa ägare. Syftet med att beakta även tidigare års förhållanden är att hindra att successiva utförsäljningar, som syftar till att ta ut ackumulerad utdelning eller vinster efter en försäljning av en minoritetspost av aktierna, leder till icke avsedda skatteförmåner (prop. 1989/90:110 del 1 s. 467 f. och s. 704).
Fråga 1
Utgångspunkten för bedömningen är att X AB och Y AB indirekt äger andelar i Z AB, ett företag där sökandena under beskattningsåret varit verksamma i betydande omfattning. Aktierna i de två ägarbolagen är på den grunden kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 2. Då utomstående i betydande omfattning indirekt äger del i Z AB är dock undantaget i 5 § tillämpligt (se RÅ 2004 ref. 124).
Efter att Z AB avyttrats externt äger varken sökandena eller utomstående del i det företag där sökandena varit verksamma i betydande omfattning, vilket är det företag som avses i 5 § andra stycket.
Enligt Skatterättsnämndens mening ska utomståenderegeln då prövas med utgångspunkt i förhållandena i Q AB där sökandena har rätt till utdelning (jfr RÅ 2004 ref. 124, RÅ 2007 not. 1 och HFD 2014 ref. 2). Enligt lämnade förutsättningar har ett utomstående ägande förelegat i företaget sedan 2011. Några särskilda skäl mot en tillämpning av utomståenderegeln har inte framkommit.
Fråga 2
Efter att Q AB avyttrats är utomståenderegeln i 5 § inte längre tillämplig. Det innebär att sökandenas aktier i X AB respektive Y AB är kvalificerade andelar enligt 4 § första stycket 2.
Fråga 3
Enligt lämnade förutsättningar föreligger vid tidpunkten för den planerade utdelningen ett utomstående ägande i Q AB. Då det utomstående ägandet har bestått under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren är utomståenderegeln tillämplig vilket innebär att aktierna i ägarbolagen inte är kvalificerade andelar när utdelningen lämnas (jfr prop. 1989/90:110 del 1 s. 468).
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Marcus Andersson.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Två makar äger en fritidsfastighet på vilken den ena maken har varit bosatt i drygt åtta år. Vid tidpunkten för utflyttningen från Sverige kommer det att ha gått mer än fyra år sedan fastigheten användes som permanentbostad. Mot den bakgrunden saknas det anledning att betrakta den fastigheten som något annat än en fritidsbostad.
Ett svenskt bolag har skulder och fordringar i euro och euro som redovisningsvaluta. Fordringarna har inte ansetts utgöra lagertillgångar och en valutakursförlust på en skuld i euro får inte dras av enligt svensk lagstiftning. Att valutakursförlusten inte får dras av har inte ansetts strida mot EU-rätten.
Ett svenskt bolag har skulder och fordringar i euro och euro som redovisningsvaluta. Fordringarna har inte ansetts utgöra lagertillgångar. Kapitalvinster eller kapitalförluster på fordringarna som beror på valutakursförändringar ska, till skillnad mot vad som gäller för valutakursvinster eller förluster på skulder, tas upp till beskattning alternativt dras av enligt svensk lagstiftning. Den skattemässiga behandlingen har inte ansetts strida mot EU-rätten.
Ett svenskt bolag har skulder och fordringar i euro och euro som redovisningsvaluta. Fordringarna har inte ansetts utgöra lagertillgångar och en valutakursförlust på en skuld i euro får inte dras av enligt svensk lagstiftning. Att valutakursförlusten inte får dras av har inte ansetts strida mot EU-rätten.
A ska förmånsbeskattas för marknadsvärdet av de bonuspoäng som tillfaller hans helägda bolag.
En utländsk fondförsäkring där försäkringskapitalet reduceras med en procent vid försäkringsfall och där försäkringstagaren inte erhåller någon riskkompensation har inte ansetts utgöra en livförsäkring och motsvarar därmed inte en kapitalförsäkring enligt inkomstskattelagen.
Ett aktiebolags andelar i ett (amerikanskt) s.k. DISC-bolag har inte ansetts vara näringsbetingade. DISC-bolaget har inte ansetts vara en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Aktiebolaget ska inte CFC-beskattas för inkomsten i DISC-bolaget.
En anställds förvärv av preferensaktier med förfogandeinskränkningar har ansetts ske vid avtalstidpunkten. Utdelning utgör inte ersättning för en arbetsprestation. Skatteflyktslagen är inte tillämplig.
Andelar i ett bahamanskt bolag har inte ansetts avyttrade det år bolagets företrädare beslutat att avregistrera och avveckla bolaget genom ett förenklat förfarande, s.k. strike off.
Stadigvarande vistelse har inte ansetts föreligga vid regelbunden sommarvistelse om fyra månader samt ytterligare tre veckors oregelbunden vistelse i Sverige per år.
