Förvärv av fritidsfastighet i Sverige medför inte att en utflyttad svensk medborgare får väsentlig anknytning hit.
A får inte väsentlig anknytning till Sverige genom förvärv av fastigheterna (…).
A är svensk medborgare och var fram till och med 2006 bosatt i Sverige då han i samband med skilsmässa flyttade till (…). Han är sedan 2008 bosatt i (…) med sin nya fru och deras två gemensamma barn. A:s anknytning till Sverige består efter utflyttningen, utöver sitt medborgarskap, av två vuxna barn från ett tidigare äktenskap som är bosatta här.
A tillbringar ca 7 veckor varje sommar i Sverige då han bor tillsammans med sin nya familj och de vuxna barnen på sin bror B:s fritidsfastighet på (…) (Fritidsfastigheten). Hans vistelser i Sverige är inte av sådan längd eller frekvens att de föranleder en stadigvarande vistelse här.
A har erbjudits att förvärva Fritidsfastigheten. Denna består av registerfastigheterna (…). Den totala arean uppgår till ca (…) kvm och på Fritidsfastigheten finns sju byggnader av olika karaktär med en sammanlagd boarea om ca (…) kvm. Tre av byggnaderna disponeras idag av B och hans familj. Vidare disponerar A med sin familj två av byggnaderna och en annan byggnad disponeras sedan lång tid tillbaka året om av en person som är gemensam vän till bröderna (…). Den sjunde byggnaden disponeras av en utomstående person med villkor att ansvara för tillsynen av byggnaderna. Taxeringsvärdet för Fritidsfastigheten uppgår till ca (…) kronor.
På Fritidsfastigheten bedrevs tidigare, innan B:s förvärv 1994, restaurang- och hotellrörelse och den aktuella taxeringsenheten har vid fastighetstaxeringen taxerats som hyreshusenhet, hotell- eller restaurangbyggnad. Fritidsfastigheten har efter B:s förvärv emellertid endast använts som fritidsbostad och avsikten är att en omklassificering ska göras vid nästa fastighetstaxering.
A avser att förvärva Fritidsfastigheten under 2018 eller 2019 och vill få klarhet i om han kan göra det utan att han får väsentlig anknytning till Sverige. Vid ett förvärv av Fritidsfastigheten kommer byggnadernas användning att ändras endast på så sätt att byggnader som idag används av B och hans familj kommer att användas av A och hans familj.
Parterna är överens om att ett förvärv inte innebär att A får väsentlig anknytning till Sverige.
Av 3 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han har varit bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).
Av praxis framgår att en person som varit utflyttad en längre tid från Sverige inte får väsentlig anknytning hit enbart på grund av förvärv av en fastighet för fritidsändamål och det gäller även om det är fråga om ett ansenligt fastighetsinnehav och bostaden är inrättad för åretruntbruk (se t.ex. RÅ 2003 not. 210 och RÅ 2009 not. 82).
Förvärven av fastigheterna har då bedömts utgöra kapitalplaceringar, något som enligt uttalanden i förarbetena inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger eller ej (se prop. 1984/85:175 s. 14).
Med hänsyn härtill och till omständigheterna i övrigt finner Skatterättsnämnden att ett förvärv av Fritidsfastigheten inte innebär att A får väsentlig anknytning till Sverige.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Stefan Pärlhem och Olof Sundin.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
Ett kommanditbolag köper varor med betalning 30 dagar efter fakturadatum. Varorna säljs sedan vidare på samma villkor. Om betalning sker innan eller efter 30 dagar sker en ned- respektive uppjustering av priset. Fråga om prisjusteringarna omfattas av den särskilda definitionen av ränta i 24 kap.
Ett bolag överväger att låta anställda avstå bonus mot att bolaget istället betalar en engångspremie till en tjänstepensionsförsäkring till förmån för den anställde. Premien har inte ansetts avse en utfästelse om pension som är otillräckligt tryggad enligt kompletteringsregeln.
Ett företag som äger över 90 procent av aktierna i ett annat företag har ansetts vara ett sådant moderföretag som avses i bestämmelserna om koncernbidrag. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig.
En ideell förening bedriver bl.a. högskoleverksamhet. Föreningen överväger att flytta verksamheten till ett (ännu ej bildat) helägt aktiebolag. Tillskott som ska betalas till aktiebolaget från föreningen har ansetts utgöra driftbidrag. Bolaget har ansetts utgöra ett allmänt undervisningsverk varför driftbidragen inte blir skattepliktiga för bolaget. Också fråga om uttagsbeskattning och fastighetstaxering.
Ett underskottsföretag ägs av tre närstående fysiska personer. Ägarna avser att förändra sitt direkta ägande till ett indirekt ägande via var sitt bolag. Ägarförändringen har inte ansetts begränsa företagets rätt att dra av tidigare års underskott.
Sökandena bedriver fastighetsförvaltning i aktiebolag samt samäger och förvaltar ett antal hyresfastigheter. Underprisöverlåtelse av några av de samägda fastigheterna till aktiebolaget har inte medfört några beskattningskonsekvenser för sökandena.
En i Sverige begränsat skattskyldig person ska inte beskattats för tidigare beviljat uppskovsbelopp.
Särskilda skäl för att medge undantag från röstvillkoret i samband med andelsbyte har ansetts föreligga.
En överlåtelse av aktier till ägarens söner har ansetts utgöra skattefria gåvor för sönerna.
