Förvärv av fritidsfastighet i Sverige medför inte att en utflyttad svensk medborgare får väsentlig anknytning hit.
A får inte väsentlig anknytning till Sverige genom förvärv av fastigheterna (…).
A är svensk medborgare och var fram till och med 2006 bosatt i Sverige då han i samband med skilsmässa flyttade till (…). Han är sedan 2008 bosatt i (…) med sin nya fru och deras två gemensamma barn. A:s anknytning till Sverige består efter utflyttningen, utöver sitt medborgarskap, av två vuxna barn från ett tidigare äktenskap som är bosatta här.
A tillbringar ca 7 veckor varje sommar i Sverige då han bor tillsammans med sin nya familj och de vuxna barnen på sin bror B:s fritidsfastighet på (…) (Fritidsfastigheten). Hans vistelser i Sverige är inte av sådan längd eller frekvens att de föranleder en stadigvarande vistelse här.
A har erbjudits att förvärva Fritidsfastigheten. Denna består av registerfastigheterna (…). Den totala arean uppgår till ca (…) kvm och på Fritidsfastigheten finns sju byggnader av olika karaktär med en sammanlagd boarea om ca (…) kvm. Tre av byggnaderna disponeras idag av B och hans familj. Vidare disponerar A med sin familj två av byggnaderna och en annan byggnad disponeras sedan lång tid tillbaka året om av en person som är gemensam vän till bröderna (…). Den sjunde byggnaden disponeras av en utomstående person med villkor att ansvara för tillsynen av byggnaderna. Taxeringsvärdet för Fritidsfastigheten uppgår till ca (…) kronor.
På Fritidsfastigheten bedrevs tidigare, innan B:s förvärv 1994, restaurang- och hotellrörelse och den aktuella taxeringsenheten har vid fastighetstaxeringen taxerats som hyreshusenhet, hotell- eller restaurangbyggnad. Fritidsfastigheten har efter B:s förvärv emellertid endast använts som fritidsbostad och avsikten är att en omklassificering ska göras vid nästa fastighetstaxering.
A avser att förvärva Fritidsfastigheten under 2018 eller 2019 och vill få klarhet i om han kan göra det utan att han får väsentlig anknytning till Sverige. Vid ett förvärv av Fritidsfastigheten kommer byggnadernas användning att ändras endast på så sätt att byggnader som idag används av B och hans familj kommer att användas av A och hans familj.
Parterna är överens om att ett förvärv inte innebär att A får väsentlig anknytning till Sverige.
Av 3 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han har varit bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).
Av praxis framgår att en person som varit utflyttad en längre tid från Sverige inte får väsentlig anknytning hit enbart på grund av förvärv av en fastighet för fritidsändamål och det gäller även om det är fråga om ett ansenligt fastighetsinnehav och bostaden är inrättad för åretruntbruk (se t.ex. RÅ 2003 not. 210 och RÅ 2009 not. 82).
Förvärven av fastigheterna har då bedömts utgöra kapitalplaceringar, något som enligt uttalanden i förarbetena inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger eller ej (se prop. 1984/85:175 s. 14).
Med hänsyn härtill och till omständigheterna i övrigt finner Skatterättsnämnden att ett förvärv av Fritidsfastigheten inte innebär att A får väsentlig anknytning till Sverige.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Stefan Pärlhem och Olof Sundin.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
