Fråga om överlåtelser av alla aktier i ett företag till styvbror respektive styvson utgör skattefria gåvor eller ska beskattas som inkomst av tjänst hos honom.
Aktieöverlåtelserna medför inte någon inkomstbeskattning av A.
X Aktiebolag ägs sedan 2007 till lika delar av B och hennes döttrar C, D och E. Bolaget som grundades […] säljer […].
B är sedan 2000 gift med F. Hans son från ett tidigare förhållande, A, har sedan 2006 arbetat heltid i bolaget som […]. Han har erhållit marknadsmässig lön för sitt arbete.
B är bolagets VD men orkar på grund av sjukdom inte arbeta operationellt i någon större utsträckning. Av döttrarna är det endast C som arbetar i bolaget. Ingen av delägarna har något fortsatt intresse av att arbeta i bolaget i någon större omfattning eller på annat sätt driva företaget vidare. De avser därför att ge sina respektive aktier i bolaget i gåva till sin styvson respektive styvbror A. Han kommer också att ta över som VD i bolaget.
X AB har ca 23 miljoner kr i utdelningsbara medel. Av dessa kommer ca 18-19 miljoner kr att delas ut till de nuvarande aktieägarna och resterande del kvarstå i bolaget. Efter utdelningen kommer delägarna att lämna sina respektive aktier i bolaget som gåva till A.
Gåvorna utgör enligt ansökan ett led i ett generationsskifte. Det är naturligt att den i familjen som vill driva verksamheten vidare också är ägare till bolaget.
A vill veta om aktieöverlåtelserna ska anses utgöra skattefria gåvor eller om överlåtelserna ska beskattas som inkomst av tjänst (fråga 1). Om någon av överlåtelserna inte anses utgöra gåva vill han ha svar på om bedömningen blir en annan om B först får sina döttrars andelar i gåva och därefter lämnar samtliga aktier i bolaget till honom i gåva (fråga 2).
Såväl sökanden som Skatteverket anser att överlåtelserna inte medför någon inkomstbeskattning av honom.
Av 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att alla inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i det kapitlet eller i 8 eller 11 a kap.
Enligt 8 kap. 2 § är ett förvärv genom gåva skattefritt. Av praxis följer emellertid att inkomstbeskattning ofta ska ske om gåvan kan antas ha sitt ursprung i en arbetsprestation (jfr t.ex. RÅ 1997 ref. 1 och HFD 2017 ref. 38 I). Beskattning har dock underlåtits om det funnits anledning att anta att syftet varit ett annat än att belöna den anställde för en prestation (se HFD 2016 ref. 69 och där hänvisade rättsfall samt HFD 2017 ref. 38 II och III).
Överlåtelser som görs som ett led i ett generationsskifte bör i de flesta fall kunna ske utan beskattning (RÅ 1998 not. 91 och RÅ 2001 ref. 10).
Frågan om ett förvärv på förmånliga villkor ska ses som en skattepliktig löneförmån eller en skattefri gåva måste avgöras utifrån en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Av praxis framgår att de tre viktigaste faktorerna vid bedömningen är relationen mellan överlåtare och förvärvare, syftet med överlåtelsen och gåvans eller förmånens värde.
Mot bakgrund av de uppgifter som lämnats i ärendet finner Skatterättsnämnden att överlåtelserna av aktier får anses ha ett annat syfte än att belöna A för en arbetsprestation. De får anses ha sin grund i den nära relationen mellan överlåtarna och förvärvaren samt en önskan att företaget ska leva vidare inom familjen. Överlåtelserna är därmed gåvor som inte medför någon inkomstbeskattning.
Fråga 2 förfaller.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Fredrik Hammarström, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
Ett kommanditbolag köper varor med betalning 30 dagar efter fakturadatum. Varorna säljs sedan vidare på samma villkor. Om betalning sker innan eller efter 30 dagar sker en ned- respektive uppjustering av priset. Fråga om prisjusteringarna omfattas av den särskilda definitionen av ränta i 24 kap.
Ett bolag överväger att låta anställda avstå bonus mot att bolaget istället betalar en engångspremie till en tjänstepensionsförsäkring till förmån för den anställde. Premien har inte ansetts avse en utfästelse om pension som är otillräckligt tryggad enligt kompletteringsregeln.
Ett företag som äger över 90 procent av aktierna i ett annat företag har ansetts vara ett sådant moderföretag som avses i bestämmelserna om koncernbidrag. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig.
Fråga om innehav av en bostad ska likställas med innehav av en permanentbostad och om ägande av ett bolag som numera är vilande och endast bedriver kapitalförvaltning innebär ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har väsentlig anknytning inte ansetts föreligga.
En ideell förening bedriver bl.a. högskoleverksamhet. Föreningen överväger att flytta verksamheten till ett (ännu ej bildat) helägt aktiebolag. Tillskott som ska betalas till aktiebolaget från föreningen har ansetts utgöra driftbidrag. Bolaget har ansetts utgöra ett allmänt undervisningsverk varför driftbidragen inte blir skattepliktiga för bolaget. Också fråga om uttagsbeskattning och fastighetstaxering.
Ett underskottsföretag ägs av tre närstående fysiska personer. Ägarna avser att förändra sitt direkta ägande till ett indirekt ägande via var sitt bolag. Ägarförändringen har inte ansetts begränsa företagets rätt att dra av tidigare års underskott.
Sökandena bedriver fastighetsförvaltning i aktiebolag samt samäger och förvaltar ett antal hyresfastigheter. Underprisöverlåtelse av några av de samägda fastigheterna till aktiebolaget har inte medfört några beskattningskonsekvenser för sökandena.
En i Sverige begränsat skattskyldig person ska inte beskattats för tidigare beviljat uppskovsbelopp.
Särskilda skäl för att medge undantag från röstvillkoret i samband med andelsbyte har ansetts föreligga.
