Fråga om överlåtelser av alla aktier i ett företag till styvbror respektive styvson utgör skattefria gåvor eller ska beskattas som inkomst av tjänst hos honom.
Aktieöverlåtelserna medför inte någon inkomstbeskattning av A.
X Aktiebolag ägs sedan 2007 till lika delar av B och hennes döttrar C, D och E. Bolaget som grundades […] säljer […].
B är sedan 2000 gift med F. Hans son från ett tidigare förhållande, A, har sedan 2006 arbetat heltid i bolaget som […]. Han har erhållit marknadsmässig lön för sitt arbete.
B är bolagets VD men orkar på grund av sjukdom inte arbeta operationellt i någon större utsträckning. Av döttrarna är det endast C som arbetar i bolaget. Ingen av delägarna har något fortsatt intresse av att arbeta i bolaget i någon större omfattning eller på annat sätt driva företaget vidare. De avser därför att ge sina respektive aktier i bolaget i gåva till sin styvson respektive styvbror A. Han kommer också att ta över som VD i bolaget.
X AB har ca 23 miljoner kr i utdelningsbara medel. Av dessa kommer ca 18-19 miljoner kr att delas ut till de nuvarande aktieägarna och resterande del kvarstå i bolaget. Efter utdelningen kommer delägarna att lämna sina respektive aktier i bolaget som gåva till A.
Gåvorna utgör enligt ansökan ett led i ett generationsskifte. Det är naturligt att den i familjen som vill driva verksamheten vidare också är ägare till bolaget.
A vill veta om aktieöverlåtelserna ska anses utgöra skattefria gåvor eller om överlåtelserna ska beskattas som inkomst av tjänst (fråga 1). Om någon av överlåtelserna inte anses utgöra gåva vill han ha svar på om bedömningen blir en annan om B först får sina döttrars andelar i gåva och därefter lämnar samtliga aktier i bolaget till honom i gåva (fråga 2).
Såväl sökanden som Skatteverket anser att överlåtelserna inte medför någon inkomstbeskattning av honom.
Av 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att alla inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i det kapitlet eller i 8 eller 11 a kap.
Enligt 8 kap. 2 § är ett förvärv genom gåva skattefritt. Av praxis följer emellertid att inkomstbeskattning ofta ska ske om gåvan kan antas ha sitt ursprung i en arbetsprestation (jfr t.ex. RÅ 1997 ref. 1 och HFD 2017 ref. 38 I). Beskattning har dock underlåtits om det funnits anledning att anta att syftet varit ett annat än att belöna den anställde för en prestation (se HFD 2016 ref. 69 och där hänvisade rättsfall samt HFD 2017 ref. 38 II och III).
Överlåtelser som görs som ett led i ett generationsskifte bör i de flesta fall kunna ske utan beskattning (RÅ 1998 not. 91 och RÅ 2001 ref. 10).
Frågan om ett förvärv på förmånliga villkor ska ses som en skattepliktig löneförmån eller en skattefri gåva måste avgöras utifrån en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Av praxis framgår att de tre viktigaste faktorerna vid bedömningen är relationen mellan överlåtare och förvärvare, syftet med överlåtelsen och gåvans eller förmånens värde.
Mot bakgrund av de uppgifter som lämnats i ärendet finner Skatterättsnämnden att överlåtelserna av aktier får anses ha ett annat syfte än att belöna A för en arbetsprestation. De får anses ha sin grund i den nära relationen mellan överlåtarna och förvärvaren samt en önskan att företaget ska leva vidare inom familjen. Överlåtelserna är därmed gåvor som inte medför någon inkomstbeskattning.
Fråga 2 förfaller.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Fredrik Hammarström, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
