Valutahandel för annans räkning
(Dnr 11-23/D)Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst
Två makar äger en fritidsfastighet på vilken den ena maken har varit bosatt i drygt åtta år. Vid tidpunkten för utflyttningen från Sverige kommer det att ha gått mer än fyra år sedan fastigheten användes som permanentbostad. Mot den bakgrunden saknas det anledning att betrakta den fastigheten som något annat än en fritidsbostad.
A och B har inte väsentlig anknytning till Sverige efter utflytten till [utlandet].
Makarna A och B, som är svenska medborgare och inte har några minderåriga barn, har för avsikt att lämna Sverige och bosätta sig permanent i [utlandet] från hösten 2019.
Makarna A och B är för närvarande bosatta i en hyresrätt (…). De kommer inte att ha kvar hyresrätten när de flyttar från Sverige.
Makarna äger två fritidsfastigheter [i Sverige]. A har [i drygt åtta år] varit bosatt på [den ena fastigheten].
B äger aktier i ett svenskt fåmansbolag där han även är styrelseledamot. B kommer att avsluta styrelseuppdraget och avveckla bolaget innan utflytten.
A och B vill veta om de ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflytten till [utlandet] (fråga 1). Om någon av dem bedöms ha väsentlig anknytning hit frågar de om bedömningen blir en annan om [den ena fastigheten] avyttras innan utflytten eller om [den andra fastigheten] hyrs ut (frågorna 2 och 3).
Parternas samstämmiga uppfattning är att makarna inte har väsentlig anknytning till Sverige efter flytten till [utlandet].
Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 §).
Den omständigheten att den skattskyldige behåller en bostad som före utflyttningen varit dennes permanentbostad har i praxis ansetts utgöra en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118, RÅ 2009 not. 84, HFD 2012 not. 21 och HFD 2012 not. 51). Enbart innehav av en bostad som fyllt funktion som fritidsbostad ger däremot i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).
Vid tidpunkten för utflyttningen från Sverige kommer det att ha gått mer än fyra år sedan A använde [en fastighet] som permanentbostad. Mot den bakgrunden saknas det enligt Skatterättsnämnden anledning att betrakta den fastigheten som något annat än en fritidsbostad.
Makarna A och B:s kvarvarande anknytningsfaktorer till Sverige i form av de två fritidsfastigheterna leder inte till att de ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytten till [utlandet].
Med hänsyn till detta svar på fråga 1 förfaller frågorna 2 och 3.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst
Fråga om vilket beskattningsår en person kan få skattereduktion för hushållsarbeten respektive installation av grön teknik.
Uttag från en brittisk s.k. personal pension policy har ansetts utgöra skattepliktig inkomst av tjänst. Även fråga om beräkning av spärrbeloppet när viss del av uttaget är skattefritt i Storbritannien.
Uppförande av fritidshus har inte bedömts medföra väsentlig anknytning. Om det också sker ett förvärv av en större aktiepost i ett svenskt bolag får personen väsentlig anknytning till Sverige men bedöms inte ha ett hem som stadigvarande står till hans förfogande i Sverige vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En anställd har erbjudits att förvärva teckningsoptioner till marknadspris. Optionerna ger rätt att under en femårsperiod etappvis förvärva aktier i bolaget. Fråga om förvärvstidpunkten samt om förmånsbeskattning aktualiseras.
En person har ansetts bedriva byggnadsrörelse. Även frågor om underprisöverlåtelse och skatteflyktslagen.
Att vägra avdrag för ränteutgifter med anledning av ett koncerninternt förvärv av aktier enligt 24 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) har ansetts strida mot EU-rätten.
Fråga om resultatfördelningen i ett kommanditbolag kan godtas vid inkomstbeskattningen
Fråga om svensk beskattningsrätt vid utbetalning av direktpension när den skattskyldige har hemvist i Italien. Även fråga om en viss typ av schablonbeskattning omfattas av skatteavtalet mellan Sverige och Italien.