Koncernbidrag, skatteflykt

Avdrag för koncernbidrag till ett bolag som året efter värdeöverföringen har avyttrats externt har inte ansetts kunna vägras med stöd av skatteflyktslagen

Diarienummer
28-22/D
Meddelandedatum
2022-09-22
Lagrum
  • 2 § lagen (1995:575) mot skatteflykt
Sökande
X
Motpart
Skatteverket

Förhandsbesked

Skatteflyktslagen är inte tillämplig på förfarandet.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

X ägdes per den 31 december 2021 av Y till ca 67 procent och av Z till ca 33 procent.

X ägde vid samma tidpunkt samtliga aktier i Å. Aktierna förvärvades under 2019 från en extern part.

(…) fattade styrelsen i (…) beslut om en långsiktig strategi och vision (…). Ett led i detta arbete är att (…) verksamheten, (…). En ytterligare del i strategin är att dela upp (…) koncernen i två delar.

Mot den bakgrunden överlät X i januari 2022 aktierna i Å till Ö [ett företag utanför koncernen] och Y överlät sina aktier i X till Z.

Vid ingången av beskattningsåret 2021 fanns outnyttjade underskott från tidigare år på drygt (…) kr i X och på ca (…) kr i Å. X beräknas för beskattningsåret 2021 redovisa ett överskott av näringsverksamhet, före avdrag för tidigare års underskott, på ca (…) kr. Å beräknas för samma år, före avdrag för tidigare års underskott, redovisa ett underskott på ca (…) kr.

Tidigare års underskott i X är i sin helhet koncernbidragsspärrat mot Å medan ca (…) kr av Å:s underskott från tidigare beskattningsår är koncernbidragsspärrat mot X. Av ansökan framgår vidare att beloppsspärren inte kommer medföra att någon del av Å:s inrullade underskott från 2022 faller bort till följd av ägarförändringen samt att detta gäller oavsett om koncernbidrag lämnas eller inte.

X har i räkenskaperna för 2021 bokfört en värdeöverföring till Å på ca (…) kr och överväger att i deklarationen yrka avdrag för värdeöverföringen som koncernbidrag.

Samtliga förutsättningar för att koncernbidraget ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren enligt 35 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är enligt ansökan uppfyllda.

Frågan och parternas inställning

X vill ha svar på om lagen (1995:575) mot skatteflykt, skatteflyktslagen, är tillämplig på det beskrivna förfarandet.

Enligt X mening finns koncernbidragsrätten som en möjlighet att resultatutjämna årets resultat inom en koncern. När den möjligheten utnyttjas, utan att några nya underskott uppkommer, bör det inte anses innebära att resultatutjämningen fortsätter efter att koncerntillhörigheten upphört. En sådan resultatutjämning kan inte anses strida mot lagstiftningens syfte. Skatteflyktslagen är därför inte tillämplig.

Skatteverket anser däremot att skatteflyktslagen är tillämplig. Det aktuella koncernbidraget innebär i praktiken att en utjämning av överskott och underskott fortsätter trots att X och Å inte längre ingår i samma koncern.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Enligt 35 kap. 1 § IL ska koncernbidrag mellan bl.a. aktiebolag dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren om vissa förutsättningar är uppfyllda. En sådan förutsättning är enligt 2 § att moderföretaget äger mer än 90 procent av andelarna i dotterföretaget.

Syftet med bestämmelserna om koncernbidrag i 35 kap. är att skattebelastningen för en koncern inte ska bli större än den skulle ha blivit om verksamheten hade bedrivits av ett enda företag (prop.1999/2000:2, del 2, s. 421).

Även om de formella förutsättningarna för att lämna och ta emot koncernbidrag är uppfyllda kan en prövning mot skatteflyktslagen medföra att avdrag ändå inte medges om avdraget skulle leda till obehöriga skatteförmåner (jfr RÅ 1989 ref. 31).

Av 2 § skatteflyktslagen följer att en rättshandling kan underkännas vid beskattningen om den ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige (1), den skattskyldige medverkat i rättshandlingen (2), skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet (3), och en beskattning på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte (4).

I HFD 2018 ref. 59 och HFD 2021 ref. 66 fann Högsta förvaltningsdomstolen att avdrag för koncernbidrag som lämnas för att mottagaren ska kunna utnyttja det mot ett sparat underskott inför en koncernintern omstrukturering – som skulle föra med sig att koncernbidragsrätten mellan givare och mottagare upphörde – inte kunde vägras med stöd av skatteflyktslagen. Detta mot bakgrund av att bestämmelserna om koncernbidrag syftar till att möjliggöra resultatutjämning mellan bolag inom en och samma koncern. 2021 års fall innebar att en resultatutjämning mellan bolag som saknade koncernbidragsrätt sinsemellan, men som ingick i samma aktiebolagsrättsliga koncern, godtogs.

När bestämmelserna om koncernbidrag i stället använts för att flytta underskott mellan bolag inför en förestående koncernextern överlåtelse av antingen det givande bolaget (RÅ 1989 ref. 31 och RÅ 2000 ref. 21 II) eller det mottagande bolaget (RÅ 2009 not. 201) har avdrag däremot vägrats med stöd av skatteflyktslagen. Att tillskapa ett underskott hos det bolag som lämnar eller mottar koncernbidrag och som därefter säljs externt syftade enligt Högsta förvaltningsdomstolen till att bolaget skulle kunna utnyttja underskottet mot sina framtida inkomster. Det var i praktiken detsamma som att utjämning av överskott och underskott fortsatte trots att givande och mottagande bolag inte längre ingick i samma koncern.

I de tre sistnämnda rättsfallen möjliggjordes koncernbidraget genom aktieägartillskott från mottagaren av koncernbidraget. I 2009 års fall finansierades dessutom tillskottet med ett lån som återbetalades med det mottagna koncernbidraget.

Skatterättsnämndens bedömning

Det koncernbidrag som X överväger att yrka avdrag för ryms i sin helhet inom det överskott av näringsverksamhet som bolaget redovisar för 2021, före avdrag för tidigare års underskott. Koncernbidraget kan kvittas mot det underskott som under samma år uppkommer i Å.

Koncernbidraget finansieras inte genom erhållna aktieägartillskott, lån eller liknade utan genom den rörelsevinst som X gör under beskattningsåret 2021. Bidraget innebär en resultatutjämning av 2021 års resultat mellan X och dess helägda dotterföretag. En sådan resultatutjämning är enligt Skatterättsnämndens mening inte jämförbar med den som i praxis har ansetts strida mot lagstiftningens syfte. Skatteflyktslagen kan därmed inte anses tillämplig på förfarandet.

I avgörandet har deltagit Katia Cejie, Christina Eng (ordf.), Fredrik Hammarström, Richard Hellenius, Birgitta Pettersson, Johan Rubenson och Olof Sundin.

Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

Visa alla
Till toppen