Donationer utgör inte ersättning för någon tillhandahållen tjänst enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML
Donationerna via X AB:s kanal utgör inte ersättning för någon tillhandahållen tjänst enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
X AB har en kanal på en hemsida från vilken video strömmas, s.k. streaming. Aktierna i X AB innehas av A, som även är verksam i bolaget. De videor som strömmas visar när A spelar och kommenterar olika dataspel.
Plattformen med hemsidan, som ägs av Z, sänder eller ”streamar” och låter användare ta del av inspelade videor av spel och kommentarer till olika spel. Tjänsten erbjuds kostnadsfritt. Användare kan, mot ersättning, prenumerera och på så sätt lättare följa videofilmer på plattformen. X AB får ersättning från Z för tv-kanalen i form av prenumerations- och reklamintäkter. Bolagets ersättning är beroende av antal tittare per månad.
På hemsidan finns också en donationsknapp, där såväl fysiska som juridiska personer kan donera pengar. Donationerna är frivilliga och tillfaller A personligen. (…) Donationerna varierar mellan 2 och 5 USD. X AB driver kanalen på hemsidan och lägger upp videofilmer oberoende av donationerna. För att titta på kanalen krävs ingen donation. Användarna kan således nyttja X AB:s tjänst oberoende av om de donerar pengar och de får inte någon motprestation för sin donation.
X AB och A vill veta om donationerna utgör ersättning för tillhandahållande av tjänster enligt ML. Om tillhandahållandet av tjänster mot ersättning i form av donationer är skattepliktigt, vill sökandena veta i vilket land omsättningen ska anses äga rum.
Sökandenas inställning vad avser den första frågan är att det inte rör sig om sådan omsättning som är skattepliktig enligt ML. Vad avser den andra frågan anser de att det inte är möjligt att slutgiltigt fastställa i vilket land omsättning sker för det fall donationerna skulle anses utgöra ersättning för en tillhandahållen tjänst. De anför bl.a. följande. För att mervärdesskatt ska utgå på utgiven ersättning krävs att ersättningen avser ett skattepliktigt tillhandahållande av tjänst. De tjänster X AB erbjuder kan användas gratis. Den ersättning som erhålls för tillhandahållna tjänster i form av prenumerationer och reklam redovisas särskilt. Donationerna är frivilliga. För att titta på kanalen krävs inte någon donation och de användare som donerat pengar får inte någon motprestation.
Skatteverket anser att någon mervärdesskattepliktig omsättning inte föreligger när bidrag ges via donationsknappen på hemsidan, då bidragen är inte kopplade till några specifika tjänster.
Mervärdesskatt ska enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 ML betalas vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap.
Med omsättning av en tjänst förstås, såvitt nu är i fråga, att en tjänst utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon mot ersättning (2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML).
De svenska bestämmelserna ska tolkas i ljuset av motsvarande bestämmelser i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) så som dessa tolkats av EU-domstolen.
Enligt artikel 2.1 c i mervärdesskattedirektivet är tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom en medlemsstats territorium av en beskattningsbar person, när denne agerar i denna egenskap, en transaktion som ska vara föremål för mervärdesskatt.
En tjänst kan enligt EU-domstolens praxis anses utförd mot ersättning endast om det finns ett rättsförhållande mellan den som tillhandahåller tjänsten och mottagaren, enligt vilket det rör sig om ett ömsesidigt utväxlande av prestationer så att den ersättning som den som tillhandahåller tjänsten erhåller utgörs av det faktiska motvärdet av den tillhandahållna tjänsten (se t.ex. punkt 14 i mål nr C-16/93 Tolsma, EU:C:1994:80). Det måste således finnas en direkt koppling mellan den tjänst som tillhandahålls och det motvärde som erhålls för att skattskyldighet ska uppstå (se punkt 12 i mål nr 154/80 Coöperative Aardappelenbewaarplaats, EU:C:1981:38).
I mål nr C-16/93, Tolsma, fann EU-domstolen att en aktivitet som bestod i att spela musik på allmän plats utan några garantier för ersättning, inte kunde anses såsom utförande av en tjänst mot ersättning i direktivets mening. Detta trots att gatumusikanten försökte få och kunde förvänta sig pengar (punkt 20). Domstolen ansåg för det första att det inte fanns någon överenskommelse parterna emellan eftersom de förbipasserande frivilligt donerade en summa pengar, vilket belopp de själva bestämde. För det andra fanns det inte något nödvändigt samband mellan tjänsten och betalningarna den resulterade i. De förbipasserande begärde inte att musik skulle spelas för dem, vissa betalade utan att lyssna och andra lyssnade utan att lämna några pengar (punkt 17).
Av ansökan framgår att användarna av X AB:s tjänster själva väljer om och med vilket belopp de donerar pengar. Donationerna är således helt frivilliga. Det finns inte heller någon avtalsmässig skyldighet för användarna att donera och X AB:s tjänster samt A:s spelande m.m. inför videokameran utförs även om några donationer inte ges. Skatterättsnämnden gör därför bedömningen att användarna donerar pengar, utan avtal om att ömsesidigt utväxla prestationer, vare sig med X AB eller A. Ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning i mervärdesskatterättslig mening föreligger därför inte.
Med anledning av svaret på första frågan saknas anledning att besvara frågan om omsättningsland.
I avgörandet har deltagit Kristina Harmsen Hogendoorn, ordf., Birgitta Pettersson, Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Christina Olsson, Anna Sandberg Nilsson och Madelaine Tunudd.
Ärendet har föredragits av Erika Örbom.
I den slutliga handläggningen har även Karin Korpinen deltagit.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.
Tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster till fondbolag har inte ansetts utgöra sådan förvaltning som omfattas av undantag från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.
Den obligatoriska insats som medlemmar betalar in till en ekonomisk förening avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt (jfr HFD 2024 ref. 10)
