Fråga 1
För att undantaget i 4 § jämfört med 5 § första stycket andra strecksatsen ML ska bli tillämpligt krävs att fråga är om åtgärder avseende sjukvård och att åtgärderna vidtas av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.
När det gäller de tjänster som X tillhandahåller i sin egenskap av auktoriserad Feldenkraispedagog kan till en början konstateras att denna yrkeskategori inte kan erhålla legitimation enligt 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen, vilket är en förutsättning för att undantaget från skatteplikt för sjukvård ska bli tillämpligt.
Frågan i ärendet är därför om den behandling enligt Feldenkraismetoden som X tillhandahåller enligt förutsättningarna för fråga 1 kan anses som sådan sjukvårdande behandling som hon tillhandahåller inom ramen för sin yrkesutövning som legitimerad sjukgymnast och därför omfattas av undantaget från skatteplikt.
Socialstyrelsen har i ärendet anfört att styrelsen inte har någon samlad kunskap om all vetenskap och beprövad erfarenhet inom hälso- och sjukvården (däribland Feldenkraismetoden) utan det ankommer på vårdgivaren och den enskilde yrkesutövaren att ha sådan kunskap. En legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska enligt 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen utöva sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns inte någon lista för varje reglerat yrke vilka arbetsuppgifter eller behandlingsmetoder som omfattas av yrket, dvs. vad yrkesutövaren får eller inte får göra. Varje vårdgivare ska anmäla sin verksamhet till vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Det är även IVO som har tillsyn över all hälso- och sjukvård och dess personal.
Av det i ärendet ingivna yttrandet från Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund framgår att en sjukgymnast (fysioterapeut) alltid har att arbeta utifrån evidens, d.v.s. enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, och är bunden av kravet på legitimation. Sjukgymnasten har ett självständigt ansvar för bedömning, val av åtgärd, genomförande av behandling och utvärdering. Sjukgymnastik är en profession och inte ett uttryck för en behandlingsmetod. Till yrket finns inga särskilda behandlingsmetoder ”öronmärkta” i förordning eller föreskrift. Varje enskild utövare har att kritiskt avgöra vilken eller vilka åtgärder och metoder (som denne har erforderlig utbildning för) som hjälper en enskild individ bäst utifrån dennes tillstånd och funktionsförmåga. Feldenkraismetoden i hela eller dess delar kan därför vara en av dessa metoder enskilt eller i kombination med andra åtgärder beroende på patientens problematik.
Skatterättsnämnden konstaterar följande.
X är legitimerad sjukgymnast och står som registrerad vårdgivare under IVO:s tillsyn. I sin egenskap av legitimerad sjukgymnast utövar hon ett yrke som avses i 3 kap. 5 § första stycket andra strecksatsen. Hon har genomgått en särskild utbildning som Feldenkraispedagog och tillhandahåller enligt förutsättningarna för fråga 1 sina patienter behandling enligt Feldekraismetoden i sin verksameht som sjukgymnast.
Feldenkraismetoden kan enligt Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund användas som en sjukgymnastisk behandlingsmetod.
X använder metoden för att på olika sätt förmå sina patienter att utföra rörelser och övningar i syfte att åstadkomma en sådan rehabilitering som sjukgymnastik syftar till i det enskilda fallet. Patienterna har en fastställd diagnos. Behandlingen utförs och journalförs av X som ett led i en individuell behandlingsplan.
Vid nu angivna förhållanden får den behandling enligt Feldenkraismetoden som X tillhandahåller sina patienter anses utgöra sådan sjukvårdande behandling som hon tillhandahåller inom ramen för sin legitimation som sjukgymnast.
Tillhandahållandet omfattas därför av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 4 § jämförd med 5 § första stycket andra strecksatsen ML.
Fråga 2
I gruppverksamheten som X bedriver deltar personer som är patienter hos henne och för vilka gruppaktiviteter enligt Feldenkraismetoden ingår som ett led i en fysioterapeutisk behandlingsplan som X upprättat. Av svaret på fråga 1 följer att tillhandahållandet avseende dessa personer omfattas av undantaget från skatteplikt för sjukvård.
Övriga deltagare i gruppverksamheten är inte patienter hos X. Gruppen är således öppen för alla som önskar utföra rörelser enligt Feldenkraismetoden, inklusive dem som är patienter hos någon annan vårdgivare.
Gruppverksamheten är till för dem som på grund av t.ex. rörelsebegränsning inte klarar av alltför krävande gymnastik. Skillnaden mot vanlig fysisk träning är att rörelserna utförs långsammare och med större medvetenhet. De kan dock upplevas som fysiskt krävande av utövaren.
ML innehåller inte någon definition till ledning för vad som ska anses utgöra en tjänst inom idrottsområdet. Av förarbetena till ML framgår att det är aktivitetens syfte i allmänhet att bedriva sport eller idrott på en anläggning som är avsedd för det ändamålet som är viktigt vid bedömningen av om en idrottstjänst ska anses omsatt eller inte (prop. 1996/97:10 s. 54). I a. prop. ges som exempel på aktivitet som omfattas av undantaget från skatteplikt för idrottslig verksamhet i 3 kap. 11 a § ML ”avgifter för deltagande i motionsgymnastik” (s. 41).
Enligt Skatterättsnämndens mening får Feldenkraismetodens rörelse- och träningsprogram, såsom det förevisas på den ingivna videoupptagningen och med hänsyn till vad som i övrigt framkommit anses som en aktivitet som är att hänföra till gymnastik. Aktiviteterna tillhandahålls i en för ändamålet avsedd lokal.
Skatterättsnämnden gör mot den bakgrunden bedömningen att X:s tillhandahållande avseende andra deltagare än de egna patienterna ska beskattas med 6 procent av beskattningsunderlaget med stöd av 7 kap. 1 § tredje stycket 10 ML.
Förhandsbeskedet har utformats i enlighet härmed.
I avgörandet har deltagit Marianne Svanberg, ordf., Carl-Gustav Ohlson, Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Kristina Harmsen Hogendoorn, Jan Larsson och Anna Sandberg Nilsson.
Ärendet har föredragits av Karin Korpinen.
I den slutliga handläggningen har även Karin Norberg deltagit.