Simundervisning för funktionshindrade barn har ansetts utgöra tjänster inom idrottsområdet.
Den med ansökan avsedda kursen avser sådana tjänster inom idrottsområdet vilkas omsättning enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 10 mervärdesskattelagen (1994:200), ML omfattas av skattesatsen 6 procent.
X AB (Bolaget) avser att bedriva simundervisning för funktionshindrade barn. Bolaget har gett in en kursplan för nybörjarkursen N som har som målgrupp funktionshindrade barn upp till 12 års ålder. Även enstaka vuxna funktionshindrade personer som tränat tillsammans med barnen kommer att delta. I kursen som är uppdelad på tio lektionstillfällen, finns plats för sju barn tillsammans med ledsagare eller förälder. Varje lektion är 30 minuter lång och leds av en siminstruktör särskilt utbildad för att undervisa barn.
Bolaget har även gett in en filmupptagning i syfte att visa det praktiska innehållet i kursen.
Bolaget vill veta om nybörjarkursen N ska betraktas som idrott i mervärdesskattehänseende och mervärdesskatt därför ska tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget eller om den ska anses utgöra rekreation och beskattas med 25 procent (fråga 1). Bolaget vill också veta vad som krävs för att simundervisning ska anses utgöra idrott (fråga 2).
Bolaget anser att fråga är om idrott som ska beskattas med skattesatsen 6 procent. Bolaget framhåller att syftet med kursen är att deltagarna ska lära sig att simma.
Skatteverket anser att fråga är om övningar som närmast utgör förberedelse för senare simundervisning och drar paralleller med omständigheterna i rättsfallet HFD 2012 ref. 71. Tillämplig skattesats är därför 25 procent.
Rättsligt
Bestämmelser om skattesatser finns i 7 kap. ML. Skatten ska enligt 7 kap. 1 § första stycket tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket.
I 3 kap. 11 a § ML regleras omsättning av tjänster inom idrottsområdet. Enligt paragrafens första stycke undantas från skatteplikt bl.a. omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Undantaget gäller enligt paragrafens andra stycke endast om tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som ekonomisk enligt 4 kap. 8 §. När en sådan tjänst omsätts av någon annan, t.ex. en kommersiell aktör, och undantaget därför inte är tillämpligt, tas skatten enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 10 ut med 6 procent av beskattningsunderlaget.
Bestämmelserna i ML ska tolkas mot bakgrund av motsvarande reglering i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG). Bestämmelser om undantag och reducerad skattesats inom idrottsområdet återfinns i artikel 132.1 m respektive artikel 98.2 jämförd med punkt 14 i bilaga III till direktivet. Enligt sistnämnda bestämmelse får en reducerad skattesats tillämpas i fråga om utnyttjande av sportanläggningar.
ML innehåller inte någon definition till ledning för vad som ska anses utgöra en tjänst inom idrottsområdet.
Av förarbetena till ML framgår att det är aktivitetens syfte i allmänhet att bedriva sport eller idrott på en anläggning som är avsedd för det ändamålet som är viktigt vid bedömningen av om en idrottstjänst ska anses omsatt eller inte. Som exempel på aktivitet som omfattas av undantaget från skatteplikt för idrottslig verksamhet i 3 kap. 11 a § ML anges att utnyttja en simhall för simning. Även sådan idrottslig verksamhet som förutom det huvudsakliga praktiska momentet till mindre delar består av ett teoretiskt moment med instruktion eller handledning kan undantas från skatteplikt. Som exempel på detta anges bl.a. simskolor (prop. 1996/97:10 s. 61).
Fråga 1
Nybörjarkursen N syftar enligt kursplanen till att deltagaren ska lära sig simma längre sträckor. Kursens mål är att barnet ska lära sig att simma enstaka simtag med eller utan simhjälp.
Bolaget har utifrån kursplanen sammanfattat innehållet i kursen på följande sätt. Barnet måste bekanta sig med vattnet för att känna sig tryggt. Barnet ska lära sig att ha andningskontroll. Barnet ska lära sig att röra på benen för att ta sig framåt samt utveckla sparkarna till att bli mer och mer effektiva. Barnet ska lära sig att röra på armarna för att ta sig framåt samt utveckla armtagen för att mer effektivt ta sig fram i vattnet. Barnet ska utveckla förmågan att ta sig fram längre och längre sträckor samt utveckla förmågan att hämta luft för att kunna simma ännu längre.
Av kursplanen framgår mer detaljerat vilka moment som ingår i de tio lektionerna. I anslutning till vad som i lektion 2 kallas simläget anges att syftet är att lära barnet att ta sig framåt genom att sparka sig fram, dvs. att simma. Barnet lär sig koppla den egna rörelsen till att det tar sig fram. Lektion 8 innehåller en simövning ovan ytan. Barnet ska ”surfa” på ytan från en vuxen till en annan. I lektion 9 förekommer fria sim mot kant i syfte att barnet ska lära sig att ta sig fram till kanten och hålla fast. I den sista lektionen nämns förberedelse för s.k. cherekringar, vilka anges vara framtagna för motorisk stimulans, dvs. att kunna simma utan att någon håller i.
Bolaget uppger att simsträckorna kommer att anpassas till varje barns förmåga med strävan efter att utveckla simsträckan hela tiden. Alla tävlar mot sina tidigare uppnådda resultat. Deltagarna beräknas ta 1–2 märken löpande under kursen. Simmärkena delas ut efter den individuella förmågan.
Den ingivna filmupptagningen visar en grupp deltagare med ledsagare och en instruktör i en inomhusbassäng. I filmen visas bl.a. hur deltagarna sparkar med benen samtidigt som de håller fast sig i kanten. I en annan filmsekvens ses hur deltagare tar sig fram i vattnet genom att röra armar och ben.
I ärendet har båda parterna uppehållit sig vid rättsfallet HFD 2012 ref. 71 i vilket övningar för barn i åldrarna tre månader till fyra år i simbassäng befunnits inte omfattas av den reducerade mervärdesskattesatsen för idrottslig verksamhet. Det huvudsakliga syftet med de olika övningarna ansågs i allt väsentligt vara att barnen skulle få olika slags vattenvana och att utveckla deras motoriska förutsättningar för att lära sig simma.
När det gäller den kurs som nu är i fråga innehåller den genomgående övningar som direkt syftar till att lära deltagarna att simma. Kursen innehåller också delmoment där målsättningen får anses vara att ge deltagarna olika slags vattenvana och trygghet i vattnet, såsom att instruktören sjunger sånger tillsammans med deltagarna, häller vatten över huvudet på dem eller talar om vattensäkerhet. Det har dock inte framkommit att det huvudsakliga syftet med den omfrågade kursen är något annat än det av Bolaget uppgivna, nämligen att lära ut simning. Av filmupptagningen framgår vidare att kursen bedrivs i en anläggning som är lämplig för simning och simundervisning. Skatterättsnämnden gör mot den bakgrunden bedömningen att kursen utgör en sådan simskola som omfattas av skattesatsen 6 procent enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 10 ML. En sådan utgång kan inte heller anses strida emot regleringen i mervärdesskattedirektivet.
Fråga 2
Förhandsbeskedsinstitutets uppgift är att besvara oklara rättsfrågor där förutsättningarna för en konkret situation är tydligt angivna.
Frågan avser inte någon konkret situation utan avser gränsdragningen rent generellt mellan idrott och inte idrott inom ett visst område. Uttalanden av sådan karaktär bör inte göras inom ramen för ett förhandsbesked. Med hänsyn härtill ska fråga 2 avvisas.
Förhandsbeskedet har utformats med utgångspunkt från de i det föregående redovisade övervägandena. I den mån ansökan inte besvaras avvisas den.
I avgörandet har deltagit Marianne Svanberg, ordf., Carl-Gustav Ohlson, Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Ulrika Hansson, Anita Odéen och Anna Sandberg Nilsson.
Ärendet har föredragits av Lena Bohm.
I den slutliga handläggningen har även Karin Norberg deltagit.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.
Tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster till fondbolag har inte ansetts utgöra sådan förvaltning som omfattas av undantag från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.
Den obligatoriska insats som medlemmar betalar in till en ekonomisk förening avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt (jfr HFD 2024 ref. 10)
