Artikel 2.1 a och c i mervärdesskattedirektivet har ansetts kunna åberopas med direkt effekt till stöd för att leverans av ett periodiskt medlemsblad och tillhandahållande av annonsutrymme i detta ska bli föremål för mervärdesskatt.
Fråga 1
X AB (Bolaget) kan åberopa artikel 2.1 a i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) till stöd för att dess leverans av tidningen (…) till utgivaren Y och medlemmar i Y mot ersättning ska bli föremål för mervärdesskatt.
Fråga 2
Bolaget kan åberopa artikel 2.1 c i mervärdesskattedirektivet till stöd för att dess tillhandahållande av annonsutrymme i tidningen (…) mot ersättning ska bli föremål för mervärdesskatt.
Branschföreningen Y har till uppgift att företräda sina medlemmar i branschövergripande frågor. (…).
Till Y:s uppgifter hör att ge ut branschtidningen (…). Utgivningsplanen för tidningen är [mer än fyra] nummer årligen. Tidningen ska tillhandahålla medlemmarna information, men även tillvarata medlemmarnas intresse [på andra sätt].
Bolaget som är ett dotterbolag till Y har bildats för att bedriva serviceverksamhet åt Y och dess medlemmar.
Y planerar nu att lägga över produktionen av tidningen (…) och försäljningen av denna och av annonsutrymme till Bolaget. För detta ändamål kommer Y att upplåta den ekonomiska rätten till tidningen till Bolaget. Med detta avses att Bolaget, mot ersättning ges en rätt att i eget namn och för egen räkning framställa och sälja upplagor av tidningen samt annonsutrymme i den. En överenskommelse om ändring av verksamheten har träffats och ett avtal som motsvarar de krav som ställs för upplåtelse av nyttjanderätt kommer att ingås mellan parterna.
Y är idag innehavare av utgivningsbeviset och kommer att vara utgivare av tidningen (…) även i den planerade verksamheten. Bolaget kommer att sälja upplagor av tidningen till Y, [medlem i Y] och externa prenumeranter.(…).
Bolaget vill få svar på följande frågor.
Kan Bolaget åberopa direkt effekt av artikel 2.1 a i mervärdesskattedirektivet så att dess leverans av det periodiska medlemsbladet (…) till utgivare eller medlemmar mot ersättning blir föremål för skatteplikt till mervärdesskatt (fråga 1). Kan Bolaget åberopa direkt effekt av artikel 2.1 c i mervärdesskattedirektivet så att dess tillhandahållande av annonsutrymme i det periodiska medlemsbladet (…) mot ersättning blir föremål för skatteplikt till mervärdesskatt (fråga 2).
Frågorna ställs mot bakgrund av att omsättning av periodiskt medlemsblad till utgivaren och medlemmar omfattas av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 13 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Vidare omfattas omsättning av annonsutrymme av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 19 § första stycket 1. En tillämpning av dessa bestämmelser leder till att Bolaget saknar avdragsrätt för ingående skatt som hänför sig till den undantagna verksamheten.
Bolaget anser att de aktuella undantagen i ML saknar stöd i mervärdesskattedirektivet och i anslutningsfördraget. De allmänna bestämmelserna i artikel 2.1 a och c i direktivet ska därför tillämpas med direkt effekt.
Skatteverket delar den bedömningen.
Från skatteplikt undantas enligt 3 kap. 13 § ML omsättning och införsel av periodiska medlemsblad eller periodiska personaltidningar när en sådan publikation tillhandahålls någon gratis eller mot ersättning tillhandahålls utgivaren, medlemmar eller anställda.
En publikation som avses i 13 § anses enligt 3 kap. 16 § som periodisk endast om den enligt utgivningsplanen utkommer med normalt minst fyra nummer om året.
Från skatteplikt undantas enligt 3 kap. 19 § första stycket omsättning av tjänster som avser införande eller ackvisition av annonser i bl.a. periodiska medlemsblad och personaltidningar som anges i 13 § (punkten 1), eller tillhandahålls en utgivare av sådana publikationer som avses i punkt 1 på uppdrag av honom, om tjänsterna avser framställning av publikationen eller avser distribution av upplagan eller någon annan åtgärd som naturligt hänger samman med framställningen (punkten 2).
Enligt 10 kap. 11 § första stycket har den som i en ekonomisk verksamhet omsätter varor eller tjänster inom landet rätt till återbetalning av ingående skatt för vilken han saknar rätt till avdrag enligt 8 kap. på grund av att omsättningen är undantagen från skatteplikt enligt bl.a. 3 kap. 19 § första stycket 2.
Sverige har med stöd av artikel 111 b i mervärdesskattedirektivet rätt att fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt med rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet (s.k. kvalificerat undantag) för bl.a. leveranser av tidningar och framställning av tidskrifter för ideella organisationer eller tjänster som har samband med sådan framställning. Bestämmelsen har sin grund i Sveriges anslutningsfördrag till Europeiska unionen.
I ML fanns tidigare ett kvalificerat undantag för allmänna nyhetstidningar vilket slopades den 1 januari 1996 (prop. 1995/96:45).
Enligt artikel 2.1 a och c ska leverans av varor respektive tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom en medlemsstats territorium av en beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap vara föremål för mervärdesskatt.
Frågorna 1 och 2
Bolaget har i ärendet uppgett att tidningen (…) är ett sådant periodiskt medlemsblad som avses i 3 kap. 13 § ML. Det planerade förfarandet innebär att Y även i fortsättningen är utgivare av tidningen. Skatterättsnämnden utgår i det följande från dessa förutsättningar. Skatterättsnämnen utgår vidare från att Bolagets leverans av tidningen (…) till såväl Y som Y:s medlemmar omfattas av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 13 § (jfr RÅ 1989 not 278).
Vid den översyn av ML som gjordes i samband med EU-inträdet konstaterade Utredningen om teknisk EG-anpassning av de indirekta skatterna, SOU 1994:88 att det dåvarande sjätte direktivet (77/388/EEG) inte innehöll någon bestämmelse som direkt undantar omsättning eller annan transaktion avseende bl.a. periodiska medlemsblad eller personaltidningar (s. 166). Samma slutsats drog Mervärdesskatteutredningen i sitt slutbetänkande Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74). Mervärdesskatteutredningen föreslog därför att bestämmelserna i bl.a. 3 kap. 13 § och 19 § första stycket 1 skulle slopas. Samtidigt föreslogs att en undantagsbestämmelse motsvarande artikel 13 A.1 l i sjätte direktivet skulle införas i ML (s. 393).
Artikel 13 A.1 l i sjätte direktivet motsvaras numer av artikel 132.1 l i mervärdesskattedirektivet. Enligt den artikeln ska medlemsstaterna undanta tillhandahållanden av tjänster och leveranser av varor med nära anknytning därtill som görs till medlemmarna i deras gemensamma intresse av organisationer som utan vinstsyfte verkar i politiskt, fackligt, religiöst, patriotiskt, filosofiskt, filantropiskt eller medborgerligt syfte, mot en medlemsavgift som bestäms i enlighet med organets stadgar, förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.
Mervärdesskatteutredningens förslag har inte lett till någon lagändring.
Enligt EU-rätten är de nationella domstolarna vid tillämpning av nationell rätt skyldiga att i den utsträckning det är möjligt tolka den nationella rätten mot bakgrund av direktivets ordalydelse och syfte så att det resultat som avses med direktivet uppnås (se t.ex. EU-domstolens dom i målet angående Marleasing SA p. 8). En prövning ska därför göras av om de omfrågade transaktionerna kan anses omfattade av något av de undantag från skatteplikt som finns i mervärdesskattedirektivet.
Skatterättsnämnden konstaterar att transaktionerna som avses i 3 kap. 13 § och 19 § första stycket 1 ML inte är kvalificerat undantagna från skatteplikt (10 kap. 11 § första stycket e contrario). En tillämpning av artikel 111 b i mervärdesskattedirektivet, som avser en rätt för Sverige att fortsätta att tillämpa vissa i artikeln angivna kvalificerade undantag, aktualiseras därmed inte.
Bestämmelserna i 3 kap. 13 § och 19 § första stycket 1 ML saknar direkta motsvarigheter i mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskatteutredningen konstaterade att tillhandahållanden av det slags publikation som här är i fråga skulle kunna omfattas av undantaget i artikel 132.1 l i mervärdesskattedirektivet. Undantagets räckvidd begränsas emellertid av att det inte omfattar transaktioner mot särskild betalning och att det endast avser vissa organisationer utan vinstintresse (jfr SOU 2002:74 s. 393). Bestämmelsen i artikel 132.1 1 är inte tillämplig i det fall som nu är aktuellt. Några andra undantag i direktivet kan inte heller anses tillämpliga. Transaktionerna i fråga omfattas därmed av skatteplikt enligt de allmänna bestämmelserna i artikel 2.1 a och c i direktivet.
Fråga är då om mervärdesskattedirektivet i detta fall ska äga företräde framför ML. För att så ska vara fallet fordras att de aktuella bestämmelserna i direktivet har direkt effekt.
Enligt artikel 288 i EUF-fördraget är ett direktiv bindande för varje medlemsstat till vilket det är riktat i vad avser det resultat som ska uppnås. Direktiv ska enligt EU-domstolens praxis ges företräde framför däremot stridande nationella regler i det fall en avvikelse innebär att en rättighet beskärs genom nationell lagstiftning (jfr t.ex. målen 26/62 van Gend & Loos och 6/64 Costa). Om en direktivbestämmelse ger upphov till rättigheter som kan åberopas inför nationella domstolar och myndigheter och om den är klar, precis och ovillkorlig har den denna s.k. direkta effekt.
Enligt EU-domstolen uppfyller artikel 2.1 a och c i mervärdesskattedirektivet de kriterier som uppställs för när en bestämmelse ska anses ha direkt effekt (jfr mål C-150/99 Lindöpark p. 32-33).
Bolaget kan mot den bakgrunden åberopa artikel 2.1 a och c till stöd för att dess leverans mot ersättning av tidningen (…) till utgivaren Y eller till Y:s medlemmar liksom dess tillhandahållande mot ersättning av annonsutrymme i tidningen ska bli föremål för mervärdesskatt.
Förhandsbeskedet har utformats i enlighet härmed.
I avgörandet har deltagit Marianne Svanberg, ordf., Carl-Gustav Ohlson, Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Ulrika Hansson, Anita Odéen och Anna Sandberg Nilsson.
Ärendet har föredragits av Karin Korpinen.
I den slutliga handläggningen har även Karin Norberg deltagit.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.
Tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster till fondbolag har inte ansetts utgöra sådan förvaltning som omfattas av undantag från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.
Den obligatoriska insats som medlemmar betalar in till en ekonomisk förening avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt (jfr HFD 2024 ref. 10)
