Fackförbunds kanslisamverkan genom ett av förbunden bildat aktiebolag har ansetts innebära att bolaget tillhandahåller förbunden tjänster mot ersättning.
Fråga 1
X AB får genom den omfrågade verksamheten anses tillhandahålla förbunden tjänster mot ersättning.
X AB ägs gemensamt av [ett antal] fackförbund, tillika ideella föreningar — (...) — och har bildats för att tjäna som serviceföretag till förbunden. Syftet är att vinna stordriftsfördelar genom att dela på kostnaderna för kanslifunktionen. X AB erbjuder antingen helhetslösningar (medlemsservice, ekonomi, tryck och utskick samt konferens) eller enstaka tjänster och lösningar. Förbunden faktureras löpande för tillhandahållna tjänster. Medlemmarna i förbunden erlägger medlemsavgifter för att komma i åtnjutande av förbundens tjänster.
X AB avser nu att förändra den ovan angivna strukturen för verksamheten på det sättet att bolaget ska börja agera som betalningsförmedlare i fråga om medlemsavgifterna från medlemmarna i respektive fackförbund. Avsikten är att X AB med avseende på respektive fackförbund ska ta emot medlemsavgifterna i annans namn för annans räkning. X AB kommer att behålla [en viss procentandel] av medlemsavgiften för varje medlem och månad för att täcka kostnaderna för att tillhandahålla de administrativa tjänsterna medan resterande del av medlemsavgifterna slussas vidare till respektive fackförbund. Någon särskild fakturering för utförda administrativa tjänster kommer normalt inte att ske.
Mot denna bakgrund och med utgångspunkt i Regeringsrättens dom RÅ 2009 ref. 56 frågar X AB om den förändrade affärsstrukturen medför att det föreligger en mervärdesskattepliktig omsättning mellan bolaget och fackförbunden eller mellan bolaget och medlemmarna (fråga 1). Om en skattepliktig omsättning inte ska anses föreligga ställs frågor om uttagsbeskattning alternativt omvärdering av beskattningsunderlaget (fråga 2).
Skatteverket anser att de administrativa åtgärder som tillhandahålls fackförbunden får anses som en skattepliktig omsättning av tjänster i yrkesmässig verksamhet hos X AB (fråga 1).
För att en omsättning av tjänst ska anses föreligga krävs enligt 2 kap. 1 § tredje stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200) att en tjänst utförs mot ersättning.
I rättsfallet RÅ 2001 ref. 34 I var förhållandena följande. DIK-förbundet hade tillsammans med två andra fackförbund beslutat samverka i syfte att varje förbunds medlemmar skulle få en god kansliservice samtidigt som kostnaderna kunde minimeras. Enligt kanslisamverkansavtalet skulle verksamheten upprätthållas med personal som var anställd av DIK. De gemensamma kostnaderna skulle fördelas utifrån avtalet. Frågan var om den kostnadsfördelning som skulle ske på grundval av avtalet medförde att DIK omsatte tjänster i en yrkesmässig verksamhet. Regeringsrätten ansåg att samarbetsavtalet innebar att den av DIK anställda personalen tillhandahöll de olika kanslifunktionerna åt andra förbund. Dessa förbund svarade för delar av de totala kanslikostnaderna. DIK fick härigenom anses tillhandahålla tjänster i en av DIK bedriven verksamhet, som med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och avsedda varaktighet var att bedöma som yrkesmässig.
I det av X AB åberopade rättsfallet RÅ 2009 ref. 56 utförde ett fackförbunds administrativa kontor vissa administrativa åtgärder åt lokalavdelningarna inom förbundet mot avräkning av medlemsavgifter. Frågan var om förfarandet föranledde skattskyldighet till mervärdesskatt för förbundet. Regeringsrätten ansåg att så inte var fallet eftersom förbundets beslut om verksamheten vid det administrativa kontoret och beslutet om avräkning av medlemsavgifter inte kunde anses innebära att det uppstått ett rättsförhållande mellan förbundet och avdelningarna som medförde ett ömsesidigt utväxlande av prestationer. De administrativa åtgärderna avseende avdelningarna innebar således inte att tjänster omsattes och de föranledde inte skattskyldighet för förbundet.
Mot bakgrund av Regeringsrättens dom RÅ 2009 ref. 56 och EU-domstolens praxis är X AB:s uppfattning att någon omsättning inte kan anses ha kommit till stånd i den nya affärsstrukturen. Nämndens prövning görs med utgångspunkt i den av X AB sålunda redovisade uppfattningen.
I rättsfallet RÅ 2009 ref. 56 ägde de administrativa åtgärderna rum inom ett och samma fackförbund. En sådan situation föreligger inte i detta ärende. X AB utgör ett särskilt av (...) fackförbund bildat bolag som ska tillhandahålla förbunden olika slags kanslitjänster. Ersättningen ska visserligen i likhet med vad som var fallet i rättsfallet RÅ 2009 ref. 56 utgå mot avräkning av medlemsavgifter men förhållandena i övrigt är snarlika dem som förelåg i rättsfallet RÅ 2001 ref. 34 I. Enligt Skatterättsnämndens mening innebär det tilltänkta förfarandet att ett rättsförhållande uppkommer mellan X AB och (...) fackförbunden enligt vilket det rör sig om ett ömsesidigt utväxlande av prestationer. Den ersättning i form av [en viss procentandel] av medlemsavgifterna som X AB erhåller utgörs av det faktiska motvärdet av de tillhandahållna tjänsterna. Det finns också en direkt koppling mellan den tjänst som tillhandahålls och det motvärde som erhålls. Den omständigheten att X AB inte fakturerar förbunden för utförda tjänster utan i stället behåller en del av medlemsavgifterna - vilken annars skulle ha tillkommit fackförbunden - för att täcka sina kostnader saknar betydelse för bedömningen av om en ersättning föreligger eller inte. X AB får sålunda genom den planerade verksamheten på motsvarande sätt som var fallet i RÅ 2001 ref. 34 I anses tillhandahålla fackförbunden tjänster mot ersättning (jfr även EU-domstolens avgöranden i mål C-16/93 angående R. J. Tolsma p. 14 och mål C-154/80 angående Coöperatieve Aardappelenbewaarplaats GA p. 12). En omsättning föreligger därmed mellan bolaget och fackförbunden.
I den mån fråga 1 inte har besvarats genom förhandsbeskedet finner nämnden att sådant besked inte bör meddelas och avvisar ansökan i den delen.
Med hänsyn till bedömningen av fråga 1 förfaller fråga 2.
Beslutande: Svanberg, ordf., Ohlson, Harmsen Hogendoorn, Odéen, Renström, Sandberg Nilsson, Wingren
Sekreterare: von Oelreich
Föredragande: Opander
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.
Tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster till fondbolag har inte ansetts utgöra sådan förvaltning som omfattas av undantag från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.
Den obligatoriska insats som medlemmar betalar in till en ekonomisk förening avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt (jfr HFD 2024 ref. 10)
