Överlåtelse av verksamhet
(Dnr 76-24/I)Fråga om ett bolags överlåtelse av tillgångar till ett dotterbolag inte ska anses som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.
Tjänst avseende transaktionsövervakning har ansetts inte omfattas av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
Den tjänst avseende transaktionsövervakning som ansökan avser omfattas inte av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 9 § ML.
[Y AB ingår i X Momsgrupp.] Y AB tillhandahåller sina kunder olika typer av betalkort som kan användas för att finansiera köp i butiker m.m. För kort som Y AB tillhandahåller [ingår] en s.k. transaktionsövervakning av korten. Denna är till för att upptäcka och stoppa bedrägliga köp som gjorts med kundens kort.
För att hantera sin verksamhet avseende betalkorten har Y AB ingått [tjänsteavtal med tredjelandsföretaget Z). (...).
Beträffande Z:s tjänster avseende transaktionsövervakning framgår bl.a. följande av tjänsteavtalet och av vad Y AB anfört i ärendet. När en kund betalar med betalkort skickas (...) information om belopp, datum, säljföretag, land m.m. till Z för automatisk analys (...). De transaktioner som systemet funnit misstänkta blir föremål för manuell granskning av Z. Den manuella analysen kan resultera i att åtgärder vidtas i enlighet med en av Y AB och Z utarbetad rutin, tex. att kunden kontaktas och kortet spärras.
Z fakturerar Y AB för transaktionsövervakningen exklusive mervärdesskatt.
Y AB har hittills bedömt att transaktionsövervakningen utgör ett skattepliktigt tillhandahållande och därför, i enlighet med bestämmelsen om omvänd skattskyldighet i 1 kap. 2 § första stycket 2 ML, redovisat mervärdesskatt på förvärvet av tjänsten.
Y AB vill veta om bedrägeriövervakningen i form av transaktionsövervakning, när den inte tillhandahålls tillsammans med andra tjänster, omfattas av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § ML.
Y AB anser att transaktionsövervakningen ingår som ett led i dess betalningsförmedling och därför är undantagen från skatteplikt. Skatteverket anser att transaktionsövervakningen inte omfattas av undantaget.
Enligt 3 kap. 9 § första stycket ML undantas från skatteplikt omsättning av bank- och finansieringstjänster samt sådan omsättning som utgör värdepappershandel eller därmed jämförlig verksamhet. Med bank- och finansieringstjänster avses enligt andra stycket inte notariatverksamhet, inkassotjänster, administrativa tjänster avseende factoring eller uthyrning av förvaringsutrymmen.
Bestämmelserna i 3 kap. 9 § ML ska tolkas mot bakgrund av motsvarande reglering i artikel 135.1 i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG). Såvitt här är av intresse ska från skatteplikt undantas transaktioner, inbegripet förmedling, rörande bl.a. spar- och transaktionskonton, betalningar och överföringar (artikel 135.1 d).
EU-domstolen har i mål C-2/95 Sparekassernes Datacenter (SDC) bedömt frågan huruvida vissa tjänster som tillhandahölls banker av en datacentral skulle omfattas av det aktuella undantaget.
Den omständigheten att tjänsterna utfördes på elektronisk väg hindrade i sig inte att undantaget från skatteplikt blev tillämpligt på tjänsterna. Om de däremot endast innefattade teknisk och elektronisk hjälp till den som utförde de åtgärder som var väsentliga och specifika för den undantagna verksamheten, uppfyllde tjänsterna inte villkoren för undantag från skatteplikt (p. 37).
Undantaget var inte beroende av att tjänsterna skulle utföras av ett företag som hade ett rättsförhållande med bankens slutliga kund. Att verksamheten utfördes av en tredje part men för bankens slutliga kund framstod som en tjänst som utförts av banken utgjorde inte hinder för att verksamheten kunde undantas från skatteplikt (p. 59).
För att kunna betecknas som verksamhet undantagen från skatteplikt gällde emellertid att de tjänster som datacentralen tillhandahöll vid en helhetsbedömning kunde anses utgöra en avgränsad enhet som medförde att de funktioner som är specifika och väsentliga för de tjänster som avses i undantaget uppfylldes. Vad gäller transaktioner rörande överföringar måste de tillhandahållna tjänsterna för att omfattas av undantag ha som verkan att medel överförs och medföra rättsliga och ekonomiska förändringar. Åtskillnad bör således göras mellan tjänster som omfattas av undantag från skatteplikt och tillhandahållande av tjänster som enbart är materiella eller tekniska, som t.ex. att ett datasystem ställs till en banks förfogande. I detta syfte fanns anledning att undersöka hur omfattande datacentralens ansvar gentemot banken var och i synnerhet om detta ansvar begränsats till tekniska aspekter eller om det omfattade den undantagna transaktions specifika och väsentliga beståndsdelar (p. 66, jfr även domen i mål C‑350/10 Nordea Pankki Suomi Oy, p. 24).
Den transaktionsövervakning som Z utför syftar till att med hjälp av ett elektroniskt system och manuell hantering upptäcka och stoppa bedrägliga transaktioner som genomförts med betalkort tillhöriga Y AB:s kunder. Misstänkta ärenden skickas, enligt vad som upplysts i ärendet, från Z till handläggare på Y AB som kan vidta olika åtgärder, t.ex. att ta kontakt med kunden.
Av vad som har framkommit om förfarandet kring transaktionsövervakningen anser Skatterättsnämnden det klarlagt att den tjänst som Z tillhandahåller Y AB inte har som verkan att medel överförs. Den medför inte heller sådana rättsliga och ekonomiska förändringar som är en förutsättning för att omfattas av undantaget. (...).
Inte heller i övrigt ger vad som framkommit beträffande avtalsförhållandet mellan Y AB och Z stöd för att tjänsten avseende transaktionsövervakning ska anses utgöra en från skatteplikt undantagen betalningsförmedling eller någon annan sådan tjänst som omfattas av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § ML.
Förhandsbeskedet har utformats i enlighet härmed.
Beslutande: Svanberg, ordf., Ohlson, Fored, Harmsen Hogendoorn, Odéen, Renström, Wingren
Sekreterare, tillika föredragande: Börjesson
Fråga om ett bolags överlåtelse av tillgångar till ett dotterbolag inte ska anses som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.