Ett bolags tillhandahållande av vårdinsatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade på uppdrag av sitt moderbolag som i sin tur tillhandahåller kommuner sådan vård har ansetts som sådan social omsorg som omfattas av undantag från skatteplikt.
De med ansökan avsedda tillhandahållandena omfattas under de i ärendet angivna förutsättningarna av undantaget från skatteplikt för social omsorg i 3 kap. 4 § första stycket jämfört med 7 § ML.
X AB (Moderbolaget) driver vårdverksamhet för vuxna personer med stort vårdbehov vilka omfattas av 1 § 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Bolaget tillhandahåller bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS (...) och daglig verksamhet enligt punkt 10 samma paragraf (...). Uppdragsgivare är olika kommuner. Bolaget har tillstånd från Socialstyrelsen att bedriva verksamheten.
Enligt Moderbolaget är vårdtagarna mycket känsliga för förändringar. Arbetet kräver därför stor kontinuitet med få byten av personal under arbetsdagen och liten personalomsättning för att säkerställa lugn och stabilitet kring vårdtagarna. För att klara personalförsörjningen har bolaget bildat ett dotterbolag, Y AB, (Dotterbolaget). Vissa av Moderbolagets anställda ska erbjudas att bli delägare i Dotterbolaget genom att köpa en aktie per person. De anställdas ägande ska vara kopplat till tjänsten och i ett aktieägaravtal ska anges att aktien återköps om anställningen upphör.
Eftersom Moderbolagets uppdragsgivare vill ha endast en huvudman ska Dotterbolaget tillhandahålla tjänsterna såsom underentreprenör till Moderbolaget. Båda bolagen har samma ändamålsklausul i sina bolagsordningar och ska inte bedriva någon annan verksamhet. Dotterbolaget kommer endast att tillhandahålla Moderbolaget vårdtjänster av samma slag som Moderbolaget tillhandahåller sina uppdragsgivare. Tjänsterna kommer att utföras av personer som även arbetar vid Moderbolaget och i de lokaler som Moderbolaget bedriver sin verksamhet.
Undantaget för social omsorg i 3 kap. 4 och 7 §§ ML uppges vara tillämpligt på den vård och omsorg som Moderbolaget tillhandahåller sina uppdragsgivare.
I ärendet har getts in två typexempel på avtal som Moderbolaget ingått med en uppdragsgivare. Det ena avser "boende med särskild service" och det andra "daglig verksamhet". För att belysa den vård som Moderbolaget bedriver har i avidentifierat skick getts in genomförandeplaner och vårdrutiner för två av Moderbolagets vårdtagare.
Frågan i ärendet gäller om de tjänster som Dotterbolaget avser att tillhandahålla Moderbolaget, under de i ansökan angivna förutsättningarna, omfattas av undantaget från skatteplikt för social omsorg i 3 kap. 4 och 7 §§ ML. Frågan är ställd för att säkerställa att så är fallet.
Skatteverket anser att tjänsterna i fråga omfattas av undantaget från skatteplikt för social omsorg.
Enligt 3 kap. 4 § första stycket ML undantas från skatteplikt bl.a. omsättning av tjänster som utgör social omsorg samt tjänster av annat slag och varor som den som tillhandahåller omsorgen omsätter som ett led i denna. Med social omsorg förstås enligt kapitlets 7 § offentlig eller privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig social omsorg.
Mervärdesskattelagens undantag för omsättning av tjänster som utgör social omsorg ska tolkas mot bakgrund av, såvitt nu är av intresse, artikel 132.1 g och artikel 134 i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG).
Enligt artikel 132.1 g ska från skatteplikt undantas tillhandahållanden av tjänster och leveranser av varor med nära anknytning till hjälparbete eller socialt trygghetsarbete, däribland sådana som görs av ålderdomshem, av offentligrättsliga organ eller av andra organ som av medlemsstaten i fråga är erkända som organ av social karaktär.
Enligt artikel 134 omfattas inte tillhandahållande av tjänster eller leveranser av varor av undantaget från skatteplikt i bl.a. artikel 132.1 g när transaktionerna inte är absolut nödvändiga för att de undantagna transaktionerna ska kunna utföras (led a) och inte heller när det grundläggande syftet med transaktionerna är att vinna ytterligare intäkter åt organet genom transaktioner som utförs i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt (led b).
I rättsfallet HFD 2011 not. 74 bedömdes frågan huruvida en underentreprenörs tjänster avseende kognitiv beteendeterapi som tillhandahölls ett bolag som i sin tur tillhandahöll kommuner och kriminalvården viss familjehemsvård kunde omfattas av undantaget för social omsorg. Med utgångspunkt i en metod för prövning i olika steg som EU-domstolen lagt fast i domen i mål C-415/04 Stichting Kinderopvang Enschede ansåg Skatterättsnämnden att de aktuella tillhandahållandena utgjorde social omsorg i mervärdesskattehänseende. Vid den prövning som skulle göras kunde Skatterättsnämnden till att börja med konstatera att de tjänster som bolaget tillhandahöll utgjorde social omsorg i mervärdesskatterättslig mening. Vidare ansågs bolaget tillhandahålla dessa tjänster i egenskap av ett erkänt organ av social karaktär. Även underentreprenören ansågs i det aktuella sammanhanget vara att betrakta som ett sådant organ. Den terapi som underentreprenören tillhandahöll ansågs vidare ha nära anknytning till socialt arbete. Slutligen hade det inte framkommit några omständigheter som tydde på att underentreprenörens syfte med att tillhandahålla terapitjänsterna var av sådant slag att artikel 134 b i mervärdesskattedirektivet var tillämplig. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde samma bedömning.
Med utgångspunkt i den metod för prövningen som enligt det föregående har lagts fast i rättspraxis gör Skatterättsnämnden i detta ärende följande överväganden.
I ärendet har angetts som förutsättning och annat har inte heller framkommit än att de tjänster som Moderbolaget tillhandahåller utgör social omsorg i mervärdesskatterättslig mening och att bolaget tillhandahåller tjänsterna i egenskap av ett erkänt organ av social karaktär (jfr mål C-141/00 Kügler, p. 58). Det har i ärendet upplysts att de tjänster som Dotterbolaget kommer att tillhandahålla Moderbolaget är samma vård- och behandlingsinsatser som Moderbolaget tillhandahåller sina uppdragsgivare, kommunerna. Insatserna är sådana som kommunerna ansvarar för enligt offentligrättslig lagstiftning och de bekostas av allmänna medel samt föregås av en individuell behovsprövning. Härigenom har även Dotterbolagets tillhandahållanden anknytning till offentligrättslig reglering. Dotterbolaget kan därför betraktas som ett organ av social karaktär (jfr HFD 2011 not. 74).
Därefter ska ställning tas till om de tjänster som Dotterbolaget ska tillhandahålla Moderbolaget har nära anknytning till den sociala omsorg som Moderbolaget tillhandahåller. Dotterbolagets framtida vård- och behandlingsinsatser ska som framgått vara desamma som Moderbolaget tillhandahåller och får därmed anses utgöra en integrerad och nödvändig del i Moderbolagets tillhandahållanden enligt ingångna avtal. Med hänsyn härtill får Dotterbolagets tillhandahållanden som de beskrivits i ärendet anses ha en sådan nära anknytning till socialt arbete som avses i bestämmelsen i artikel 132.1 g jämförd med artikel 134 a i mervärdesskattedirektivet.
Slutligen har det inte framkommit något som tyder på att Dotterbolagets grundläggande syfte med att tillhandhålla Moderbolaget de aktuella tjänsterna skulle vara att skaffa sig ytterligare intäkter i direkt konkurrens med skattskyldiga aktörer som tillhandahåller tjänster av motsvarande slag (jfr artikel 134 b i mervärdesskattedirektivet).
Skatterättsnämnden finner sammanfattningsvis att under de i ärendet angivna förutsättningarna utgör Dotterbolagets tilltänkta tillhandahållanden sådan social omsorg som enligt 3 kap. 4 § första stycket jämförd med 7 § ML omfattas av undantaget från skatteplikt.
Beslutande: Svanberg, ordf., Ohlson, Harmsen Hogendoorn, Odéen, Renström, Sandberg Nilsson, Wingren
Sekreterare: von Oelreich
Föredragande: Börjesson
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.
Tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster till fondbolag har inte ansetts utgöra sådan förvaltning som omfattas av undantag från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.
Den obligatoriska insats som medlemmar betalar in till en ekonomisk förening avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt (jfr HFD 2024 ref. 10)
Tillhandahållande av tjänster inom redovisning, lön, HR och IT har inte ansetts omfattas av undantaget från skatteplikt för tjänster inom fristående grupper.
