S.k. liggande persontransporter har inte ansetts utgöra sådana sjuktransporter som omfattas av undantag från skatteplikt.
Det omfrågade tillhandahållandet omfattas inte av undantaget från skatteplikt för sjuktransporter i 3 kap. 4 § och 5 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
X AB (Bolaget) tillhandahåller enligt ett ingivet avtal därom [ett visst landsting] s.k. liggande persontransporter. Tjänsten riktar sig till resenärer som inte har ett medicinskt vårdbehov under transporten men som har ett behov av att transporteras liggande. Bolaget uppger att det ofta rör sig om äldre människor med begränsad rörelseförmåga.
(...).
Transporter kan dels beställas i förväg, (...) dels direkt (...); några akutkörningar utförs inte. Transporten går till eller från en landstingsfinansierad vårdgivare. Beställningarna kan avse transport till en avtalad vårdaktivitet på sjukhus eller mottagning eller transport från en vårdinrättning, t.ex. röntgenavdelning eller akutmottagning. Bolaget avgör med utgångspunkt i av landstinget fastställda kriterier vem som har rätt till liggande persontransport. Om resenären bedöms ha medicinskt vårdbehov under transporten ska SOS Alarm ta över handläggningen.
Transporten ska utföras med ett fordon som ska vara utrustat med bår och bl.a. kunna förankra respirator och syrgasanläggning för hemmabruk. Fordonet ska vara försett med landstingets logotyp. För att inte förväxlas med ambulanssjukvården får fordonet inte vara gul/grönt till färgen och ha roterande varningsljus eller rampljus. Fordonet ska vara bemannat med två personer varav en ska sitta hos resenären under hela transporten. Båda ska ha kompetens inom abc-sjukvård (första hjälpen) och vid behov kunna utföra grundläggande hjärt- och lungräddning. Bolagets personal ansvarar inte för muntlig överrapportering av medicinska diagnoser eller liknande.
Bolaget uppger att den liggande persontransporten utförs med en taxiregistrerad personbil utan medicinsk utrustning. Fordonspersonalen, chauffören och ett biträde, har båda taxiförarlegitimation enligt yrkestrafiklagen (1998:490). De har genomgått viss utbildning i Bolagets regi, bl.a. i hur man hanterar en bår. Ingen av personalen har medicinsk kompetens. Tidigare hade personalen utbildning i syrgashantering. Detta krav är numera borttaget och fordonen är inte utrustade med syrgas.
Ansökan gäller om Bolagets aktuella tillhandahållanden utgör sådana sjuktransporter som omfattas av 3 kap. 5 § andra stycket ML och därmed utgör sjukvård i mervärdesskattehänseende.
Enligt Bolagets uppfattning måste i en sjuktransport ingå någon form av sjukvård för att det aktuella undantaget ska bli tillämpligt. Endast personer utan vårdbehov kan komma ifråga för Bolagets omfrågade persontransporter. Vid sådant förhållande bör undantaget från skatteplikt avseende sjukvård inte vara tillämpligt på dessa transporter.
Skatteverket anser att en förutsättning för att det ska vara fråga om en sådan sjuktransport som omfattas av undantaget från skatteplikt är att det finns en möjlighet till vård och behandling under själva resan. Enligt Skatteverket uppfyller Bolagets liggande persontransporter inte förutsättningarna för att bedömas som sjuktransport; tjänsterna utgör därmed skattepliktiga persontransporter.
Som från skatteplikt undantagen omsättning av tjänster som utgör sjukvård avses bl.a. sjuktransporter som utförs med transportmedel som är särskilt inrättade för sådana transporter (3 kap. 4 § och 5 § andra stycket ML).
Skattefriheten för sjuktransporter infördes år 1990 (SFS 1990:576) i samband med att en generell skatteplikt infördes för i princip all omsättning av tjänster. Bestämmelsen togs in i punkt 1 första stycket av anvisningarna till 8 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt och omfattade sjuktransporter som utfördes med därför särskilt inrättade fordon. Enligt förarbetena definierades begreppet sjuktransporter i enlighet med 6 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. I förarbetena framhölls särskilt att begreppet sjuktransporter inte omfattade sjukresor till och från vårdgivare (prop. 1989/90:111 s. 191).
Företag som tillhandahöll sjuktransporter kunde på grund av skattefriheten inte göra avdrag för ingående skatt i verksamheten. Undantaget slopades därför år 1992 (bet. 1991/92: SkU24 s. 9, SFS 1992:190). År 1995 återinfördes det som ett led i anpassningen till EU-rätten. I förarbetena framhölls särskilt att undantaget från skatteplikt för sjuktransporter även skulle omfatta "sjö- och flygambulanstransporter" (prop. 1994/95:57 s.95 f.). För att tydliggöra detta ersattes det tidigare använda begreppet "fordon" med begreppet "transportmedel".
I artikel 132.1 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet) finns regler om undantag från skatteplikt för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset, bl.a. transport av sjuka eller skadade personer i för ändamålet särskilt utformade fordon vilken utförs av organ med vederbörligt tillstånd (artikel 132.1 p). Motsvarande bestämmelse fanns i artikel 13 A p i det numera upphävda direktivet 77/388/EEG (sjätte direktivet).
Med hälso- och sjukvård avses i 1 § HSL åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. Landstinget svarar enligt 6 § HSL för att det inom landstinget finns en ändamålsenlig organisation för att till och från sjukhus eller läkare transportera personer vilkas tillstånd kräver att transporten utförs med transportmedel som är särskilt inrättade för ändamålet.
Bestämmelsen i 6 § HSL baseras på en motsvarande bestämmelse i 3 § tredje stycket i den numera upphävda sjukvårdslagen (1962:242). Av förarbetena till den lagen framgår att bestämmelsen motiverats av behovet av att införa ett landstingskommunalt huvudmannaskap för ambulansväsendet. Omhändertagandet av skadade eller sjuka och forslandet av dem till sjukhus ansågs ha ett så nära samband med själva sjukvården att de nämnda åtgärderna borde anses utgöra en integrerad del därav. Med sjuktransporter i sjukvårdslagen avsågs endast vägbundna sådana (prop. 1964 nr 159 s.12 f., jfr även prop. 1981/82:97 s. 121). Den 1 januari 1992 utvidgades sjukvårdshuvudmännens ansvar för sjuktransporter enligt HSL till att omfatta även akuta luftburna sjuktransporter. Målsättningen skulle vara att vårdinsatsen skulle kunna påbörjas redan när den skadade hämtas på olycks- eller insjuknandeplatsen med t.ex. en helikopter. Sjukvårdshuvudmannen skulle ha ett ansvar både för att adekvat medicinsk utrustning fanns tillgänglig och för att ändamålsenligt utbildad personal fanns att tillgå även när sjukvårdshuvudmannen själv inte ombesörjde sjuktransporten (prop. 1990/91:102 bilaga 2 s. 10-12).
I Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m. (SOSFS 2009:10) definieras i 1 kap. 2 § "ambulans" som transportmedel avsett och utrustat för ambulanssjukvård och transport av sjuka och skadade och "ambulanssjukvård" som hälso- och sjukvård som utförs av hälso- och sjukvårdspersonal i eller i anslutning till ambulans.
Undantaget från skatteplikt för sjuktransporter i ML ska tolkas mot EU-rätten. Det följer av EU-domstolens praxis att undantagen i artikel 13 i sjätte direktivet är självständiga unionsrättsliga begrepp som syftar till att förhindra att medlemsstaterna tillämpar mervärdesskattesystemet olika. Samma sak gäller undantagen i artikel 132 i mervärdesskattedirektivet. Det framgår vidare av domstolens praxis att avsikten med undantagen i artikel 132 i mervärdesskattedirektivet inte är att de ska omfatta alla verksamheter av allmänt intresse, utan endast de verksamheter som räknas upp och mycket ingående beskrivs i denna bestämmelse. De uttryck som används för att bestämma undantagen från skatteplikt i artikel 132 ska tolkas restriktivt, eftersom de innebär avsteg från den allmänna principen att mervärdesskatt ska tas ut på varje tillhandahållande av varor och tjänster från en beskattningsbar person som sker mot ersättning. Tolkningen av dessa uttryck måste dock vara förenlig med ändamålen med nämnda undantag från skatteplikt och uppfylla kraven enligt principen om skatteneutralitet, vilken ligger till grund för det gemensamma systemet för mervärdesskatt. Således innebär denna regel om restriktiv tolkning inte att de ord som används för att definiera undantagen i nämnda artikel 132 ska tolkas på ett sådant sätt att undantagen förlorar sin effekt (EU-domstolens dom i mål C‑86/09 Future Health Technologies Ltd pp. 28-30).
Undantaget från skatteplikt i artikel 132.1 p ska sålunda ges en gemenskapsrättslig tolkning i enlighet med de i föregående stycke av EU-domstolen redovisade principerna.
Av artikel 132.1 p framgår att tre förutsättningar ska vara uppfyllda för att en transport ska omfattas av undantaget. Den som transporteras ska vara sjuk eller skadad, transporten ska genomföras i för ändamålet särskilt utformat fordon och transporten ska utföras av ett organ med vederbörligt tillstånd. De transporter som bestämmelsen får anses omfatta är enligt Skatterättsnämnden närmast ambulanstransporter eller transporter med fordon som har motsvarande funktion vilka transporter framstår som en integrerad del i själva sjukvården. Det föreligger inte något hinder mot att tolka ML:s bestämmelse på detta sätt; jfr vad som uttalas i prop. 1994/95:57 s.95 f . angående sjö- och flygambulanstransporter och i prop. 1989/90:111 s. 191 angående kopplingen till 6 § HSL och den ändring som 1992 gjordes i den paragrafen (prop. 1990/91:102 bilaga 2 s. 10-12).
Det omfrågade tillhandahållandet utgör inte en ambulanstransport eller transport med fordon som har motsvarande funktion. Tillhandahållandet omfattas därför inte av bestämmelsen om sjuktransporter i 3 kap. 5 § andra stycket såsom denna bestämmelse ska tolkas med utgångspunkt i EU-rätten.
Förhandsbeskedet har utformats med utgångspunkt i de i det föregående gjorda övervägandena.
Beslutande: Svanberg, ordf., Ohlson, Harmsen Hogendoorn, Odéen, Renström, Sandberg Nilsson, Wingren
Sekreterare: von Oelreich
Föredragande: Opander
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.
Tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster till fondbolag har inte ansetts utgöra sådan förvaltning som omfattas av undantag från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.
Den obligatoriska insats som medlemmar betalar in till en ekonomisk förening avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt (jfr HFD 2024 ref. 10)
