Överlåtelse av verksamhet
(Dnr 76-24/I)Fråga om ett bolags överlåtelse av tillgångar till ett dotterbolag inte ska anses som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.
Ett företags förvärv med anknytning till personalmatsalar har inte ansetts hänförliga till företagets ekonomiska verksamhet utan för att tillgodose de anställdas privata konsumtion. Rätt till avdrag har därför inte förelegat för ingående mervärdesskatt hänförlig till förvärven.
Bolaget har inte rätt till avdrag för den ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärv för personalmatsalarna.
Enligt huvudregeln om avdragsrätt i 8 kap. 3 § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML, får den som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv i verksamheten. En vara eller tjänst är att anse som förvärvad i verksamheten endast i den mån varan eller tjänsten skall användas eller förbrukas i verksamheten (prop. 1993/94:99 s. 209).
Innebörden av huvudregeln för avdragsrätt skall tolkas mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet. Enligt artikel 168 a är en grundförutsättning för avdragsrätt att förvärvade varor och tjänster används för den beskattningsbara personens beskattade transaktioner. Före 2007-01-01 fanns motsvarande bestämmelser i artikel 17 2 a i det numera upphävda sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG).
Fråga i ärendet är om bolagets kostnader för dels förvärv hänförliga till de lokaler som inrymmer personalmatsalarna, dels bolagets förvärv enligt något av de två angivna alternativen från det företag som skall driva serveringsverksamheten i matsalarna, på sätt bolaget gör gällande, skall anses som förvärv i den av bolaget bedrivna [verksamheten].
Enligt EG-domstolens praxis är en förutsättning för rätten att dra av mervärdesskatt som är hänförlig till anskaffade varor eller tjänster att utgifterna för att förvärva dessa utgör en del av kostnadskomponenterna för de skattepliktiga transaktionerna. Utgifterna måste således vara en del av kostnaderna för de utgående transaktionerna, i vilka de förvärvade varorna och tjänsterna används. Även om det inte föreligger något direkt och omedelbart samband mellan förvärvade varor eller tjänster och utgående transaktioner kan dessa kostnader ändå, som en del av den skattskyldiges allmänna omkostnader och i den egenskapen, utgöra en del av kostnadskomponenterna för varor eller tjänster som ett företag tillhandahåller. Sådana förvärvade varor eller tjänster har således ett direkt och omedelbart samband med den skattskyldiges hela verksamhet (se t.ex. domen i mål C-16/00 angående Cibo Participations SA).
För att en arbetsgivare skall ha rätt till avdrag för mervärdesskatt som hänför sig till en vara som tillhandahålls en anställd fordras enligt EG-domstolens praxis vidare att det finns garantier för att varan uteslutande används för arbetsgivarens skattepliktiga transaktioner (se t.ex. p. 26 i domen i mål C-33/03 angående Europeiska kommissionen mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland).
Bolaget har med hänvisning till domen i mål C-258/95 angående Julius Fillibeck Söhne GmbH & Co. KG gjort gällande att förhållandena även i det nu föreliggande ärendet är sådana att rätt till avdrag bör föreligga. I målet var det aktuella företagets byggnadsrörelse utövad under sådana speciella förhållanden att det för att verksamheten över huvud taget skulle kunna bedrivas krävdes att arbetsgivaren transporterade de anställda till de olika arbetsplatserna. Under dessa förutsättningar ansåg domstolen att den personliga fördel som den anställde drog fick anses underordnad i förhållande till företagets behov. Transporterna fick enligt domstolen därför anses organiserade för ändamål som främjade företagets rörelse.
Den med ansökan avsedda serveringsrörelsen bedrivs inte av bolaget utan av en från detta fristående restauratör. Bolagets [verksamhet] kan inte anses bedriven under sådana särskilda förhållanden att det fordras att bolaget självt ombesörjer att de anställda har tillgång till personalmatsalar. De ifrågavarande förvärven är enligt nämndens mening därför inte hänförliga till den av bolaget bedrivna [verksamheten] för att användas eller förbrukas i denna utan får i stället i allt väsentligt anses tillgodose de anställdas privata konsumtion. Rätt till avdrag föreligger därmed inte för den ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärven. En sådan bedömning kan enligt nämndens mening inte anses strida mot principen om mervärdes-beskattningens neutralitet.
Den gjorda bedömningen får anses vara i överensstämmelse med EG-rätten.
Beslutande: Wingren, ordf., Edlund, Odéen, Ohlson, Peterson (skiljaktig), Rabe (skiljaktig), Svanberg
Sekreterare, tillika föredragande: von Oelreich
Peterson och Rabe är skiljaktiga och anför följande.
Vi anser att X AB har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärv för personalmatsalarna och att näst sista och sista stycket i motiveringen till förhandsbeskedet skall ersättas med följande.
Det med ansökan avsedda tillhandahållandet av mat får anses att i allt väsentligt tillgodose de anställdas privata konsumtion. Så var också fallet i målet Fillibeck Söhne. I båda fallen är det fråga om privat konsumtion, men en privat konsumtion som krävs för att företaget överhuvudtaget skall kunna bedriva verksamheten. Bolaget har övertygande påvisat att det föreligger särskilda omständigheter som påtvingar sökanden att upprätthålla funktionen att tillhandahålla tillagad mat åt sina anställda. De föreliggande förutsättningarna över verksamhetens bedrivande indikerar dessutom att det närmast är bolaget självt gentemot de anställda som är den egentliga tillhandahållaren av mathållningen. Rätt till avdrag föreligger därför för den ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärven.
Fråga om ett bolags överlåtelse av tillgångar till ett dotterbolag inte ska anses som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.
Fråga om försäljning av hörapparater omfattas av undantag från skatteplikt så som ett led i tillhandahållandet av sjukvård.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)