Enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200), ML, ska mervärdesskatt betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet.
Före den 1 januari 2010 gällde följande. Vissa tjänster, däribland elektroniska tjänster, var omsatta inom landet om de tillhandahölls från ett land utanför Sverige och förvärvades av en näringsidkare som var etablerad i Sverige (5 kap. 7 § ML i dess tidigare lydelse). Förvärvaren var skattskyldig för omsättningen av dessa tjänster förutsatt att den som omsatte tjänsten var en utländsk företagare och förvärvaren var en näringsidkare (1 kap. 2 § första stycket 2 ML i dess tidigare lydelse).
Fr.o.m. den 1 januari 2010 gäller som huvudregel att en tjänst som tillhandahålls en näringsidkare som agerar i denna egenskap är omsatt inom landet bl.a. om näringsidkaren har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige (5 kap. 5 § första stycket ML). Förvärvaren är skattskyldig för omsättningen av tjänsten förutsatt att den som omsätter tjänsten är en utländsk företagare och förvärvaren är en näringsidkare eller en juridisk person som inte är näringsidkare men är registrerad till mervärdesskatt här (1 kap. 2 § första stycket 2 ML).
I 4 kap. 8 § ML finns särskilda regler om vissa ideella föreningars yrkesmässiga verksamhet. Som yrkesmässig verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs av en ideell förening när inkomsten av verksamheten utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken skattskyldighet inte föreligger för föreningen enligt 7 kap. 7 § första och andra styckena inkomstskattelagen (1999:1229).
De aktuella mervärdesskattebestämmelserna har väsentligen utformats i enlighet med motsvarade EU-regler. Bestämmelsen i 4 kap. 8 § ML saknar dock närmare motsvarighet i dessa. Av rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet) framgår följande.
Mervärdesskatt ska betalas för tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom en medlemsstats territorium av en beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap (artikel 2.1 c). Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av verksamhetens syfte eller resultat (artikel 9.1).
Före den 1 januari 2010 skulle platsen för gränsöverskridande tillhandahållanden av vissa tjänster, däribland elektroniska tjänster, vara den plats där köparen hade etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet, förutsatt att denne var en beskattningsbar person etablerad inom EU (artikel 56.1 i dess tidigare lydelse). Mervärdesskatten skulle betalas av den beskattningsbara person som köpte sådana tjänster om tjänsterna tillhandahölls av en beskattningsbar person som inte var etablerad i medlemsstaten (artikel 196 i dess tidigare lydelse).
Som framgått gäller nya regler om bestämning av platsen för tillhandahållande av tjänster fr.o.m. den 1 januari 2010.
Platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person, som agerar i denna egenskap är nu som huvudregel den plats där den personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet (artikel 44). Mervärdesskatten ska betalas av beskattningsbara personer eller icke beskattningsbara juridiska personer registrerade till mervärdesskatt som köper sådana tjänster, om säljaren är en beskattningsbar person som inte är etablerad i medlemsstaten (artikel 196).