Två ideella föreningar har ansetts skattskyldiga för en utländsk företagares omsättning i Sverige av elektroniska tjänster som de förvärvar.
X och Y är skattskyldiga till mervärdesskatt för omsättningen av de tjänster som de förvärvar från det (...) företag [i tredje land] som avses i ansökan.
X och Y, som inte är registrerade till mervärdesskatt är enligt ansökan allmännyttiga ideella organisationer. Sedan år 2008 köper föreningarna tjänster avseende den tekniska plattformen för sina respektive hemsidor från företaget Z med hemort [i tredje land] [tredje landsföretaget]. Tjänsterna tillhandahålls från [det tredje landet].
Båda föreningarnas verksamhet består i (...).
Föreningarna hade under räkenskapsåren 2008 och 2009 intäkter i form av bl.a. kursavgifter och försäljning genom s.k. webbutik.
Föreningarna frågar om de är skattskyldiga till mervärdesskatt med anledning av att de köper tjänster från [tredje landsföretaget].
Skatteverket anser att frågan ska besvaras jakande.
Enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200), ML, ska mervärdesskatt betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet.
Före den 1 januari 2010 gällde följande. Vissa tjänster, däribland elektroniska tjänster, var omsatta inom landet om de tillhandahölls från ett land utanför Sverige och förvärvades av en näringsidkare som var etablerad i Sverige (5 kap. 7 § ML i dess tidigare lydelse). Förvärvaren var skattskyldig för omsättningen av dessa tjänster förutsatt att den som omsatte tjänsten var en utländsk företagare och förvärvaren var en näringsidkare (1 kap. 2 § första stycket 2 ML i dess tidigare lydelse).
Fr.o.m. den 1 januari 2010 gäller som huvudregel att en tjänst som tillhandahålls en näringsidkare som agerar i denna egenskap är omsatt inom landet bl.a. om näringsidkaren har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige (5 kap. 5 § första stycket ML). Förvärvaren är skattskyldig för omsättningen av tjänsten förutsatt att den som omsätter tjänsten är en utländsk företagare och förvärvaren är en näringsidkare eller en juridisk person som inte är näringsidkare men är registrerad till mervärdesskatt här (1 kap. 2 § första stycket 2 ML).
I 4 kap. 8 § ML finns särskilda regler om vissa ideella föreningars yrkesmässiga verksamhet. Som yrkesmässig verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs av en ideell förening när inkomsten av verksamheten utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken skattskyldighet inte föreligger för föreningen enligt 7 kap. 7 § första och andra styckena inkomstskattelagen (1999:1229).
De aktuella mervärdesskattebestämmelserna har väsentligen utformats i enlighet med motsvarade EU-regler. Bestämmelsen i 4 kap. 8 § ML saknar dock närmare motsvarighet i dessa. Av rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet) framgår följande.
Mervärdesskatt ska betalas för tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom en medlemsstats territorium av en beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap (artikel 2.1 c). Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av verksamhetens syfte eller resultat (artikel 9.1).
Före den 1 januari 2010 skulle platsen för gränsöverskridande tillhandahållanden av vissa tjänster, däribland elektroniska tjänster, vara den plats där köparen hade etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet, förutsatt att denne var en beskattningsbar person etablerad inom EU (artikel 56.1 i dess tidigare lydelse). Mervärdesskatten skulle betalas av den beskattningsbara person som köpte sådana tjänster om tjänsterna tillhandahölls av en beskattningsbar person som inte var etablerad i medlemsstaten (artikel 196 i dess tidigare lydelse).
Som framgått gäller nya regler om bestämning av platsen för tillhandahållande av tjänster fr.o.m. den 1 januari 2010.
Platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person, som agerar i denna egenskap är nu som huvudregel den plats där den personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet (artikel 44). Mervärdesskatten ska betalas av beskattningsbara personer eller icke beskattningsbara juridiska personer registrerade till mervärdesskatt som köper sådana tjänster, om säljaren är en beskattningsbar person som inte är etablerad i medlemsstaten (artikel 196).
Av utredningen framgår inte annat än att de tjänster som föreningarna förvärvar är sådana elektroniska tjänster som avses i 5 kap. 7 § ML i paragrafens tidigare lydelse och att omsättningen av tjänsterna är skattepliktig. Nämnden utgår vidare från att [tredje landsföretaget] är en utländsk företagare och att dess verksamhet är yrkesmässig.
Det står klart att föreningarna i enlighet med artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet bör anses som beskattningsbara personer. De är därmed — oberoende av de särskilda reglerna i 4 kap. 8 § ML — näringsidkare vid tillämpningen av de aktuella bestämmelserna i ML (jfr RÅ 2007 ref. 57 och Regeringsrättens dom den 20 april 2010 i mål nr 5035-09). Föreningarna måste vidare anses agera i den egenskapen när de köper tjänsterna.
Det anförda medför att [tredje landsföretagets] tjänster såväl enligt tidigare som nu gällande bestämmelser i ML ska anses omsatta i Sverige och att föreningarna ska anses skattskyldiga för omsättningen i fråga. Förhandsbeskedet har utformats i enlighet härmed.
Beslutande: Svanberg, ordf., Ohlson, Odéen, Harmsen Hogendoorn, Peterson, Rabe, Wingren
Sekreterare: von Oelreich
Föredragande: Palmstierna
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.
Tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster till fondbolag har inte ansetts utgöra sådan förvaltning som omfattas av undantag från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.
Den obligatoriska insats som medlemmar betalar in till en ekonomisk förening avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt (jfr HFD 2024 ref. 10)
