En sjukgymnast som inom ramen för sin legitimation utför traditionell sjukgymnastik med s.k. terapihund som redskap har ansetts tillhandahålla sådan sjukvård som omfattas av undantaget från mervärdesskatt.
Det med ansökan avsedda tillhandahållandet av sjukgymnastik med terapihund omfattas, under de i ärendet angivna förutsättningarna, av undantaget från skatteplikt för sjukvårdstjänster i 3 kap. 4 och 5 §§ ML.
(...).
A är legitimerad sjukgymnast och är även certifierad terapihundförare. Hon har för avsikt att utöka sin sjukgymnastikverksamhet till att även omfatta terapihundstjänster. Huvudsyftet med att använda terapihund i verksamheten är att erbjuda ett ytterligare sjukgymnastiskt redskap i de fall patientens rehabilitering hindras på grund av t.ex. bristande motivation.
A har gett in tre anonymiserade patientfall som hon anser är representativa för hur terapihunden kan komma att användas i samband med den sjukgymnastik som hon bedriver. (...). Av patientfallen framgår bl.a. respektive patients sjukdomsdiagnos såsom den fastställts av läkare, sjukgymnastikens syfte och inriktning samt på vilket sätt sjukgymnastiken har bedrivits och terapihundens roll i denna.
I ärendet har upplysts att certifiering av terapihundförare sker genom Svenska Terapihundsföreningen, som fortlöpande utför kontroller av hundens och förarens lämplighet. Terapihundförarutbildningen omfattar 50 timmar lärarledda lektioner, egen träning om ca 150 timmar och därutöver personliga besök på sjukhus, vårdhem etc. För att bli antagen till utbildningen måste förare och hund klara ett inträdesprov. Utbildningen är öppen för alla.
A vill veta om terapihundstjänsten, under de förutsättningar som angetts i ärendet, ska beläggas med mervärdesskatt eller inte.
A anser att tjänsten ska anses undantagen från mervärdesskatt. En legitimerad sjukgymnast använder diverse olika redskap för att bistå patienten i dennes rehabilitering. Valet av redskap varierar efter patientens behov. I de aktuella patientfallen ingår hunden i träningen och är ett bland flera redskap.
Skatteverket anser att en sjukgymnast som inom ramen för sin legitimation genomför traditionell sjukgymnastik och där terapihunden används för att motivera och genomföra övningarna, tillhandahåller sådan sjukvård som omfattas av undantaget i 3 kap. 4 § ML. Mot bakgrund av sökandens beskrivning av den sjukgymnastik med terapihund som genomförs i de tre patientfallen uppfattar verket hunden endast som ett hjälpmedel vid sjukgymnastiken och inte som en särskild behandlingsform eller behandlingsdisciplin.
Enligt 3 kap. 4 § första stycket ML undantas från skatteplikt bl.a. omsättning av tjänster som utgör sjukvård. Med sjukvård förstås enligt kapitlets 5 § första stycket andra strecksatsen bl.a. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador om åtgärderna vidtas av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.
Undantagsbestämmelsen i ML avseende sjukvård ska, såvitt nu är aktuellt, tolkas mot bakgrund av artikel 132.1 c i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG). Enligt den bestämmelsen ska från skatteplikt undantas sjukvårdande behandling som ges av medicinska eller paramedicinska yrkesutövare såsom dessa definieras av medlemsstaten i fråga.
Vid bedömningen utgår Skatterättsnämnden från de aktuella patientfallen såsom representativa för den sjukgymnastik med terapihund som A avser att bedriva.
Nämnden utgår vidare från att de tjänster avseende sjukgymnastik som A tillhandahåller i sin egenskap av legitimerad sjukgymnast i sig omfattas av undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 5 § första stycket första strecksatsen ML. Enligt nämndens uppfattning omfattas A däremot inte av undantaget i sin egenskap av certifierad hundförare eftersom det är en yrkeskategori som inte kan erhålla sådan legitimation enligt 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) som är en förutsättning för det aktuella undantaget.
Fråga i ärendet är därmed om terapihundstjänsten kan anses tillhandahållen inom ramen för A:s yrkesutövning som legitimerad sjukgymnast eller om den ska anses som en egen behandlingsform.
Av EU-domstolens praxis framgår att definitionen i artikel 132.1 c i mervärdesskattedirektivet av paramedicinska yrkesutövare och sjukvårdande behandling som ges av sådana utövare, ska tolkas så att medlemsstaterna enligt denna bestämmelse har ett utrymme för skönsmässig bedömning. Utrymmet för en sådan bedömning omfattar inte endast de kvalifikationer som fordras för att utöva de ovannämnda yrkena utan även definitionen av den särskilda sjukvårdande behandling som omfattas av dessa yrken. Utrymmet är emellertid inte obegränsat. Således framgår det av domstolens rättspraxis att medlemsstaterna inte får skada ändamålen för direktivet eller de gemenskapsrättsliga principerna, särskilt principen om likabehandling som i fråga om mervärdesskatt återspeglas av principen om skatteneutralitet. Syftet med undantaget är att säkerställa att det tillämpas endast på sjukvårdande behandling som ges av personer som har erforderliga yrkeskvalifikationer. All sjukvårdande behandling omfattas därför inte av undantaget från skatteplikt, eftersom detta endast avser sådan sjukvårdande behandling som håller en tillräckligt hög kvalitet med hänsyn tagen till utövarens yrkesutbildning (jfr t.ex. EU-domstolens uttalanden i de förenade målen C-443/04 Solleveld och C-444/04 van den Hout-van Eijnsbergen).
Av redovisningen rörande de tre patientfallen får enligt Skatterättsnämndens mening anses framgå att terapihunden ska användas för att på olika sätt motivera patienterna och förmå dem att utföra rörelser och övningar inom ramen för den rehabilitering som sjukgymnastiken syftar till i det enskilda fallet. Med hänsyn härtill får terapihunden i allt väsentligt anses utgöra ett hjälpmedel i den sjukgymnastik som A tillhandahåller i sin egenskap av legitimerad sjukgymnast. Vid sådant förhållande omfattas det omfrågade tillhandahållandet av undantaget från skatteplikt för sjukvård i 3 kap. 4 och 5 §§ ML.
Den gjorda bedömningen får anses stå i överensstämmelse med artikel 132.1 c i mervärdesskattedirektivet och EU-domstolens uttalanden rörande tolkningen av denna artikel.
Beslutande: Svanberg, ordf., Ohlson, Harmsen Hogendoorn, Odéen, Renström, Sandberg Nilsson, Wingren
Sekreterare: von Oelreich
Föredragande: Börjesson
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.
Tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster till fondbolag har inte ansetts utgöra sådan förvaltning som omfattas av undantag från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.
Den obligatoriska insats som medlemmar betalar in till en ekonomisk förening avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt (jfr HFD 2024 ref. 10)
