Personlig assistans som betalas med privata medel och som även i övrigt saknar anknytning till offentligrättslig reglering omfattas inte av undantaget från skatteplikt för social omsorg.
De med ansökan avsedda tillhandahållandena av personlig assistans som betalas med privata medel omfattas inte av undantaget från skatteplikt för social omsorg i
3 kap. 4 och 7 §§ mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
(…) X AB bedriver verksamhet inom området för personlig assistans där sådan har beslutats av bosättningskommunen enligt lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade, LSS, eller av Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB.
Bolaget har nu fått en förfrågan att bedriva personlig assistans med privat finansiering som grund. Bolaget tillhandahåller inte sådana tjänster i dagsläget.
Sökanden vill veta om tjänster avseende personlig assistans som betalas med privata medel omfattas av undantaget från skatteplikt för social omsorg i 3 kap. 4 och 7 §§ ML. Frågan ställs utifrån två typfall, som sammanfattningsvis beskrivs enligt följande.
I båda fallen ska tjänsterna utföras på samma sätt som vid assistans beviljad med stöd av LSS respektive SFB och ersättningen bestäms i enlighet med den statliga timschablonen för assistansersättning.
Sökanden har inte angett någon inställning i frågan.
Skatteverket anser att de aktuella tjänsterna inte omfattas av sådan social omsorg som är undantagen från skatteplikt enligt ML eftersom de tillhandahållna tjänsterna saknar anknytning till offentligrättslig reglering och det allmänna inte heller till någon del bär kostnaden för tjänsterna. Inte heller kan de tillhandahållna tjänsterna enligt Skatteverkets mening ses som tjänster som har nära anknytning till social omsorg.
Enligt 3 kap. 4 § första stycket ML undantas från skatteplikt bl.a. omsättning av tjänster som utgör social omsorg samt tjänster av annat slag och varor som den som tillhandahåller omsorgen omsätter som ett led i denna. Med social omsorg förstås enligt 7 § offentlig eller privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig social omsorg.
De svenska bestämmelserna ska tolkas i ljuset av motsvarande bestämmelser i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) så som dessa tolkats av EU-domstolen.
Enligt artikel 132.1 g, som främst är av intresse, ska från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster och leveranser av varor med nära anknytning till hjälparbete eller socialt trygghetsarbete, däribland sådana som görs av ålderdomshem, av offentligrättsliga organ eller av andra organ som av medlemsstaten i fråga är erkända som organ av social karaktär.
Av EU-domstolens praxis följer att bedömningen av om en organisation ska anses utgöra ett ”erkänt organ av social karaktär” inte behöver vara särskilt restriktiv (se bl.a. Kingscrest, C-498/03, EU:C:2005:322, p. 32). Faktorer som är relevanta för bedömningen är bl.a. förekomsten av specifika bestämmelser, oavsett om dessa är nationella eller regionala, lagfästa eller av administrativ karaktär, skatterättsliga eller socialförsäkringsrättsliga, det allmännyttiga inslaget i den beskattningsbara personens verksamhet, den omständigheten att andra beskattningsbara personer som bedriver likadan verksamhet redan har erhållit ett liknande erkännande, samt huruvida de aktuella kostnaderna slutligen till stor del bärs av sjukkassor eller av andra socialförsäkringsorgan (se t.ex. ”go fair” Zeitarbeit OHG, C-594/13, EU:C:2015:164, p. 20 och där anmärkta rättsfall). Den omständigheten att det inte förekommer någon offentlig finansiering utesluter i och för sig inte att det kan vara fråga om ett erkänt organ av social karaktär, eftersom bedömningen ska omfatta samtliga omständigheter som är relevanta i det aktuella fallet (se Les Jardins de Jouvence SCRL, C-335/14, EU:C:2016:36, p. 39).
Bedömningen måste vidare göras med beaktande av allmänna unionsrättsliga principer, särskilt principen om skatteneutralitet. Liknande, och således konkurrerande, tjänster får inte behandlas olika i mervärdesskattehänseende (se Kügler, C-141/00, EU:C:2002:473, p. 30 och 56 och Kingscrest p. 54).
I svensk praxis har förutsättningarna för undantag från skatteplikt tolkats så att den bedrivna verksamheten ska ha någon form av anknytning till en offentligrättslig reglering och att förekomsten av individuell behovsprövning är ett betydelsefullt moment vid bedömningen (se t.ex. RÅ 2003 ref. 21 och RÅ 2006 not. 93). Den omständigheten att individuella biståndsbeslut saknas hindrar däremot inte i sig att det kan vara fråga om social omsorg i de aktuella bestämmelsernas mening. Av betydelse för bedömningen är även att verksamheten finansieras, åtminstone till någon del, med offentliga medel, direkt eller indirekt (se t.ex. RÅ 2009 ref. 95, RÅ 2010 ref. 94 och HFD 2011 ref. 9).
Enligt de förutsättningar som anges i ansökan liknar de aktuella tjänsterna – sett till utförande och prissättning – sådan personlig assistans som kommun eller stat ansvarar för och som kan hänföras till sådan social omsorg som avses i 3 kap. 4 och 7 §§ ML. Tillhandahållandet av tjänsterna föregås emellertid inte av någon individuell behovsprövning. Vidare finansieras tjänsterna inte, varken direkt eller indirekt, med allmänna medel och saknar även i övrigt anknytning till offentligrättslig reglering. Under dessa förhållanden anser Skatterättsnämnden att undantaget från skatteplikt i 3 kap. 4 och 7 §§ ML inte är tillämpligt.
I avgörandet har deltagit Kristina Harmsen Hogendoorn, ordf., Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Christina Olsson, Anna Sandberg Nilsson och Madelaine Tunudd.
Ärendet har föredragits av Karin Korpinen.
I den slutliga handläggningen har även Camilla Sandström deltagit.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.
Tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster till fondbolag har inte ansetts utgöra sådan förvaltning som omfattas av undantag från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.
Den obligatoriska insats som medlemmar betalar in till en ekonomisk förening avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt (jfr HFD 2024 ref. 10)
