X AB (Bolaget) bedriver verksamhet i form av s.k. lasertag på anläggningar i […]. Allmänheten, medlemmar och andra aktiva ges mot ersättning tillträde till anläggning, instruktör och utrustning för att kunna utöva lasertag.

Av ansökan framgår att anläggningarna är uppbyggda utifrån olika miljöer,[…] som innehåller ett flertal skydd och hinder som ställer krav på fysisk aktivitet för besökarna. Under spelomgången är det mörkt i anläggningarna (för att laserstrålarna ska synas bättre) och rökmaskiner producerar artificiell rök som sprids.

Lasertag utövas på en anpassad bana inomhus. Varje spelare förses med en sensorsbeklädd väst och ett laservapen som skjuter artificiella laserstrålar. Västen är försedd med sensorer på olika ställen av kroppen såsom bröst, rygg och axlar. En sensor finns även på laservapnet. Genom att spelaren med sitt laservapen träffar sensorerna på motståndarens väst eller vapen erhålls poäng. Beroende på vilken sensor som träffas erhålls olika poäng.

Målet med lasertag-spelet är att samla så många poäng som möjligt genom att skjuta spelarna i motståndarlaget på deras sensorsbeklädda västar och utföra det uppdrag som den speciella spelvarianten går ut på. Det krävs enligt Bolaget omfattande fysisk prestation för att snabbt, tyst och effektivt röra sig över de stora ytorna i anläggningen. För att vinna krävs att besökaren utnyttjar anläggningen till sin fördel genom att ta skydd bakom inrättade väggar och hinder. Samtliga omgångar som spelas på Bolagets anläggningar är utformade som tävlingar. För varje omgång finns det antingen ett lag eller en spelare som står som vinnare.

Ett flertal olika tävlingar arrangeras internationellt och nationellt för de spelare och lag som utövar lasertag mera regelbundet. VM i lasertag går av stapeln vart tredje år och 2020 anordnas VM i Malaysia. Det anordnas även SM regelbundet och andra större internationella tävlingar runt om i världen. Vid dessa tävlingar närvarar alltid domare och tävlingarna kan följas genom olika streamingkanaler. Bolagets anläggningar är ofta värdar för internationella tävlingar och SM.

Bolaget vill veta om en reducerad skattesats om 6 procent är tillämplig på tillhandahållande av ett paket som består av tillträde till en lasertag-anläggning för spel av lasertag, nödvändig utrustning för spelet, instruktionsfilm, övervakning av spelomgången samt tillgång till s.k. scoreboard och scorecard för den aktuella spelomgången.

Bolaget anser att HFD 2018 not. 34 ger stöd för att Bolagets tillhandahållanden i form av möjligheten att utöva lasertag utgör idrottstjänster som omfattas av den reducerade skattesatsen om 6 procent. Lasertag utgör idrottslig verksamhet och kännetecknas av fysisk aktivitet samt innefattar ett uttalat prestations- och tävlingsmoment. Bolagets lasertag-verksamhet liknar i alla avgörande delar den paintballverksamhet som av Högsta förvaltningsdomstolen ansågs omfattas av den reducerade skattesatsen. Den enda skillnaden mellan paintball och lasertag är att lasertag spelas inomhus och att den spelare som blivit träffad under en lasertag-omgång får fortsätta att vara med och spela efter att nedsläckningen av västen tagit slut (7 sekunder efter träff). Att en lasertagspelare får fortsätta att medverka i en omgång även efter att ha blivit träffad gör att det är mer fysiskt ansträngande att spela lasertag än paintball. Tävlingsmomentet är minst lika framträdande inom lasertag som inom paintball.

Skatteverket delar bedömningen att Bolagets verksamhet i allt väsentligt liknar verksamheten i paintballmålet och därför omfattas av en reducerad skattesats, samt anför följande.

Om det huvudsakliga syftet med en aktivitet är att utöva sport eller idrott är det en idrottslig verksamhet. Det är den genomsnittlige utövarens syfte med aktiviteten som hänsyn ska tas till, inte den enskilda utövarens syfte. Att en aktivitet är fysiskt krävande innebär inte i sig att det är en idrottslig verksamhet.

Även om Skatteverket tidigare ansett att lasertag inte är sådan idrott som omfattas av den reducerade skattesatsen gör verket den bedömningen att lasertag sannolikt bör bedömas på samma sätt som paintball.

Av 7 kap. 1 § tredje stycket 11 och 3 kap. 11 a § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML, följer att skatt ska tas ut med sex procent av beskattningsunderlaget vid omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillfälle att utöva idrottslig verksamhet.

I förarbetena anges att aktivitetens syfte i allmänhet att bedriva sport eller idrott på en härför avsedd anläggning är viktigt vid bedömningen av om en idrottstjänst ska anses omsatt eller inte. Den enskilde besökarens syfte med aktiviteten kan således inte tillmätas någon betydelse. Att utnyttja en simhall för simning får därmed anses som sport eller idrott medan ett besök på ett äventyrsbad måste ses som rekreation (prop. 1996/97:10 s. 61).

De svenska bestämmelserna ska tolkas i ljuset av motsvarande bestämmelser i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) så som dessa tolkats av EU-domstolen.

Av artikel 98.2 första stycket i mervärdesskattedirektivet följer att de reducerade skattesatserna endast får tillämpas på leverans av varor och tillhandahållande av tjänster i de kategorier som anges i bilaga III. Hit hör, såvitt nu är aktuellt, utnyttjande av sportanläggningar (bilaga III, punkt 14).

EU-domstolen har i målet Baštová, C-432/15, EU:C:2016:855, p. 63–65, uttalat att begreppet ”utnyttjande av sportanläggningar” har samband med sport- eller idrottsutövning, vilken i görligaste mån ska kvalificeras utifrån en samlad bedömning. Möjligheten att tillämpa en reducerad skattesats syftar i huvudsak till att främja utövandet av sportaktiviteter och göra dessa mer tillgängliga för enskilda. Begreppet ska följaktligen förstås så, att det omfattar rätten att använda anläggningar avsedda för att bedriva idrottslig eller fysisk träning, och anläggningarnas användning i detta syfte.

Verksamheter som endast innehåller ett försumbart fysiskt element omfattas inte av begreppet idrott (se English Bridge Union, C-90/16, EU:C:2017:814, p. 29).

Inte heller omfattas verksamheter som är att beteckna som ren rekreation eller nöje av begreppet idrott. Den omständigheten att en verksamhet främjar fysiskt och mentalt välbefinnande är i sig inte tillräckligt för att verksamheten ska omfattas. För att en verksamhet ska anses vara idrott är det dock inte nödvändigt att den utövas på professionell nivå eller att det sker regelbundet och organiserat (se English Bridge Union p. 24 och 25 samt där anmärkta rättsfall).

RÅ 2009 not. 145 avsåg tillträde till en multisportanläggning för barn och ungdomar upp till 15 år. Förutom lokaler där ett stort antal sportaktiviteter utövades fanns även lekutrymmen för yngre barn. Skatterättsnämnden, vars förhandsbesked fastställdes av Högsta förvaltningsdomstolen, fann att anläggningen till sin karaktär var att anse som en förströelse- eller nöjesattraktion för barn och ungdomar. Skattesatsen utgjorde därför 25 procent.

Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2017 not. 9 även fastställt ett av Skatterättsnämndens förhandsbesked enligt vilket entré till en trampolinpark inrymd i en inomhusanläggning bedömdes omfattas av den reducerade skattesatsen. Parken hade totalt sju stationer där besökarna kunde utöva olika aktiviteter. Två av stationerna användes för att slå volter och liknande samt tre stationer användes för träning av respektive parkour, dodgeball och basket. På en station tränades balans och slutligen fanns på en station ett stort antal trampoliner som satt ihop där besökaren tränar olika hopp. På anläggningen fanns sex till sju instruktörer som genomgått utbildning för att kunna hjälpa besökarna att utveckla sina hopp och sin träning samt för att hantera skadesituationer och främja säkerheten. För att få tillträde till anläggningen betalade besökaren en entréavgift som gav tillgång till samtliga stationer. Besökare under tio år tilläts inträde endast i sällskap av en vuxen person. Mot bakgrund av att det bedrevs fysisk träning eller andra fysiska aktiviteter vid samtliga stationer och att i stort sett samtliga var bemannade med instruktör fann Högsta förvaltningsdomstolen att tillhandahållandet skiljde sig på ett avgörande sätt från vad som prövades i RÅ 2009 not. 145. I likhet med Skatterättsnämnden ansåg domstolen att anläggningen till sin karaktär huvudsakligen präglades av att ge besökarna möjlighet att utnyttja anläggningen för att utöva sport och fysisk träning.

Högsta förvaltningsdomstolen har därefter i HFD 2018 not. 34 ansett att en paintballanläggning till sin karaktär huvudsakligen präglas av att ge besökarna möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning. Den omständigheten att det kunde förekomma att anläggningen också besöktes i nöjessyfte angavs sakna betydelse. Paintball är enligt Högsta förvaltningsdomstolens motivering att se som en fysisk aktivitet med ett uttalat prestations- och tävlingsmoment. Den omfrågade paintball­-anläggningen bestod av sammanlagt fem banor avsedda för paintballspel både på tävlings-, nybörjar- och amatörnivå. Den huvudsakliga delen i bolagets paketerbjudanden ansågs utgöra utnyttjande av anläggningen där det också ingick instruktör eller spelledare. Paketerbjudandena fick därför ses som ett enda tillhandahållande som i sin helhet omfattades av den reducerade skattesatsen för idrott.

Frågan är om Bolagets tillhandahållande av ett paket bestående av tillträde till en lasertag-anläggning för lasertag-spel, nödvändig utrustning för spelet, instruktionsfilm, övervakning av spelomgången samt tillgång till s.k. scoreboard och scorecard avseende den aktuella spelomgången omfattas av bestämmelsen om reducerad skattesats för tjänster inom idrottsområdet enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 11 jämförd med 3 kap. 11 a § första stycket ML.

Det som enligt de svenska bestämmelserna ska omfattas är en tjänst varigenom någon bereds ”tillfälle att utöva idrottslig verksamhet”, vilket motsvaras av begreppet ”utnyttjande av sportanläggningar” i mervärdesskattedirektivet.

Av Bolagets ansökan framgår att lasertag-spel är en fysisk aktivitet med ett uttalat prestations- och tävlingsmoment som utövas på en anpassad bana inomhus. Tillträdet till anläggningen präglas huvudsakligen av att besökarna ges möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning. Den omständigheten att anläggningen också besöks i nöjessyfte föranleder inte någon annan bedömning, jfr HFD 2018 not. 34. Den huvudsakliga delen i paketerbjudandet utgörs av nyttjandet av anläggningen och Skatterättsnämnden anser därför att paketerbjudandet bör ses som ett tillhandahållande.

I avgörandet har deltagit Kristina Harmsen Hogendoorn, ordf., Birgitta Pettersson, Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Christina Olsson, Anna Sandberg Nilsson och Madelaine Tunudd.

Ärendet har föredragits av Erika Örbom.