X AB är ett elhandelsbolag som genom avtal åtagit sig att åt kraftbolag administrera och leverera el till frikraftskunder, dvs. kunder som har s.k. frikraftsavtal med kraftbolagen. Enligt avtalet mellan X AB och kraftbolagen fakturerar X AB frikraftskunderna enbart för den överförbrukning (förbrukningen utöver frikraften) som eventuellt uppstår. Överförbrukningen debiteras kunderna med gängse pålagor såsom energiskatt på el och elcertifikatsavgift. Vidare fakturerar X AB kraftbolagen en gång per år för all den frikraft som levererats till frikraftskunderna. X AB vill med ansökan få klarlagt om dessa frikraftsleveranser ska debiteras kraftbolagen med eller utan mervärdesskatt. Skatteverket anser att mervärdesskatt ska debiteras.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Av 1 kap. 1 § första stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200), ML, framgår att mervärdesskatt ska betalas vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet. Den som omsätter varan eller tjänsten är skyldig att betala skatten, med vissa här inte aktuella undantag (1 kap. 2 § första stycket 1 ML). Med omsättning av en vara förstås att den överlåts mot ersättning (2 kap. 1 § första stycket 1 ML). Elektrisk kraft räknas som en vara (1 kap.  6 § ML).

Avtalet mellan X AB och kraftbolagen innebär inte att X AB övertagit frikraftsavtalen i fråga från kraftbolagen. Kraftbolagens ursprungliga åtaganden gentemot frikraftskunderna förutsätts fortfarande gälla. Vid sådant förhållande får elleveranserna från X AB, såvitt avser frikraften, ses som omsättningar till kraftbolagen. Det innebär att X AB i enlighet med 1 kap. 2 § första stycket 1 ML ska betala mervärdesskatt för den omsättning av el som X AB fakturerar kraftbolagen.

Beslutande: Svanberg, ordf., Ohlson, Harmsen Hogendoorn, Odéen, Peterson, Rabe, Wingren
Sekreterare tillika föredragande: Gilbe