Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. följande. Bolagets verksamhet består i att installera brandlarm i byggnader. Efter att larmutrustningen har installerats sker s.k. driftsättning av utrustningen vilken utförs antingen av företaget Y, som säljer larmmaterial som bolaget installerar, eller av företaget Z. Driftsättningen består av programmering på PC för nedladdning till den s.k. centralutrustningen, deltagande vid avprovning av anläggningen för att kontrollera att den fungerar samt att utbilda en anläggningsskötare. Driftsättningen tar mellan en halv och två dagar beroende på anläggningens storlek; utbildningen tar ca 1 timme.

Ansökan gäller i första hand om driftsättningen är en sådan tjänst som omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn.

Skatteverket har anfört att installation av brandlarm utgör en tjänst som är hänförlig till bygginstallation enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) 2002. En omständighet som skulle kunna tala för att även det aktuella åtagandet ska bedömas som en installationstjänst och omfattas av omvänd skattskyldighet är enligt verket att driftsättningen är nödvändig för att larmanläggningen överhuvudtaget ska fungera. Skatteverket anser emellertid att bedömningen av driftsättningens mervärdesskatterättsliga karaktär ska göras med utgångspunkt i det specifika uppdragets objektiva karaktär. Vid en samlad bedömning anser Skatteverket att driftsättningen snarare framstår som en tjänst avseende programmering eller teknisk konsultverksamhet än som en tjänst som till huvudsaklig del avser installation av byggnadstillbehör. Tjänsten omfattas därmed inte av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet.

Den 1 juli 2007 infördes regler om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. Enligt 1 kap. 2 § första stycket 4 b mervärdesskattelagen (1994:200), ML, är, såvitt nu är ifråga, den som förvärvar en tjänst som avses i andra stycket i samma bestämmelse skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) om denne är en näringsidkare som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster eller en annan näringsidkare som tillhandahåller en sådan näringsidkare som nyss nämnts sådana tjänster.

Enligt andra stycket i samma paragraf gäller, i bestämmelsens lydelse t.o.m. den 31 december 2007, bestämmelserna i 4 b sådana tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som enligt gällande koder för SNI kan hänföras till sådana tjänster som anges i punkterna 1-3 i nämnda stycke. I punkt 1 anges  bygginstallationer och fyra andra grupper inom avdelningen Byggverksamhet i den vid bestämmelsens tillkomst gällande SNI 2002. Genom SFS 2007:1376 har bestämmelsen, med verkan fr.o.m. ingången av 2008, ändrats på så sätt att den direkta kopplingen till SNI har tagits bort. De begrepp i punkt 1 som betecknar de olika grupperna av byggtjänster kvarstår dock oförändrade. Vid tillämpningen får de tjänster som omfattas av de olika begreppen i princip bestämmas utifrån begreppens allmänna innebörd; vad som angavs i SNI 2002 kan emellertid tjäna som vägledning även vid tillämpningen av de nu gällande bestämmelserna, jfr prop. 2007/08:25 s. 216.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Ärendet gäller en tillämpning av bestämmelsen i 1 kap. 2 § andra stycket 1 i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 2008.

Installation av brandlarm är en tjänst avseende elinstallation enligt SNI 2002 och därför en sådan bygginstallationstjänst som avses i 1 kap. 2 § andra stycket 1 ML i bestämmelsens lydelse t.o.m. den 31 december 2007. Skäl för att bedöma tjänstens karaktär på något annat sätt för tiden därefter föreligger enligt nämndens mening inte.

Fråga i ärendet är om driftsättning av ett installerat larm också ska betraktas som en tjänst som kan hänföras till bygginstallation eller om tjänsten, med hänsyn till dess karaktär på sätt Skatteverket gjort gällande, ska bedömas fristående som en tjänst avseende t.ex. programmering eller som en tjänst av teknisk konsultkaraktär. Enligt de tidigare återgivna förarbetsuttalandena ska bedömningen av vilka tjänster som omfattas av den omvända skattskyldigheten bl.a. göras utifrån ett mer allmänt perspektiv. För att ett nyinstallerat brandlarm ska kunna sättas i funktion krävs att en sådan driftsättning som ärendet gäller genomförs. Även om tjänsten sedd isolerad inte till sin natur utgör en installationstjänst bör den enligt nämndens mening ändå, i de situationer som föreligger i ärendet, anses ha ett sådant samband med själva installationen av brandlarmet att den bör bedömas på samma sätt som installationen av larmet dvs. som en tjänst hänförlig till bygginstallation. Med hänsyn till det nära samband som föreligger mellan installationen, själva driftsättningen av brandlarmet och den utbildningstjänst som den som utför driftsättningen tillhandahåller får även utbildningstjänsten anses omfattad av driftsättningen.

Av handlingarna i ärendet framgår inte annat än att bolaget, med hänsyn till den verksamhet bolaget bedriver, är en sådan näringsidkare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML. Bolaget är därför skattskyldigt till mervärdesskatt för förvärv av sådana tjänster avseende driftsättning som avses med ansökan.

I den mån ansökan inte har besvarats genom förhandsbeskedet finner nämnden att förhandsbesked inte bör meddelas och avvisar därför ansökan i den delen.

Beslutande: Svanberg, ordf., Ohlson, Harmsen Hogendoorn, Posjnov, Rabe, Renström, Wingren
Sekreterare, tillika föredragande: von Oelreich