Elektrisk kraft som förbrukats vid bearbetning av ostråvara har ansetts förbrukad i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Den elektriska kraft som avses med ansökan ska anses förbrukad i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen i den mening som avses i 11 kap. 3 § första stycket 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE).
X AB (Bolaget) bedriver (...) en anläggning för "industriell bearbetning av ostråvara i form av lagring, förädling och förpackning till konsumentfärdig ost". Före den [dag månad] ingick verksamheten som en del i Z och då var energiskatten reducerad för den elektriska kraft som förbrukades i verksamheten. Sedan den [dag månad] drivs den nu aktuella verksamheten av Bolaget som är ett helägt dotterbolag till Z.
Av handlingarna framgår bl.a. följande om Bolagets verksamhet. Anläggningen omfattar lager, kontor och (...) automatiserade produktionslinjer. Den ostråvara som bearbetas i anläggningen kommer till ca (...) procent från mejerier inom Z‑koncernen medan övrig ostråvara hanteras på uppdrag av externa mejerier. Mängden hanterad ost uppgick år 2009 till ca (...) ton; drygt (...) personer arbetar i den aktuella delen av verksamheten. Av den elektriska kraft som Bolaget förbrukar hänför sig ca 62 procent till lagring inför bearbetning medan ca 3 procent av kraften förbrukas vid förädling och lika mycket vid förpackning. Av Bolagets årskonsumtion av elektrisk kraft hänför sig således ca 68 procent till den i ärendet aktuella verksamheten.
Den elektriska kraft som hänför sig till färdigvarulager och kontor i anläggningen och som motsvarar ca 32 procent av Bolagets totala årsförbrukning av el omfattas inte av ansökan.
Den ostråvara som avses med ansökan består av helostar med en vikt om (...) kilo per styck. Bolaget har uppgett att ostråvaran ändrar karaktär genom den lagring som sker inför bearbetningen på så sätt att temperaturen i råvaran sänks från (...) grader till (...) grader. Denna temperatursänkning är livsmedelssäkerhetsbetingad och görs för att nedbringa temperaturen till en nivå som motsvarar den nivå som sedan ska upprätthållas i den s.k. kylkedjan. Temperatursänkningen åstadkoms genom att ostråvaran lagras i minst (...) dagar i en temperatur om (...) grader.
Efter lagringen kontrolleras, avplastas och slutvaxas ostråvaran. Härefter vidtar den del som Bolaget benämnt förädlingsfasen då ostråvaran bitas, rivs eller skivas i automatiska produktionslinjer. Oavsett förädlingsform förpackas härefter osten innan den palleteras i avvaktan på utleverans. Den konsumentfärdiga osten utgör enligt Bolaget en ny produkt i jämförelse med den ostråvara som kom in till produktionsanläggningen. Den genomsnittliga genomströmningstiden genom anläggningen uppgår till (...) dagar.
Bolagets fråga gäller om den elektriska kraft som omfattas av ansökan ska anses förbrukad i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen i den mening som avses i 11 kap. 3 § första stycket 1 LSE och en reducerad skattesats därför är tillämplig. Bolaget anser att så är fallet.
Enligt Skatteverkets uppfattning är den aktuella elförbrukningen vid en samlad bedömning att anse som förbrukning i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.
Enligt 11 kap. 3 § första stycket 1 LSE utgör energiskatten 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen.
Den omräkning av de i första stycket angivna skattebeloppen för kalenderåret 2011 och efterföljande kalenderår som det föreskrivs om i andra stycket innebär för 2011 inte någon ändring av aktuellt skattebelopp, se förordningen (2010:1521) om fastställande av omräknade belopp för energiskatt på elektrisk kraft för år 2011.
Ärendet gäller främst efter vilka grunder begreppet "tillverkningsprocessen" ska avgränsas från ett företags hela verksamhet. Varken i lagtexten eller i förarbetena förekommer någon definition av begreppet. I f.d. Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om energiskatt på elektrisk kraft, RSV SP 1999:1, anförs i p. 4.2.1.1., under rubriken Tillverkningsprocessen, bl.a. följande. Bedömningen av vilken elförbrukning som ska hänföras till tillverkningsprocessen bör utgå från de företagsekonomiska huvudfunktionerna tillverkning, försäljning, administration samt forskning och utveckling (FoU). Elektrisk kraft som förbrukas i och kring byggnad och mark som är knuten till pågående förädling - antingen sammansättningsproduktion, detaljtillverkning eller sönderdelande produktion - bör anses förbrukad i tillverkningsprocessen. I tillverkningsprocessen kan t.ex. ingå råvaror, halvfabrikat, komponenter och helfabrikat. Exempel avseende byggnad är — även om det endast utgör del av byggnad — lagerutrymme för i tillverkningsprocessen ingående varor. Avgörande för bedömningen av om elförbrukningen ska hänföras till tillverkningsprocessen bör vara om förbrukningen har ett direkt samband med en pågående förädling. Till försäljningsverksamhet bör hänföras lagerhållning av produkter som är färdiga för försäljning. El som förbrukas i och kring byggnad och mark där sådan lagerhållning bedrivs eller i övrigt för försäljningsverksamhet bör inte anses ha förbrukats i tillverkningsprocessen.
Motsvarande synsätt som kommer till uttryck i RSV:s rekommendationer har även tillämpats i rättspraxis, se RÅ 2002 ref. 16, där elektrisk kraft som förbrukats i industriell verksamhet i samband med lagring av produkter som var färdiga för försäljning inte har ansetts hänförlig till tillverkningsprocessen.
Den helt övervägande delen av den el som Bolaget förbrukar i aktuellt hänseende hänför sig till lagring av ostråvara. Lagringen föregår en fortsatt hantering av ostråvaran bestående i att denna kontrolleras, avplastas och slutvaxas för att därefter bitas, rivas eller skivas och förpackas till konsumentfärdig ost. Dessa åtgärder efter lagringen kan enligt Skatterättsnämndens bedömning antingen hänföras till förädling av ostråvaran eller anses ha ett direkt samband med förädlingen. Den föregående lagringen får enligt nämndens bedömning anses utgöra en förutsättning för förädlingen av ostråvaran. Även lagringen får därmed anses ha ett direkt samband med förädlingen av denna.
Det anförda innebär att den elektriska kraft som Bolaget förbrukar för aktuell lagring av ostråvara och för den efterföljande hantering av denna som nämnden i det föregående bedömt utgöra förädling eller åtgärder som har direkt samband därmed ska anses förbrukad i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen i den mening som avses i 11 kap. 3 § första stycket 1 LSE. Förhandsbeskedet har utformats med utgångspunkt i detta synsätt.
Beslutande: Svanberg, ordf., Ohlson, Harmsen Hogendoorn, Odéen, Renström, Rosvall, Wingren
Sekreterare, tillika föredragande: von Oelreich
Solceller som installeras på olika byggnader inom en fastighet samt på mark på intilliggande fastighet, med ett internt ledningsnät för delning av energi samt gemensam högspänningsservis, har ansetts utgöra separata anläggningar i förhållande till varandra.
Solceller som installeras på olika fastigheter inom ett bostadsområde och ansluts till ett s.k. IKN-nät för delning av energi har ansetts utgöra separata anläggningar i förhållande till varandra.
Installation av solceller med två anslutningspunkter på sammanbyggda huskroppar har ansetts utgöra en solcellsanläggning.
Fråga om en verksamhet måste vara huvudsaklig för att utgöra en industriell verksamhet enligt lagen om skatt på energi.
Fråga om en verksamhet måste vara huvudsaklig för att utgöra industriell verksamhet enligt lagen om skatt på energi.
Fråga om vad som ryms inom definitionen av datorhall enligt 1 kap. 14 § lagen om skatt på energi.
Solceller som installeras på sammanbyggda huskroppar räknas som en anläggning med avseende på avdrag för skatt på elektrisk kraft.
Anläggningar för kontroll, sortering, underhåll, tvättning, reparation samt kvalitetskontroll av plastbackar och pallar (returenheter) har inte ansetts utgöra tillverkningsprocess i industriell verksamhet.
Fråga om bolag som leasar viss andel av ett vindkraftverk kan anses som framställare av elektrisk kraft.
Leveranser av värme har inte ansetts skett för tillverkningsprocessen i en sådan industriell verksamhet som tillhör de verksamhetskategorier som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.
