X kommun (Kommunen) planerar att installera solceller på idrottsanläggningen (…). Fastigheten består av flera sammanbyggda huskroppar (idrottshallar).

För att få en hög egenanvändning av den producerade solelen planerar Kommunen att installera två produktionsenheter. Varje enhet kommer att kopplas in på varsitt el-abonnemang (anslutningspunkt). Den sammanlagda effekten kommer att bli ca (…) kilowatt, dock kommer ingen av enheterna att enskilt komma upp till 500 kilowatt eller mer.

Kommunen vill veta om den planerade solcellsinstallationen på (…) ska anses som en eller två anläggningar enligt 11 kap. 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE.

Kommunen anser att solcellsinstallationen utgör två solcellsanläggningar eftersom solcellsanläggningarna inte har några gemensamma tekniska komponenter av följande skäl. Av förarbetena framgår att det endast är produktionsenheter som är geografisk och tekniskt sammanhängande som ska ses om en anläggning.

Skatteverket anser att produktionsenheterna är att anse som en anläggning eftersom avsikten är att produktionsenheterna ska placeras på sammanbyggda huskroppar. Det faktum att produktionsenheterna ska kopplas till olika anslutningspunkter föranleder i sig inte att de utgör olika anläggningar.

Enligt 11 kap. 1 § LSE är elektrisk kraft som förbrukas i Sverige skattepliktig, om inte annat följer av 2 § samma kapitel.

Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den framställs från sol i en anläggning med en sammanlagd installerad toppeffekt av mindre än 500 kilowatt, av någon som förfogar över en sammanlagd installerad toppeffekt av mindre än 500 kilowatt och den elektriska kraften inte har överförts till ett koncessionspliktigt nät (11 kap. 2 § LSE).

Kommunen vill veta om den planerade solcellsinstallationen utgör en eller två anläggningar i LSE:s mening.

I förarbetena till undantaget i 11 kap. 2 § LSE uttalas bl.a. att produktionsenheter som geografiskt och tekniskt är sammanhängande, exempelvis genom att dela generator eller som på annat sätt är sammanhängande, bör ses som en enda anläggning och inte som flera anläggningar. Vidare framgår att bedömningen av om produktionsenheter är sammanhängande ska göras även för elproduktionsenheter utan generator samt att förekomsten av flera mätpunkter (anslutningspunkter) inom anläggningen inte bör påverka bedömningen. Det anförs också att bedömningen av om produktion ska anses ske i en eller flera anläggningar inte bör påverkas vid avtalslösningar som leder till konstlade uppdelningar eller byten av ägandeform (prop. 2015/16:1 s. 300 och s. 344).

Av Kommunens beskrivning framgår att varje produktionsenhet är ett slutet system som kopplas till en egen anslutningspunkt. Beslutet om antal solcellsanläggningar med tillhörande anslutningspunkter har fattats mot bakgrund av ambitionen att få ut en hög egenanvändning. Av förarbetena framgår dock att enbart förekomsten av flera anslutningspunkter inom en anläggning i sig inte påverkar bedömningen av om fråga är om en eller flera anläggningar.

Skatterättsnämnden anser att de aktuella produktionsenheterna är sammanhängande eftersom de är placerade på sammanbyggda huskroppar. Att enheterna kopplas till olika anslutningspunkter och anläggningen rent tekniskt utgörs av olika solcellssystem med olika elabonnemang medför inte att de utgör separata anläggningar. Enheterna utgör därmed en enda anläggning med en sammanlagd installerad toppeffekt som överstiger 500 kilowatt.

I avgörandet har deltagit Rolf Bohlin, Petter Classon, Jeanette Fored, Kristina Harmsen Hogendoorn (ordf.), Christina Olsson, Birgitta Pettersson och Anna Sandberg Nilsson.

Ärendet har föredragits av Karin Korpinen.