Överlåtelse av verksamhet
(Dnr 76-24/I)Fråga om ett bolags överlåtelse av tillgångar till ett dotterbolag inte ska anses som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.
Evenemang som hålls i ett s.k. spökhus omfattas av en skattesats om 25 procent
X AB:s (Bolaget) tillhandahållande av biljetter till dess evenemang (…) omfattas av skattesatsen 25 procent.
Bolagets evenemang (…) hålls i ett s.k. spökhus vid (…) på utsatta datum och tider. För att få tillträde köper deltagarna en separat biljett. Tidsåtgången är ca 60 minuter.
I ansökan beskrivs evenemanget sammanfattningsvis enligt följande. I grupper om 4–6 personer passerar deltagarna ett antal scener, med tydlig början och slut. De har få vägval och kommer att oavsett vilken väg de väljer slutligen hamna på samma ställe. Inledningsvis ges deltagarna en säkerhetsgenomgång och instruktioner. De hämtas sedan av en skådespelare till den första scenen. Han beskriver situationen samtidigt som han försöker skapa förvirring och otrygghet hos deltagarna. (…) Därefter följer deltagarna en arrangerad bana med ett antal scener (…). Deltagarna utsätts här för plötsliga attacker. Skådespelarna ska försöka ta (…) från deltagarna men de får inte ha någon direkt fysisk kontakt. (…) Om de lyckas har emellertid deltagaren blivit (…), vilket tas upp i slutscenen.
Skådespelarna, ca 22–35 stycken, har bestämda roller och ett antal rum att agera inom. Beroende på situation kan de t.ex. komma krypande eller agera mot rekvisita och andra skådespelare i syfte att förvirra eller chocka deltagarna. Vissa skådespelare agerar (…), med uppgift att förstärka stämningen och ge upphov till olika reaktioner inom gruppen.
Skådespelarna har utifrån sina olika roller särskild sminkning och scenklädsel. Deltagarna interagerar med skådespelarna men kan inte påverka handlingen. Varje scen innehåller specialeffekter i form av mekaniska dockor. Bakgrundsljud, rök, lukter och olika ljussättningar förstärker rekvisita och scen. (…)
Bolaget vill veta om tillhandahållandet av biljetter till evenemanget (…) ska anses utgöra tillträde till en teaterföreställning eller därmed jämförlig föreställning och därmed omfattas av den reducerade skattesatsen enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
Övriga frågor har återkallats.
Bolaget anser att evenemanget huvudsakligen utgör en teaterföreställning och att den reducerade skattesatsen därmed är tillämplig. Bolaget anför att skådespelarna och den särskilt utformade scenmiljön är det centrala i föreställningen. Syftet för den genomsnittlige besökaren är att få uppleva det teatrala iscensättandet av en (…)föreställning. I detta ligger en förväntning att bli ordentligt skrämd i enlighet med den kulturgren i vilken (…)genren ingår. Enligt Bolagets mening är det den samlade teaterupplevelsen som utgör evenemangets tyngdpunkt.
Skatteverket anser att tillhandahållandet inte omfattas av den reducerade skattesatsen och anför bl.a. följande. Det avgörande för deltagarnas efterfrågan av biljetter till (…) är att de får möjlighet att uppleva spänning och skräck genom att de själva interagerar i berättelsen om ett (…). Tyngdpunkten i evenemanget är att deltagarna får inta en roll i form av (…) och delta i ett spelliknande arrangemang, dvs. de låtsas vara någon annan än de egentligen är. Ett sådant arrangemang utgör enligt Skatteverkets mening inte en sådan föreställning som omfattas av den lägre skattesatsen.
Mervärdesskatt ska enligt 7 kap. 1 § första stycket ML tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket.
Skattesatsen för tillträde till teaterföreställningar eller andra jämförliga föreställningar är 6 procent enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 5 ML.
Av förarbetena till nämnda bestämmelse framgår att olika verksamheter inom nöjesbranschen inte omfattas av den reducerade skattesatsen utan att den bör förbehållas verksamheter som tydligt utgör en del av kulturområdet (prop. 1996/97:10 s. 34). Vidare nämns såsom jämförliga föreställningar exempelvis revyer, operetter och musikaler (prop. 1989/90:111 s. 195). Någon definition av vad som avses med teaterföreställning eller andra jämförliga föreställningar finns däremot varken i lagen eller i dess förarbeten.
Bestämmelsen i ML ska tolkas i ljuset av motsvarande reglering i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) och hur denna reglering har tolkats av EU-domstolen.
Enligt artikel 98.2 jämförd med punkt 7 i bilaga III får en reducerad skattesats tillämpas för tjänster som består i att ge besökare tillträde till teatrar och liknande kulturella evenemang och anläggningar.
Av EU-domstolens praxis framgår att begrepp som ingår i beskrivningen av de varor och tjänster för vilka en reducerad skattesats kan tillämpas ska tolkas restriktivt, i bemärkelsen strikt, eftersom denna möjlighet är en avvikelse från principen om att normalskattesatsen ska tillämpas. Av detta följer att begreppen ska tolkas i enlighet med den normala lydelsen av aktuella ord (se t.ex. EU-domstolens dom i mål nr C‑83/99, Kommissionen mot Spanien, EU:C:2001:31, pp. 18–20 och mål nr C-3/09, Erotic Center, EU:C:2010:149, pp. 14–16).
För att bedöma om tillhandahållandet omfattas av 7 kap. 1 § tredje stycket 5 ML bör ställning tas till vad som utgör dess huvudsakliga karaktär (jfr RÅ 2003 ref. 24).
Bolaget ger tillträde till evenemanget (…) i utbyte mot en biljett. Deltagarna i evenemanget tar sig igenom en arrangerad bana i ett s.k. spökhus inspirerat av (…)genren samtidigt som de interagerar med skådespelare som agerar i olika roller. Det huvudsakliga syftet med evenemanget synes vara att med hjälp av olika spänningsmoment framkalla chock och rädsla hos deltagarna i form av ett spelliknande arrangemang. Enligt Skatterättsnämndens mening har detta evenemang inte sådan karaktär att den kan anses utgöra en del av kulturområdet för vilket den reducerade skattesatsen är avsedd att tillämpas. Det förhållandet att evenemanget utförs i en anläggning med för ändamålet uppbyggda miljöer och har inslag av skådespeleri föranleder inte någon annan bedömning.
Skatterättsnämnden anser mot denna bakgrund att Bolagets tillhandahållande inte kan anses utgöra tillträde till sådana föreställningar som avses i 7 kap. 1 § tredje stycket 5 ML. Mervärdesskatt ska därmed tas ut med en skattesats om 25 procent.
I avgörandet har deltagit Kristina Harmsen Hogendoorn, ordf., Birgitta Pettersson, Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Christina Olsson, Anna Sandberg Nilsson och Madelaine Tunudd.
Ärendet har föredragits av Camilla Sandström.
I den slutliga handläggningen har även Erika Örbom deltagit.
Fråga om ett bolags överlåtelse av tillgångar till ett dotterbolag inte ska anses som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.