X AB (X) [avser att bedriva en verksamhet som består av följande tillhandahållande]:

 - Utredning av den hörselskadades situation på arbetsplatsen.

-  Utprovning av arbetstekniska hjälpmedel (…).

- Anpassning av det aktuella arbetshjälpmedlet.

- Uppföljning och justering av hjälpmedlet så att det passar den aktuella kundens behov.

Kunder är privatpersoner som innehar en redan anpassad hörapparat. Om Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen godkänner den föreslagna åtgärden betalar dessa genom bidrag för hela processen; från utredning till köp och anpassning/justering av personens arbetstekniskahjälpmedel.

X vill veta om tillhandahållandet av det arbetstekniska hörselhjälpmedlet tillsammans med utredning, utprovning, anpassning och uppföljning avseende detta är undantaget från skatteplikt. Sökanden anger ingen egen uppfattning i frågan.

Skatteverket anser att tillhandahållandet inte omfattas av undantag från skatteplikt med följande motivering. Huvudsyftet med utredningen tycks vara att tjäna som underlag för Försäkrings­kassans eller Arbetsförmedlingens beslut att bekosta hjälpmedlet. Om hjälpmedlet bekostas är huvudsyftet med detta att kunden ska kunna utföra sitt arbete utan hinder av hörselnedsättningen. Tillhandahållandet av hjälpmedlet som sådant utgör inte heller ett led i vården utan omfattas även det av skatteplikt.

Enligt 3 kap. 4 § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML, undantas omsättning av tjänster som utgör bl.a. sjukvård samt tjänster av annat slag och varor som den som tillhandahåller vården omsätter som ett led i denna.

Av 5 § första stycket framgår att med sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid barnsbörd, under förutsättning att åtgärderna vidtas vid sjukhus eller någon annan inrättning som drivs av det allmänna eller, inom enskild verksamhet, vid inrättningar för sluten vård, eller om
åtgärderna annars vidtas av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom
sjukvården.

Bestämmelserna i ML avseende sjukvård ska tolkas mot bakgrund av motsvarande reglering i artikel 132.1 b och c i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) så som dessa bestämmelser tolkats av EU-domstolen. Enligt direktivbestämmelserna ska från skatteplikt undantas
sjukhusvård och sjukvård samt transaktioner nära knutna till dessa, som utförs
av offentligrättsliga organ eller under jämförbara sociala betingelser av sjukhus, centrum för medicinsk behandling eller diagnos och andra i vederbörlig ordning erkända inrättningar av liknande art samt sjukvårdande behandling som ges av medicinska eller paramedicinska yrkesutövare såsom dessa definieras av medlemsstaten i fråga.

Av EU-domstolens praxis framgår att med sjukvård och sjukvårdande behandling avses medicinska åtgärder för att ställa diagnos, ge vård och om möjligt bota sjukdomar eller komma till rätta med hälsoproblem. För att sjukvård och sjukvårdande behandling ska omfattas av undantag från skatteplikt ska syftet med de medicinska åtgärderna vara att skydda – inbegripet även bevara och återställa – hälsan hos människor. Detta syfte uppnås även genom medicinska åtgärder som tillhandahålls i preventivt syfte (se bl.a.
EU-domstolens domar D, C-384/98, EU:C:2000:444, Dornier, C-45/01,
EU:C:2003:595, d´Ambrumenil, C‑307/01, EU:C:2003:627, Unterpertinger, C-212/01,
EU:C:2003:625, Future Health Technologies, C-86/09, EU:C:2010:334, PFC Clinic,
C-91/12, EU:C:2013:198 och Klinikum Dortmund, C-366/12, EU:C:2014:143).

Av EU-domstolens dom i Unterpertinger följer att tjänster som har till syfte att få fram ett svar på frågor som har ställts i samband med en begäran om sakkunnigutlåtande för att göra det möjligt för annan att fatta ett beslut inte omfattas av undantaget från skatteplikt (p. 42–43). Av domenframgår också att undantagen från skatteplikt i direktivet ska tolkas strikt
(p. 34).

Med uttrycket ”transaktioner som är nära knutna” till sjukhusvård och sjukvård förstås tjänster som är underordnade i förhållande till den sjukhusvård eller sjukvård som patienterna får och utgör den huvudsakliga tjänsten. Det är endast sådana tjänster som logiskt sett ingår i sjukhusvård och sjukvård och som utgör ett väsentligt led i tillhandahållandet
av sistnämnda tjänster för att uppnå de med dessa tjänster eftersträvade
behandlingsmålen som kan utgöra ”transaktioner nära knutna” till sjukvård. Uttrycket transaktioner som är nära knutna till sjukhusvård och sjukvård skatolkas så att det inte omfattar sådana transaktioner som endast eventuellt har ett samband med den sjukvård som ges på sjukhus men sjukvården varken existerar, har påbörjats eller är planerad (CopyGene, C-262/08, EU:C:2010:328, p. 39, 40 och 52).

Av Högsta förvaltningsdomstolens praxis framgår att dentjänst som en läkare tillhandahöll vid ett s.k. avstämningsmöte inte omfattadesav från skatteplikt undantagen sjukvård. Den tjänst som läkaren tillhandahöll Försäkringskassan vid avstämningsmötet ansågs inte tillhandahållen med det huvudsakliga syftet att skydda den sjukskrivnes hälsa (RÅ 2007 ref. 88 II).

Ansökan avser en tjänst som kan utmynna i att ett arbetstekniskt hörselhjälpmedel tillhandahålls. Förutom utredning ingår i förekommande fall utprovning, anpassning och efterföljande uppföljning av hjälpmedlet i tillhandahållandet. Frågan är om denna omsättning omfattas av undantag från skatteplikt för sjukvård i 3 kap. 4 § ML.

Med hänsyn till hur processen beskrivs i ansökan kan inte det huvudsakliga syftet med tillhandahållandet anses vara att skydda, bevara eller återställa hälsan för bolagets kunder. Det huvudsakliga syftet är enligt Skatterättsnämndens mening i stället att kunderna lättare ska kunna utföra sitt arbete. Vad som omsätts rör således anpassning av arbetsplatser snarare än vård och är därför inte att betrakta som från skatteplikt undantagen sjukvård eller led i sådan sjukvård.

I avgörandet har deltagit Kristina Harmsen Hogendoorn, ordf., Birgitta Pettersson, Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Christina Olsson, Anna Sandberg Nilsson och Madelaine Tunudd.

Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.