Kvalificerade andelar, utomståenderegeln
(Dnr 70-23/D)Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
Särskilda skäl för att medge undantag från röstvillkoret i samband med andelsbyte har ansetts föreligga.
Undantaget från röstvillkoret är tillämpligt.
X är ett onoterat bolag [hemmahörande i ett annat EU-land]. X äger ca 80 procent av aktierna i det onoterade svenska bolaget Y AB (Y). A, som är obegränsat skattskyldig i Sverige, äger aktier i båda dessa bolag.
Y ingick 2019 ett avtal med [en utländsk koncern] om försäljning av samtliga sina dotterbolag. Affären slutfördes 2020 och efter det består Y:s balansräkning i princip bara av en kassa.
X ska nu rikta ett erbjudande till Y:s minoritetsägare som innebär att bolaget förvärvar deras aktier i Y i utbyte mot aktier i X. Därefter avser X att absorbera Y genom en gränsöverskridande fusion. Det finns två skäl för detta. Ett skäl är att minska exponeringen mot valutafluktuationer. Det andra skälet är att konsolidera bolagens respektive balansräkningar. Förhoppningen är att fusionen kan avslutas före årsskiftet 2020/2021.
A kommer att få aktier i X till ett värde av ca (…) kronor och en betydande kapitalvinst kommer att uppkomma för honom. Han vill därför tillämpa reglerna om framskjuten beskattning i 48 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Om fusionen slutförs som planerat kommer dock inte röstvillkoret i 8 § att vara uppfyllt.
A vill veta om undantaget från röstvillkoret i 8 § är tillämpligt för det fall fusionen genomförs och avslutas före årsskiftet 2020/2021.
Såväl A som Skatteverket anser att undantaget är tillämpligt då det inte är skatteskäl som är anledningen till vare sig andelsbytet eller fusionen.
I 48 a kap. finns bestämmelser om framskjuten beskattning vid andelsbyten. För att ett förfarande ska ses som ett andelsbyte ska bl.a. villkoret om röstetal i 8 § vara uppfyllt.
Enligt 8 § första stycket första meningen ska det köpande företaget vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker inneha andelar i det avyttrade företaget med ett sammanlagt röstetal som överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om särskilda skäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det avyttrade företaget efter andelsbytet är det enligt andra meningen tillräckligt att företaget haft ett sådant innehav vid någon tidpunkt efter andelsbytet under det nämnda kalenderåret.
Röstvillkoret har utformats som en huvudregel från vilken undantag kan göras om det föreligger särskilda skäl. I förarbetena anges att röstvillkoret bör införas som ett led i att motverka skatteundandraganden, vilket innebär att undantaget snarare kan uppfattas som huvudregeln. Utöver ett exempel på när särskilda skäl kan anses föreligga ger förarbetena ingen ytterligare ledning för tillämpning av bestämmelsen (jfr prop. 1998/99:15 s. 188 f.).
Vid tillämpning av röstvillkoret ska även beaktas att bestämmelserna i 48 a kap. är en del av genomförandet av rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan i svensk rätt (fusionsdirektivet, ursprungligen 90/434/EEG, sedermera 2009/133/EG och ändrat genom 2013/13/EU). Det innebär att en tillämpning av bestämmelserna måste vara förenlig med fusionsdirektivet.
Till skillnad från de svenska reglerna innehåller fusionsdirektivet inte något krav på att röstmajoritet i det förvärvade företaget ska föreligga vid kalenderårets utgång (jfr artikel 2 e). Upprätthållandet av ett sådant krav synes enligt direktivet endast kunna motiveras av att andelsbytet har skatteflykt eller skatteundandragande som huvudsakligt syfte (jfr artikel 15.1 a).
Skatterättsnämnden finner mot bakgrund av syftet med andelsbytet och vad som anförts i övrigt att det föreligger sådana särskilda skäl som avses i 48 a kap. 8 § första stycket andra meningen. Det är således tillräckligt att X innehaft aktier med röstmajoritet i Y vid någon tidpunkt efter andelsbytet under kalenderåret.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson
Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern kommer att indirekt äga omkring 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag som indirekt äger andelar i ett svenskt verksamhetsbolag i likvidation.
Fråga om stiftelses bidrag till ett aktiebolag främjar ett allmännyttigt ändamål
En svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige mer än 20 år har inte ansetts få väsentlig anknytning hit med anledning av att hans hustru stadigvarande kommer att vistas här.
En bahamansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. Förmånstagaren ska behandlas som ägare av trustegendomen och beskattas för eventuell avkastning på tillgångarna i trusten medan en utbetalning av tillgångarna från trusten inte ska beskattas.
Fråga om ränta på kontanta medel på ett bankkonto inom ISK med samma räntesats som den räntefaktor som gäller för schablonbeskattningen ska beskattas enligt huvudregeln i inkomstslaget kapital.
Ett privatbostadsföretags innehav av aktier i dotterbolag har ansetts vara näringsbetingade andelar.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.