Fråga hur en researrangörs kostnad för broavgift ska behandlas vid tillämpningen av reglerna om vinstmarginalbeskattning för resebyråverksamhet, m.m.
Fråga 1
Kostnaden för den tjänst som Z AB tillhandahåller X AB omfattas av bestämmelserna i 9 b kap. 2 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML, och ska således beaktas vid bestämmandet av X AB:s marginal.
Fråga 2
Y AB ska inte redovisa utgående skatt på det belopp som bolaget fakturerar X AB avseende avgiften till Z AB.
X AB är researrangör av bussresor och tillämpar i sin verksamhet bestämmelserna om viss resebyråverksamhet i 9 b kap. ML.
I ett omfrågat typfall tillhandahåller X AB resenärer en bussresa till [utlandet] för ett pris om 6 000 kr. Som ett led i omsättningen av resan förvärvar X AB för 3 000 kr en persontransport från Y AB och erlägger vidare en [broavgift] på 40 kr till Z AB (...).
I framtiden kan avgiften till Z AB i stället komma att erläggas av Y AB och då ingå i det totalbelopp som bolaget fakturerar X AB för persontransporttjänsten. Totalbeloppet skulle alltså i det tänkta exemplet uppgå till 3 040 kr.
X AB frågar om den tjänst som i det omfrågade typfallet tillhandahålls bolaget av Z AB, kommer resenären direkt till godo i den mening som avses i 9 b kap. 2 § ML (fråga 1). Y AB frågar om bolaget då det fakturerar X AB ska redovisa utgående skatt hänförlig till den del av det fakturerade totalbeloppet som motsvarar vad Y AB erlagt i [broavgift] till Z AB (fråga 2).
Skatteverket anser som Skatterättsnämnden uppfattar verkets yttrande att fråga 1 ska besvaras jakande och att fråga 2 ska besvaras nekande.
Fråga 1
Bestämmelserna om viss resebyråverksamhet i 9 b kap. ML innebär bl.a. att ett reseföretag ska utgå från vinstmarginalen i stället för ersättningen vid beräkning av mervärdesskatt i fråga om resetjänster. Marginalen utgörs av skillnaden mellan ersättningen för resetjänsten och resebyråns kostnader för varor och tjänster som tillhandahålls resebyrån av andra näringsidkare och som kommer resenären direkt till godo (2 § andra stycket), som t.ex. kostnad för persontransporttjänster (prop. 1994/95:202 s.62 f.).
Enligt motsvarande bestämmelse i artikel 308 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet) anses resebyråns marginal utgöra skillnaden mellan det totala belopp som ska betalas av den resande, exklusive mervärdesskatt, och resebyråns faktiska kostnad för leveranser av varor och tillhandahållande av tjänster som görs av andra beskattningsbara personer och som är till direkt nytta för den resande.
Nämnden anser att rätten att köra över [den aktuella bron] utgör en förutsättning för och har ett sådant samband med själva busstransporten att X AB:s kostnad för denna tjänst ska beaktas vid bolagets beräkning av marginalen enligt 9 b kap. 2 § andra stycket ML jfrt med artikel 308 i mervärdesskattedirektivet. Förhandsbeskedet avseende fråga 1 har utformats med utgångspunkt i detta synsätt.
Fråga 2
Enligt förutsättningarna tillhandahåller Y AB X AB busstransporten till [utlandet] och överfarten över [bron] till ett sammanlagt pris av 3 040 kr.
Den persontransporttjänst som Y AB tillhandahåller ska anses omsatt utomlands (se 5 kap. 9 § ML och 5 § nämnda kapitel i dess lydelse före den 1 januari 2010).
Den del av totalbeloppet som motsvarar [broavgiften] utgör enligt Skatterättsnämndens mening en kostnadskomponent i Y AB:s tillhandahållande av den persontransporttjänst som enligt det föregående ska anses omsatt utomlands. Vid sådant förhållande ska Y AB inte heller redovisa utgående skatt på det belopp i fakturan som avser avgiften som bolaget erlagt till Z AB. Förhandsbeskedet avseende fråga 2 har utformats i enlighet med detta synsätt.
Beslutande: Svanberg, ordf., Eriksson, Harmsen Hogendoorn, Odéen, Peterson, Rabe, Wingren
Sekreterare: von Oelreich
Föredragande: Opander
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.
Tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster till fondbolag har inte ansetts utgöra sådan förvaltning som omfattas av undantag från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.
Den obligatoriska insats som medlemmar betalar in till en ekonomisk förening avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt (jfr HFD 2024 ref. 10)
