En svensk filials förvärv av tjänster från det utländska huvudkontoret har ansetts utgöra förvärv av tjänster som medför skattskyldighet för den mervärdesskattegrupp i vilken filialen ingår.
Frågorna 1 och 2
X AB Momsgrupp (Momsgruppen) är skattskyldig för Y:s omsättning av de i ärendet aktuella tjänsterna i den utsträckning omsättningen omfattas av skatteplikt.
Y bedriver verksamhet inom [en viss sektor]. Y har sitt huvudkontor i [land A] men har filialer och representationskontor i (…) andra länder.
Y:s olika verksamheter i Sverige ingår i Momsgruppen. Den faktiska verksamheten i Sverige bedrivs till allt övervägande del av gruppmedlemmen Z, filial Sverige (Filialen). Filialen erbjuder kunderna på den svenska marknaden [tjänster av visst slag].
Y:s huvudkontor i [land A] utför koncerngemensamma tjänster åt Y, dess representationskontor och filialer, däribland Filialen. Till de tjänster som huvudkontoret utför hör IT‑tjänster, HR-tjänster, juridiska tjänster, (…).
I syfte att säkerställa en rättvisande kostnadsfördelning har Y fastställt vissa principer efter vilka tjänsterna värderas. De principer för kostnadsfördelning som rör tjänsterna till Filialen beskrivs i [ett internprissättningsdokument], vilket getts in i ärendet.
Filialen vill veta om Filialen är skattskyldig för mervärdesskatt för de tjänster som Y:s huvudkontor utför och Filialen använder (fråga 1). Momsgruppen vill veta om den omständigheten att Filialen ingår i en mervärdesskattegrupp medför att Momsgruppen blir skattskyldig för mervärdesskatt avseende de aktuella tjänsterna (fråga 2).
Filialen och Momsgruppen anser att frågorna ska besvaras med att någon skattskyldighet inte uppkommer.
Skatteverket anser att Momsgruppen med tillämpning av reglerna om omvänd skattskyldighet blir skattskyldig för omsättningen av de tjänster som Y:s huvudkontor tillhandahåller Filialen.
Regler om mervärdesskattegrupper finns i 6 a kap. ML.
Enligt kapitlets 1 § första stycke får vid tillämpningen av bestämmelserna i ML två eller flera beskattningsbara personer, under de förutsättningar som anges i kapitlet, anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp) och den verksamhet som mervärdesskattegruppen bedriver anses som en enda verksamhet. Huruvida mervärdesskattegruppens verksamhet ska anses medföra skattskyldighet följer enligt andra stycket av de allmänna bestämmelserna i 1 kap. 2 § första stycket 1.
Enligt kapitlets 2 § andra stycke får i en mervärdesskattegrupp endast ingå en beskattningsbar persons fasta etableringsställe i Sverige.
Bestämmelserna baseras på artikel 11 i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG). Efter samråd med den rådgivande kommittén för mervärdesskatt får, enligt artikeln, varje medlemsstat anse som en enda beskattningsbar person sådana personer som är etablerade i medlemsstaten och som, trots att de är rättsligt oberoende, är nära förbundna med varandra genom finansiella, ekonomiska och organisatoriska band.
Allmänt gäller att mervärdesskatt ska betalas vid sådan omsättning inom landet som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap (1 kap. 1 § första stycket 1 ML).
Med omsättning av tjänst förstås enligt 2 kap. 1 § tredje stycket 1 att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon.
Regler om omsättningsland finns i 5 kap. ML. Enligt huvudregeln i kapitlets 5 § är en tjänst som tillhandahålls en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap omsatt inom landet om den beskattningsbara personen antingen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här och tjänsten tillhandahålls detta. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 44 i mervärdesskattedirektivet.
Skattskyldig för sådan omsättning som anges i 1 kap. 1 § första stycket 1 av sådana tjänster som avses i 5 kap. 5 § är enligt 1 kap. 2 § första stycket 2 den som förvärvar tjänsten, om den som omsätter tjänsten är en utländsk beskattningsbar person och förvärvaren såvitt nu är i fråga är en beskattningsbar person. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 196 i mervärdesskattedirektivet.
Med utländsk beskattningsbar person förstås en beskattningsbar person som inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe här i landet och inte heller är bosatt eller stadigvarande vistas här (1 kap. 15 §).
Vid omsättning av en vara eller tjänst som görs inom landet av en beskattningsbar person som har ett fast etableringsställe här ska den beskattningsbara personen vid tillämpning av 1 kap. 2 § första stycket likställas med en utländsk beskattningsbar person, om omsättningen görs utan medverkan av det svenska etableringsstället (1 kap. 2 § fjärde stycket).
Frågorna 1 och 2
Den bedömning som ska göras i ärendet är om Filialen eller Momsgruppen eller ingendera av dem är skattskyldig för omsättning av tjänster från Y:s(…) huvudkontor.
Filialen och Momsgruppen anser, med hänvisning till bl.a. EU‑domstolens dom i mål nr C-210/04 FCE Bank, att Y och Filialen utgör delar av en och samma beskattningsbara person och att transaktionerna dem emellan därför ligger utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Den omständigheten att Filialen ingår i Momsgruppen bör enligt sökandena inte medföra något avsteg från den principen. Samtliga tjänster används i sin helhet av Filialen och de tillhandahålls inte till någon del någon annan medlem i Momsgruppen eller tredje part.
EU-domstolen har i avgörandet rörande FCE Bank fastställt att ett i en annan medlemsstat hemmahörande fast driftställe som inte utgjorde någon juridisk enhet skild från det bolag som det tillhörde och som tillhandahölls tjänster av detta bolag inte skulle anses utgöra en beskattningsbar person på grund av de kostnader som fördelats på driftstället till följd av detta tillhandahållande.
I EU-domstolens avgörande aktualiserades inte frågan om vilka de mervärdesskatterättsliga konsekvenserna hade varit om ett sådant fast driftställe som var föremål för EU-domstolens bedömning hade ingått i en mervärdesskattegrupp. Enligt nämndens uppfattning kan därför avgörandet inte utan vidare läggas till grund för bedömningen i det nu aktuella ärendet.
Bildandet av en mervärdesskattegrupp får till följd att gruppmedlemmarna upphör att ses som olika beskattningsbara personer för mervärdesskatt och istället ska betraktas som en enda beskattningsbar person i mervärdesskattehänseende (jfr EU-domstolens dom i mål nr C-162/07 Ampliscientifica, p. 23). Vidare gäller att transaktioner som företas mellan gruppmedlemmarna inte blir föremål för mervärdesskatt utan behandlas som interna transaktioner inom ett enda företag (jfr prop. 1997/98:148 s. 33).
Genom att bli medlem i Momsgruppen har Filialen blivit en del av en ny beskattningsbar person, dvs. Momsgruppen och därigenom för mervärdesskatteändamål lösgjort sig från huvudkontoret Y (för motsvarande resonemang, se EU‑kommissionens meddelande, KOM[2009] 325). Detta får genomslag i alla mervärdesskatterättsliga hänseenden (jfr Högsta förvaltningsdomstolens dom av den 10 maj 2013, mål nr 1828‑12). Mot den bakgrunden finner Skatterättsnämnden att de i ärendet aktuella tjänsterna ska anses tillhandahållna Momsgruppen och inte Filialen.
Vid utförandet av de aktuella tjänsterna tillämpar Y en intern kostnadsfördelning i enlighet med vissa i internprissättningsdokumentet angivna principer för att fastställa marknadsmässigt pris.
Enligt Skatterättsnämndens mening finns ett rättsförhållande mellan Y och den del av den beskattningsbara personen Momsgruppen som Filialen utgör, enligt vilket den ersättning som Y erhåller utgör det faktiska motvärdet för de tjänster som Momsgruppen genom Filialen erhåller. Fråga är således om tillhandahållanden av tjänster mot ersättning (se t.ex. domen mål nr C-16/93 R.J. Tolsma, p. 14). Omsättning föreligger därmed enligt 2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML.
Mot den bakgrunden och då övriga förutsättningar för skattskyldighet är uppfyllda blir Momsgruppen skattskyldig för Y:s omsättning av tjänster i den utsträckning som omsättningen omfattas av skatteplikt.
Förhandsbeskedet har utformats med utgångspunkt i de i det föregående gjorda övervägandena.
Beslutande: Svanberg, ordf., Ohlson, Harmsen Hogendoorn, Odéen, Renström, Sandberg Nilsson, Wingren
Sekreterare och föredragande: Börjesson
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.
Tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster till fondbolag har inte ansetts utgöra sådan förvaltning som omfattas av undantag från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.
Den obligatoriska insats som medlemmar betalar in till en ekonomisk förening avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt (jfr HFD 2024 ref. 10)
