Uthyrning av butikslokaler för att användas som s.k. popup-butiker har, under de angivna förutsättningarna, ansetts ske för stadigvarande användning trots kortare hyresperioder.
Fråga 1 och 2
Uthyrningarna av de med ansökan avsedda butikslokalerna får anses ske för sådan stadigvarande användning som avses i 3 kap. 3 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
X AB (Bolaget) har angett i huvudsak följande angående omständigheterna i ärendet.
Bolaget äger fastigheter i vilka butikslokaler hyrs ut. Bolaget avser att hyra ut två lokaler för att användas som s.k. popup-butiker. Med popup-butik menas en butikslokal för tillfällig försäljning av varor. Hyresgästens syfte med en popup-butik är att väcka uppmärksamhet och på så sätt öka kundernas intresse för varorna och varumärket. Tanken är att butiken dyker upp på ett ställe för att efter en kortare tid upphöra. Kontraktstiden är tillfällig och kan variera allt från en vecka till ett par månader.
Den ena lokalen är belägen längs ett köpstråk på [gatan] i (…). Lokalen omfattas av frivillig skattskyldighet sedan tidigare men står idag outhyrd. För att öka kundtillströmningen och på så vis återupprätta köpstråket som en levande och attraktiv plats för butiker och kunder har Bolaget planer på att finna lämpliga hyresgäster som vill hyra lokalen för användning som popup-butik. Avsikten är att lokalen ska hyras ut upprepade gånger med en avtalad hyrestid om tio dagar upp till en månad. På sikt kan lokalen komma att återgå till att användas för uthyrningar med längre avtalstid. Potentiella hyresgäster är endast företag som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet.
Den andra lokalen är belägen i ett nybyggt köpcentrum i (…). Lokalen har tidigare inte hyrts ut och omfattas därför ännu inte av frivillig skattskyldighet. Potentiella hyresgäster har visat intresse att hyra lokalen som popup-butik. Det rör sig enbart om företag som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet till mervärdesskatt. Bolagets avsikt är att hyra ut lokalen för användning som popup-butik med en avtalad hyrestid om en månad. Bolaget avser att efter hyrestidens slut hyra ut butikslokalen på nytt till företag som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet.
Bolaget har gett in utkast till de hyreskontrakt som avses bli använda. I hyresvillkoren föreskrivs att hyresgästen ska bedriva ”momspliktig verksamhet” i lokalen och att hyresvärden är skattskyldig till mervärdesskatt för uthyrning av lokalen samt att hyresgästen ska utöver hyran erlägga vid varje tillfälle gällande mervärdesskatt.
Bolaget vill veta om kravet på stadigvarande användning i 3 kap. 3 § andra stycket ML är uppfyllt dels när en butikslokal, som sedan tidigare omfattas av frivillig skattskyldighet, upprepade gånger hyrs ut med en avtalad hyrestid om tio dagar upp till en månad till olika skattskyldiga företag (fråga 1), dels när en butikslokal, som sedan tidigare inte omfattas av frivillig skattskyldighet, hyrs ut med en avtalad hyrestid om en månad till ett skattskyldigt företag (fråga 2).
Bolaget anser att kravet på stadigvarande användning är uppfyllt i de beskrivna situationerna. Bolaget menar sammanfattningsvis följande. Syftet med bestämmelserna om frivillig skattskyldighet är att undvika kumulativa effekter vid uthyrning till skattskyldiga företag. Med hänsyn till detta ska förutsättningarna för frivillig skattskyldighet anses vara uppfyllda oavsett kontraktstidens längd. Bolagets avsikt är ändå att lokalerna ska hyras ut för stadigvarande användning i verksamhet som medför skattskyldighet.
Skatteverket anser att fråga nr 1 ska besvaras jakande och fråga nr 2 nekande. Verket anför i huvudsak följande. En lokal som omfattas av skattskyldighet fortsätter att omfattas av denna även om lokalen står outhyrd. En sådan lokal uppfyller därför kravet på att uthyrningen är stadigvarande även om ett nytt hyresavtal ingås för en kortare period. När en fastighetsägare första gången vill bli frivilligt skattskyldighet för en lokal, kan användningen i en verksamhet som omfattas av skattskyldighet emellertid inte förutsättas bli stadigvarande i det fall hyreskontraktet avser en kortare period. Bedömningen bör här göras med utgångspunkt i hyresavtalet. Avser hyresavtalet en period om minst ett år eller är det ett sådant hyresavtal på obestämd tid som avses i 12 kap. jordabalken, bör kravet på stadigvarande användning anses vara uppfyllt.
Enligt 3 kap. 2 § första stycket ML undantas från skatteplikt sådana omsättningar som avser upplåtelser av bl.a. hyresrätter och andra rättigheter till fastigheter. Undantaget gäller inte när en fastighetsägare för stadigvarande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning helt eller delvis hyr ut en sådan byggnad som utgör fastighet (3 kap. 3 § andra stycket ML). Rätten för medlemsstaterna i EU att införa bestämmelser om frivillig skattskyldighet för uthyrning av fastigheter har sin grund i artikel 137 i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG.
Bestämmelser om frivillig skattskyldighet för fastighetsägare infördes för att undanröja den bristande neutralitet som tidigare förelåg i mervärdesbeskattningen mellan skattskyldiga som bedrev verksamhet i egna respektive förhyrda lokaler (prop. 1978/79:33 s. 140 f.). Enligt bestämmelsens ursprungliga lydelse krävdes, såvitt nu är av intresse, endast att fastigheten användes i verksamhet som medförde skattskyldighet. På förslag av dåvarande Riksskatteverket kompletterades bestämmelsen med att uthyrningen skulle ske för stadigvarande användning i sådan verksamhet. Syftet med ändringen var att förhindra ideliga ändringar av skattskyldigheten (se prop. 1985/86:47 s. 40). I sistnämnda lagförarbete anges också att begreppet ”stadigvarande” bör bedömas med utgångspunkt i fastighetsägarens avsikt med uthyrningen.
Bolaget avser att hyra ut två stycken lokaler som ska användas som s.k. popup-butiker. Den ena lokalen, som sedan tidigare omfattas av frivillig skattskyldighet, ska hyras ut med en avtalad hyrestid om tio dagar till en månad till olika skattskyldiga företag. Den andra lokalen, som inte sedan tidigare omfattas av frivillig skattskyldighet, ska hyras ut med en avtalad hyrestid om en månad till ett skattskyldigt företag.
I de nu aktuella hyresvillkoren föreskrivs att hyresgästen ska bedriva ”momspliktig verksamhet” och att hyresvärden är skattskyldig till mervärdesskatt för uthyrning av lokalen samt att hyresgästen ska utöver hyran erlägga vid varje tillfälle gällande mervärdesskatt. Annat framgår inte än att de aktuella lokalerna är typiska butikslokaler, belägna vid ett köpstråk respektive i ett köpcentrum.
Det framgår av förarbetena att innebörden av kravet att en fastighet ska användas ”stadigvarande” i en verksamhet som medför skattskyldighet är att fastighetsägarens avsikt ska vara att kontinuerligt under en längre tid hyra ut fastigheten för användning i sådan verksamhet. Den angivna affärsidén, konceptet, med s.k. popup-butiker får i sig anses vara förenlig med detta.
De i ärendet framlagda omständigheterna är sådana att annat inte framgår än att Bolagets avsikt är just att kontinuerligt under en längre tid hyra ut lokalerna för användning i verksamhet som medför skattskyldighet, detta trots att respektive hyresgäst enligt hyresavtalen kommer att hyra lokalen endast under en kortare tid och att en av lokalerna inte tidigare hyrts ut. Uthyrningarna får därmed anses ske för sådan stadigvarande användning som avses i 3 kap. 3 § andra stycket ML.
I avgörandet har deltagit Carl-Gustav Ohlson (ordf.), Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Ulrika Hansson, Anita Odéen, Stefan Olsson och Anna Sandberg Nilsson.
Ärendet har föredragits av Karin Korpinen.
I den slutliga handläggningen har även Lena Bohm deltagit.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)
En kommun som förser sina anställda med förmånscyklar, mot att dessa avstår från en del av sin bruttolön, tillhandahåller tjänster mot ersättning inom ramen för en ekonomisk verksamhet och agerar i egenskap av beskattningsbar person.
Tillhandahållande av rådgivnings- och stödtjänster till fondbolag har inte ansetts utgöra sådan förvaltning som omfattas av undantag från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.
Den obligatoriska insats som medlemmar betalar in till en ekonomisk förening avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt (jfr HFD 2024 ref. 10)
