Överlåtelse av verksamhet
(Dnr 76-24/I)Fråga om ett bolags överlåtelse av tillgångar till ett dotterbolag inte ska anses som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.
Fråga om sökande omsätter en tjänst eller enbart förvärvar osäkra fordringar.
X AB:s tillhandahållande enligt ansökan utgör omsättning av tjänst.
X AB:s (Bolaget) verksamhet består i att förvärva återbetalningsanspråk från hyresgäster vilka hyrt en lägenhet i andra hand och som har betalat en oskäligt hög hyra till sin hyresvärd.
En hyresgäst som har betalat oskäligt hög hyra har rätt att ansöka om att hyresvärden återbetalar den del som överstiger skäligt belopp (12 kap. 55 f § jordabalken). Det är endast hyresgästen själv som i hyresnämnden kan ansöka om att nämnden beslutar om att hyresvärden ska betala tillbaka den del som överstiger skäligt belopp. Återbetalningsanspråket kan inte göras gällande gentemot hyresvärden om det har överlåtits till någon annan.
Bolagets förvärv av återbetalningsanspråket sker därför på följande vis. Hyresgästen förbinder sig att mot en förskottsbetalning överlåta återbetalningsanspråket vid ett senare tillfälle. Förskottsbetalningens storlek är beräknad mot bakgrund av högsta potentiella utfall och med hänsyn till den risk som Bolaget tar. Beloppet betalas ut direkt och utgör det totala belopp som betalas ut till hyresgästen. Hyresgästen behöver således inte invänta hyresnämndens beslut eller en förlikning med hyresvärden. Hyresgästen ger de personer som Bolaget anvisar en fullmakt att företräda hyresgästen vid kontakter med myndigheten, hyresvärden eller andra gällande ärendet. Själva överlåtelsen av återbetalningsanspråket sker i samband med att hyresnämndens beslut om återbetalning vunnit laga kraft eller när Bolaget nått en förlikningsöverenskommelse med hyresvärden.
Bolaget vill, så som Skatterättsnämnden uppfattar frågorna, veta om det omsätter en mervärdesskattepliktig tjänst eller, om det på egen risk förvärvar osäkra fordringar till ett pris som understiger fordringarnas nominella värde och det inte blir fråga om någon ekonomisk verksamhet.
Bolaget anser att det köper en fordran för egen räkning, vilket inte utgör ekonomisk verksamhet och anför följande. Den omständigheten att äganderätten till fordran övergår först senare saknar betydelse. Efter det att fordran övergått till Bolaget påbörjar Bolaget indrivning av fordran för egen räkning i eget namn. Det finns inte något avtal om att driva ärendet och hyresgästen erlägger inte heller något vederlag till Bolaget för att driva ärendet. Efter det att hyresgästen erhållit förskottsbetalningen är denne inte längre involverad i återbetalningsanspråket.
Skatteverket anser att det är fråga om köp av osäkra fordringar i form av ett anspråk på återbetalning av för högt betald hyra. Bolaget får inte någon ersättning för någon indrivningstjänst utan Bolaget köper hyresgästernas osäkra återbetalningskrav, dvs. en osäker fordran. Det är därför inte fråga om någon ekonomisk verksamhet.
Enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200), ML, ska mervärdesskatt betalas vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap. Med omsättning av tjänst förstås enligt 2 kap. 1 § tredje stycket 1 att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon.
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 2.1 c och artikel 24.1 i mervärdesskatte-direktivet (2006/112/EG).
Frågan är om Bolaget omsätter en mervärdesskattepliktig tjänst eller om Bolaget på egen risk förvärvar osäkra fordringar till ett pris som understiger fordringarnas nominella värde, varigenom det inte kan anses bedriva ekonomisk verksamhet.
För att anse att en transaktion sker mot ersättning i den mening som avses i artikel 2.1 c i mervärdesskattedirektivet krävs att det finns ett direkt samband mellan tillhandahållandet av tjänsten och den ersättning som faktiskt mottas av den beskattningsbara personen. Ett sådant direkt samband finns om det mellan tjänsteleverantören och mottagaren av tjänsten föreligger ett rättsförhållande som innebär ett ömsesidigt utbyte av prestationer, där den ersättning som tjänsteleverantören tar emot utgör det faktiska motvärdet för den tjänst som tillhandahålls mottagaren (se t.ex. Ntp. Nagyszénás, C-182/17, EU:C:2018:91, punkt 32 och Baštová, C-432/15, EU:C:2016:855, punkt 28 och där anmärkta rättsfall, samt HFD 2018 ref. 34 och HFD 2022 not. 1).
Det framgår av avtalet att hyresgästen ger Bolaget i uppdrag att så som ombud för hyresgästen driva återbetalningsanspråket avseende den del av hyran som överstiger skäligt belopp (överhyran) i hyresnämnden eller att uppnå en förlikning med hyresvärden. För denna tjänst erhåller Bolaget enligt Skatterättsnämndens mening en ersättning som utgörs av skillnaden mellan det belopp som återbetalas av hyresvärden och det belopp som Bolaget dessförinnan har betalat ut till hyresgästen.
Enligt Skatterättsnämndens mening är det således fråga om ett ömsesidigt utbyte av prestationer där den ersättning, dvs. mellanskillnaden, utgör det faktiska motvärdet för den juridiska tjänst som Bolaget tillhandahåller hyresgästen fram till dess att den slutliga fordran mot hyresvärden slagits fast. Det föreligger därmed ett direkt samband mellan den av Bolaget tillhandahållna juridiska tjänsten och den mottagna ersättningen. Varken det förhållandet att Bolaget betalar hyresgästen ett belopp i förväg eller att det först senare, när tjänsten utförts och hyresnämndens beslut vunnit laga kraft eller förlikning uppnåtts, erhåller anspråket (fordran), eller metoden för att beräkna ersättningen förändrar den bedömningen.
Först om Bolaget efter det att äganderätten till fordran övergått, dvs. när hyresnämndens beslut vunnit laga kraft eller förlikning uppnåtts, måste driva in överhyran från hyresvärden blir det fråga om indrivning för egen räkning.
I avgörandet har deltagit Kristina Harmsen Hogendoorn, Birgitta Pettersson, Jeanette Fored, Fredrik Fries, Christina Olsson, Anna Sandberg Nilsson och Madelaine Tunudd.
Ärendet har föredragits av Karin Korpinen.
Fråga om ett bolags överlåtelse av tillgångar till ett dotterbolag inte ska anses som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.
Fråga om försäljning av hörapparater omfattas av undantag från skatteplikt så som ett led i tillhandahållandet av sjukvård.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om mervärdesskattedirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod kan tillämpas för att bestämma andel avdragsgill ingående skatt med avseende på gemensamma kostnader i en verksamhet som består av bostads- respektive lokalupplåtelser.
Fråga om ett belopp som tillkommer vid betalningspåminnelse, och som motsvarar skillnaden mellan styckpris och paketpris, ska ingå i beskattningsunderlaget.
Fråga om en avgift som tas ut av långivaren vid försäljning av pant på offentlig auktion utgör ersättning för ett fristående tillhandahållande och omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
Fråga om ett abonnemang som ger tillgång till en plattform med träningstjänster — live och on demand — omfattas av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.
Frivillig beskattning kan tillämpas vid uthyrning till en operatör, som stadigvarande ska använda byggnaden för lageruthyrning där vissa transaktioner medför avdragsrätt medan andra inte gör det.
En transportör som påförts tull till följd av bristande efterlevnad har, när mervärdesskatt i enlighet med HFD 2021 ref. 54 ska tas ut enligt skatteförfandelagen, ansetts vara ombud för importören enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 c mervärdesskattelagen (1994:200)