Social omsorg

Personlig assistans som betalas med privata medel och som även i övrigt saknar anknytning till offentligrättslig reglering omfattas inte av undantaget från skatteplikt för social omsorg.

Diarienummer
29-17/I
Meddelandedatum
2018-06-05
Lagrum
  • 3 kap. 4 och 7 §§ mervärdesskattelagen (1994:200)
Sökande
X AB
Motpart
Skatteverket

Förhandsbesked

De med ansökan avsedda tillhandahållandena av personlig assistans som betalas med privata medel omfattas inte av undantaget från skatteplikt för social omsorg i
3 kap. 4 och 7 §§ mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

(…) X AB bedriver verksamhet inom området för personlig assistans där sådan har beslutats av bosättningskommunen enligt lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade, LSS, eller av Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB.

Bolaget har nu fått en förfrågan att bedriva personlig assistans med privat finansiering som grund. Bolaget tillhandahåller inte sådana tjänster i dagsläget.

Frågan och parternas inställning

Sökanden vill veta om tjänster avseende personlig assistans som betalas med privata medel omfattas av undantaget från skatteplikt för social omsorg i 3 kap. 4 och 7 §§ ML. Frågan ställs utifrån två typfall, som sammanfattningsvis beskrivs enligt följande.

  1. Enskild efterfrågar ett personligt utformat stöd och service i enlighet med hur utförandet av personlig assistans ska utföras med stöd av LSS, men uppfyller inte lagens kriterier för när personlig assistans kan beviljas som hjälpinsats. Detta kan exempelvis bero på en ålder över 65 år eller avsaknad av de grundläggande hjälpbehov och personkretstillhörighet som LSS förutsätter.

  2. Enskild som idag har beviljats personlig assistans enligt beslut från bosättningskommunen eller Försäkringskassan upplever att den beslutade assistansen inte räcker till och har fått avslag på sin ansökan om en större omfattning av assistansen. Enskild efterfrågar då en utvidgning av assistansen på tider som beviljat beslut inte täcker och vill betala detta med privata medel.

I båda fallen ska tjänsterna utföras på samma sätt som vid assistans beviljad med stöd av LSS respektive SFB och ersättningen bestäms i enlighet med den statliga timschablonen för assistansersättning.

Sökanden har inte angett någon inställning i frågan.

Skatteverket anser att de aktuella tjänsterna inte omfattas av sådan social omsorg som är undantagen från skatteplikt enligt ML eftersom de tillhandahållna tjänsterna saknar anknytning till offentligrättslig reglering och det allmänna inte heller till någon del bär kostnaden för tjänsterna. Inte heller kan de tillhandahållna tjänsterna enligt Skatteverkets mening ses som tjänster som har nära anknytning till social omsorg.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Enligt 3 kap. 4 § första stycket ML undantas från skatteplikt bl.a. omsättning av tjänster som utgör social omsorg samt tjänster av annat slag och varor som den som tillhandahåller omsorgen omsätter som ett led i denna. Med social omsorg förstås enligt 7 § offentlig eller privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig social omsorg.

De svenska bestämmelserna ska tolkas i ljuset av motsvarande bestämmelser i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) så som dessa tolkats av EU-domstolen.

Enligt artikel 132.1 g, som främst är av intresse, ska från skatteplikt undantas tillhandahållande av tjänster och leveranser av varor med nära anknytning till hjälparbete eller socialt trygghetsarbete, däribland sådana som görs av ålderdomshem, av offentligrättsliga organ eller av andra organ som av medlemsstaten i fråga är erkända som organ av social karaktär.

Av EU-domstolens praxis följer att bedömningen av om en organisation ska anses utgöra ett ”erkänt organ av social karaktär” inte behöver vara särskilt restriktiv (se bl.a. Kingscrest, C-498/03, EU:C:2005:322, p. 32). Faktorer som är relevanta för bedömningen är bl.a. förekomsten av specifika bestämmelser, oavsett om dessa är nationella eller regionala, lagfästa eller av administrativ karaktär, skatterättsliga eller socialförsäkringsrättsliga, det allmännyttiga inslaget i den beskattningsbara personens verksamhet, den omständigheten att andra beskattningsbara personer som bedriver likadan verksamhet redan har erhållit ett liknande erkännande, samt huruvida de aktuella kostnaderna slutligen till stor del bärs av sjukkassor eller av andra socialförsäkringsorgan (se t.ex. ”go fair” Zeitarbeit OHG, C-594/13, EU:C:2015:164, p. 20 och där anmärkta rättsfall). Den omständigheten att det inte förekommer någon offentlig finansiering utesluter i och för sig inte att det kan vara fråga om ett erkänt organ av social karaktär, eftersom bedömningen ska omfatta samtliga omständigheter som är relevanta i det aktuella fallet (se Les Jardins de Jouvence SCRL, C-335/14, EU:C:2016:36, p. 39).

Bedömningen måste vidare göras med beaktande av allmänna unionsrättsliga principer, särskilt principen om skatteneutralitet. Liknande, och således konkurrerande, tjänster får inte behandlas olika i mervärdesskattehänseende (se Kügler, C-141/00, EU:C:2002:473, p. 30 och 56 och Kingscrest p. 54).

I svensk praxis har förutsättningarna för undantag från skatteplikt tolkats så att den bedrivna verksamheten ska ha någon form av anknytning till en offentligrättslig reglering och att förekomsten av individuell behovsprövning är ett betydelsefullt moment vid bedömningen (se t.ex. RÅ 2003 ref. 21 och RÅ 2006 not. 93). Den omständigheten att individuella biståndsbeslut saknas hindrar däremot inte i sig att det kan vara fråga om social omsorg i de aktuella bestämmelsernas mening. Av betydelse för bedömningen är även att verksamheten finansieras, åtminstone till någon del, med offentliga medel, direkt eller indirekt (se t.ex. RÅ 2009 ref. 95, RÅ 2010 ref. 94 och HFD 2011 ref. 9).

Skatterättsnämndens bedömning

Enligt de förutsättningar som anges i ansökan liknar de aktuella tjänsterna – sett till utförande och prissättning – sådan personlig assistans som kommun eller stat ansvarar för och som kan hänföras till sådan social omsorg som avses i 3 kap. 4 och 7 §§ ML. Tillhandahållandet av tjänsterna föregås emellertid inte av någon individuell behovsprövning. Vidare finansieras tjänsterna inte, varken direkt eller indirekt, med allmänna medel och saknar även i övrigt anknytning till offentligrättslig reglering. Under dessa förhållanden anser Skatterättsnämnden att undantaget från skatteplikt i 3 kap. 4 och 7 §§ ML inte är tillämpligt.

I avgörandet har deltagit Kristina Harmsen Hogendoorn, ordf., Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Christina Olsson, Anna Sandberg Nilsson och Madelaine Tunudd.

Ärendet har föredragits av Karin Korpinen.

I den slutliga handläggningen har även Camilla Sandström deltagit.

Senaste förhandsbesked inom Mervärdesskatt

Visa alla
Till toppen